3--3 mot Södertälje i går var en besvikelse.
Det märktes i LHC:s omklädningsrum efteråt. Åtminstone var det några spelare som såg ut som de just förlorat. Niklas Persson satt med tom blick och var den som hade mest besvikelse i ögonen. Joakim Eriksson hjälpte vilsna journalister att hitta sina intervjuobjekt. Jan Hlavac pratade med hockeyligans tv-team.
Annars. . . inget stoj och stim, men ändå en del leenden.
Efter tre raka segrar var det inte så märkligt att det blev poängförlust.
Ingen tvekan om att Södertälje var bra, men samtidigt: när väl LHC insåg att det faktiskt krävdes lika hårt jobb som det som motståndarna lade ned . . . då var hemmalaget bättre. Absolut.
Men spelet kändes svajigare, slarvigare och mer ostrukturerat än tidigare. Inte minst gällde det defensiven. HHH-kedjan gick på tomgång när både Hlinka och Hlavac mest såg tröga ut.
Eric Beaudoin har inlett serien lite halvdant, men jag tyckte mig se en viss ljusning i går. Nära att han blev matchhjälte också, men skottet just före slutet satt rakt på SSK-keepern Björn Bjurling.
Bästa kedjan var den med Emvall, Zackrisson och Petterström.
