NJA- eller JAN-kedjan?

Niklas Persson, Joakim Eriksson, Andreas Jämtin.
Vad tycker ni vi ska kalla dem för?
NJA-kedjan eller JAN-kedjan?
Oavsett vilket är de hur bra som helst mot Modo. Där kan LHC ha ett vinnarvapen till slutspelet. Tre mål av trion hittills i kväll och 4--1 efter bara 13 sekunder av slutperioden var verkligen läckert när Persson sköt direkt på Jämtins backhandpassning.

Modo ett gnällgäng

Det snackas ofta om Modo som elitseriens värsta gnällgäng.
Nu förstår jag varför.
Det var mycket länge sen jag såg ett lag med så många spelare som åkte omkring och gnällde (mest på domaren Ulf Rådbjer), slog klubborna i sargen och uppträdde som "oj, vad synd det är om oss".
Det ser för jävligt ut.

Ful attack på Pihl

3--1 till LHC efter två perioder.
Bra fart på matchen så här långt. Verkar som det ofta blir det bra underhållning i de sena lördagsmatcherna. Fråga mig inte varför, men så är det.
Mycket har varit bra i LHC så här långt och inte minst är det svårt att inte imponeras av Jaroslav Hlinkas passningar. Han assisterade till Jan Hlavacs 3--1 och det var bara en i raden av läckra frispelningar.
Fulast var annars Jeff Ulmers fullständigt onödiga knä i huvudet på en knästående Andreas Pihl, som blev liggande kvar på isen. Då hade spelet redan förflyttats till andra zonen och ingen av domarna såg något.
Det borde de ha gjort.
Det var riktigt, riktigt fult.

Bra tryck och tidig ledning

Riktigt bra tryck i Cloetta center så här långt.
Näst intill fulsatt och det känns som om klacken kraftsamlat till sista matchen före landslagsuppehållet. Bra LHC-start dessutom, 1--0 genom Niklas Persson redan efter 39 sekunder.
Tomas Surovy har fortsatt ljumskproblem och spelar inte.
-- Vi tar inga risker. Hade det varit SM-final hade han spelat, sa sportchefen Johan Hemlin när vi språkade före nedsläpp.
Robin Persson, sena nyförvärvet från Oskarshamn, har förresten redan gjort ett par byten.

Om VSK, Foppa, Persson och annat

En minst sagt nyhetsintensiv hockeyfredag . . . och så är man ledig. Så kan det bli ibland. Har tillbringat kvällen i uppfräschade fotbollshallen i Ryd.
Riktigt trevligt och välordnat.
Nu blev det inget avancemang för VSK, men 0--0 mot LFF var onekligen en fjäder i hatten.
Men det här ska inte handla om det.
Det ska handla om . . .
. . . Peter Forsberg som gör ett sista (?) försök -- i Modo. Jag hoppas verkligen att det lyckas, att han kan spela igen. För sin egen skull, för alla hockeyfans. Men det vete sjutton om jag tror på det förrän jag verkligen ser honom på isen. Oavsett vilket utfärdas skrällvarning för Modo inför slutspelet -- om Foppa & Co bara tar sig dit.
. . . LHC-målvakten Jonas Fransson flyttar till Norge och Stavanger. Hoppas det ger honom chansen att spela.
. . . LHC värvar Robin Persson från Oskarshamn. Robin. . . vem? Jag ska inte låtsas att jag har koll på backen, men utgår från att han är tänkt som "extragubbe" som kan rycka in vid skador. Med både Fernholm och Aalto borta antar jag att det kan bli ett och annat inhopp redan mot Modo i morgon.
. . . Jonas Höglund flyttar från Malmö till Södertälje. Han kan göra mycket nytta i kvalserien.
. . . Linus Omark in i svenska truppen till LG Games. Bra. Han borde ha varit där från början.
. . . Malmö hade en lönekostnad på över 30 miljoner kronor. I allsvenskan. Tro fan att det inte finns några pengar kvar då.
. . . nu blir det Kalt i Luleå. Dieter Kalt.
. . . lugnande besked angående Daniel Fernholms knäskada. Viktigt besked för LHC inför slutspelet.
. . . Mikael Håkanson säger att det inte är någon fara för LG Games -- trots att han väl åkte på en hjärnskakning mot HV i går? Jag trodde att det var minst en veckas vila efter en sådan smäll.

Beröm godkänt

2--2 i finalreprisen mot HV 71.
Helt okej för LHC, även om det fanns delar som absolut inte var bra.
Som starten i tredje perioden, som numerära överläget i förlängningen.
Men med tanke på så tufft motstånd och dubbla, tunga skador måste oavgjort ses som med beröm godkänt. Viktigt för LHC att hålla differensen i jakten på serieseger. Inte minst som Färjestad samtidigt vann och närmade sig.
Nu skiljer bara en poäng mellan ettan och tvåan.
Det var ett toppmöte på papperet -- och också ett toppmöte i verkligheten. Så kändes det i alla fall framför teven. Svängigt, bra fart, heta dueller och mycket chanser.
Daniel Henriksson missade något vid första HV-målet, men var annars klockren igen (liksom för övrigt Stefan Liv i HV-buren). Av backarna gillade jag Ivan Majesky och Calle Gunnarsson bäst. Framåt var Andreas Jämtin piggare än på länge, firma Hlinka & Hlavac glimtade till med sin elegans, Pontus Petterström gjorde en massa nytta och Mattias Carlsson skötte sig utmärkt som vikarie för Håkanson i tredjekedjan.
Ungefär så.
Oavgjort verkar förresten passa HV ganska bra.
Tredje raka kryssmatchen -- och den artonde den här säsongen.

Sagt och inte gjort

-- Vi ska inte bli passiva och stå på hälarna, sa Magnus Hävelid, assisterande LHC-tränaren, inför tredje perioden i Jönköping.
Vad som hänt så här långt?
LHC är passivt och står på hälarna.
2--2 nu.
Med bud på fler HV-mål.

Malmö -- ett skämt

Vad ska man säga om soppan i Malmö? Det känns som klubben är misskött på alla plan och det enda som verkar säkert är 1) att laget vinner och 2) att det inte finns några pengar.
Just nu känns Malmö som ett pinsamt skämt.
Ett dyrbart skämt.
Men de har i alla fall en fin arena.

Aj, aj, Fernholm

Aj, aj, aj.
Det ser inte alls bra ut när Daniel Fernholm vrider till knäet i en sargduell. I skrivande stund, och framförallt inte här i tv-soffan i Tallboda, vet jag inte hur allvarligt det är, men den typen av situationer kan sluta illa.
Nu är det snart landslagsuppehåll och det är naturligtvis alldeles för tidigt att måla någon fan på väggen, men skulle det visa sig att Fernholm blir borta en längre tid tror jag att LHC måste agera och skaffa en ersättare. Jag vet att det exempelvis snackas om att finske Ilvesbacken Markus Seikola finns på marknaden.
Oavsett vem måste det i så fall vara klart till helgen när transferfönstret stänger.
Det kan bli några bråda dagar för sportchef Hemlin.

Svar på tal av Jämtin

Gnällde en del på Andreas Jämtin i dagens tidning.
Vet inte om han läste det, men i första perioden mot HV är i alla fall LHC-forwarden precis som han ska vara.
Tuff, elak och allmänt jävlig att möta.
Jag tror fortfarande att LHC kommer att få en massa nytta av honom i vår.
Dessutom målskytt, även om det får läggas på slumpens konto. Men som han själv sa i tv-intervjun alldeles nyss:
-- De målen räknas också.
Annars var det en taskig LHC-start, med tidigt underläge och dubbla skador, på både Mikael Håkanson (hjärnskakning) och Daniel Fernholm (knä). Nichlas Torps tackling på Håkanson just som han avlossat ett skott tog olyckligt och av tv-bilderna att döma var den inte heller klockren.
Nog sjutton såg det ut som en armbågstackling.
Det såg otäckt ut när Håkanson blev liggande på isen, men till slut reste han sig. Skönt. Frågan är hur det blir med landslaget nästa vecka. Hjärnskakningar är inte att leka med och . . . ja, de brukar ta sin tid att rehabilitera.

Schweiz har bästa laget

Fiaskoinsatsen mot Zürich hemma blev på något sätt symbolisk för LHC:s insats i premiärupplagan av Champions hockey league.
Men det kanske ändå inte var så pinsamt som det faktiskt kändes efter 2--7.
Zürich har nämligen visat sig vara bra.
Riktigt jäkla bra.
Den andra och avgörande CHL-finalen har just avslutats -- och Zürich vann med hela 5--0 mot ryska Magnitogorsk. Det betydde totalt 7--2 (känner ni igen siffrorna?) på de två finalerna.
Och Schweiz har Europas bästa hockeylag.
Vem hade trott det?

LHC-stjärna hoppas på spel

Hade just Niklas Persson i luren. Han hade fullt upp med lekande/bråkande barn, men berättade att han fått en oturlig smäll på baksidan av ena låret på träningen.
-- Just nu känns det sådär, men jag hoppas på spel mot HV i morgon, sa han.
Det är i alla fall inget allvarligt?
-- Absolut inte.

Oj, så jämnt det är

Kom alldeles nyss ett TT-telegram om läget för lag 4 till 12 i elitserien.
Kolla hur jämnt det är:
4) Luleå, poäng: 69, målskillnad: +5, trend: två segrar och en förlust de tre senaste matcherna.
5) Skellefteå, 66, +16, två segrar och en förlust.
6) Frölunda, 65, +2, en seger och två förluster.
7) Timrå, 65, +1, två segrar och en förlust.
8) Brynäs, 63, -12, en seger och två förluster.
9) Djurgården, 61, -4, två segrar och en förlust.
10) Modo, 61, -16, en seger och två förluster.
11) Rögle, 58, -14, två förluster och en oavgjord.
12) Södertälje, 47, -29, en seger, en förlust och en oavgjord.
-- Det kommer att bli slutspelskaraktär i alla matcher fram till sista omgången, säger Frölundas tränare Ulf Dahlén i samma telegram.
Hur tror ni att det går?
Jag vill ha era tips.
Vilka lag går till slutspel och vilka lag får lira i kvalserien?

Persson haltade ut

Nytt toppmöte i elitserien i morgon.
Trean mot ettan.
HV mot LHC.
Hann med en sväng till LHC-träningen för några timmar sedan och det mest dramatiska var att Niklas Persson fick en smäll på låret och haltade ut.
Oklart hur allvarligt, ska kolla upp det under dagen. Besked kommer så fort jag vet.
Annars såg LHC-laget ut som senast, med undantag för att Andreas Pihl är tillbaka efter avstängning och att Mattias Carlsson spelade med Beaudoin och Surovy i fjärdekedjan.
Roligast var annars när Martin Laumann Ylven åkte in med nye målvakten Mika Noronen i målet.
Pucken gick däremot utanför.

Det får inte hända igen

I dag minns världen förintelsen och befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz den 27 januari 1945.
För tio år sedan var jag i Polen på VM-kvalfotboll. Från själva matchen minns jag inte mer än att Fredrik Ljungberg gjorde ett fantastiskt solomål. Däremot kommer jag aldrig glömma besöket vi gjorde i koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau.
Vi vandrade under skylten "Arbeit macht frei" och vidare in i dödslägret, ett slags ondskans symbol. Arbetet friade ingen på vägen till gaskammaren.
Högar av hår, skor, väskor och glasögon fick oss alla att förstå -- men ändå inte. Vi kan alla tro på det som hänt, men aldrig riktigt förstå all denna ondska och ofattbara grymhet mot judar, politiska fångar och andra oliktänkande.
På en gammal sliten tavla i Auschwitz minns jag orden "Those who do not remember history, is bound to live through it again."
Vi får inte glömma det.
Det får inte hända igen.

Märkligt med Carlsson

LHC går bra för tillfället, leder serien och det är möjligt att det är förmätet att klaga.
Men ändå.
Är det inte märkligt att inte Mattias Carlsson får spela mer.
Mot Djurgården fick den rivige och underskattade forwarden inte göra ett enda byte.
Det känns som slöseri med resurser.

Plan för målvakterna

-- Har ni någon plan för målvakterna? frågade jag Slavomir Lener.
-- Ja, det har vi. Men du vet hur det är, det kan förändras på ett ögonblick, sa han.
-- Men hur ser planen ut?
-- Tanken är att Henriksson ska fortsätta fram till uppehållet. Sedan kommer Noronen också att få chansen.
Helt okej, för min del.
Bara det till slutspelet väljs en uttalad förstamålvakt och inte blir en massa hattande.
Just nu känns det för övrigt väldigt svårt att peta Daniel Henriksson.

Inte bra, inte vackert -- men starkt

Jag ska inte påstå att det var särskilt bra eller särskilt vackert.
Men det var starkt.
Om inte Daniel Henriksson varit så brahade LHC varit i hopplöst underläge efter två perioder mot Djurgården. Nu var det bara ett måls differens och målvaktens storspel innebar att det var möjligt med en vändning.
Nu blev 0--1 till 2--1 på några lyckominuter i slutet.
Det visade på tålamod och karaktär.
-- Första perioden var den bästa vi gjort den här säsongen, sa Djurgårdstränaren Thomas Po. . . förlåt, Montén på presskonferensen efteråt.
Den andra var inte dålig den heller och inget snack om att LHC var illa ute. Om jag fattade saken rätt var det ganska hårda ord som utväxlades i serieledarens omklädningsrum inför tredje perioden.
Slavomir Lener, tränaren, och Joakim Eriksson, lagkaptenen, gick på hårt.
-- Klart att man måste lyssna på sin kapten. Han har nästan alltid något vettigt att säga, sa Mikael Håkanson och log efteråt.
Sen hyllade han också Henriksson.
-- Det är honom vi får tacka för de här tre poängen.
Djurgårdens svit på fem raka vinster bröts, men stockholmarna har ett bättre lag än vad tabellplaceringen visar. Förstaformationen med Marcus Ragnarsson, Andreas Holmqvist, Fredrik Bremberg, Kristofer Ottosson och Niklas Anger är välkomponerad och en av elitseriens bästa.
Kanske den allra bästa just nu.
Bremberg spelade läckert fram till 1--0 och var på vippen att med en liknande passning fixa 2--2 i slutet.
Har sagt det tidigare och gör det igen. LHC har ett lag som är byggt för slutspel och som är som bäst när spelet är som enklast. På hemmaplan när det ska anfallas och konstruktivitet är ett nyckelord överarbetas situationerna alldeles för ofta.
Att s p e l a ut varenda lag i Cloetta center är långt i från alltid den bästa taktiken.

Håkanson fyller 800

En LHC-spelare fyller jämnt i kväll.
Mikael Håkanson fyller -- 800.
Sju säsonger i Djurgården, två i Modo och nu inne på den sjunde även i LHC -- det gör att Håkanson är uppe i 800 elitseriematcher. Med det är han totalsexa i statistiken.
Toppar gör Luleåikonen Roger Åkerström som gjort strax över 900 matcher.

Trappor i stället för hiss

Avslöjades av assisterande LHC-tränaren Magnus Hävelid som försoffad slöfock när jag tog hissen upp till pressläktaren i samband med förra hemmamatchen.
Jag lovade att det aldrig skulle hända igen.
Så idag tog jag trapporna.
Jag flåsar än, men jag tog trapporna.
Bara så att du vet, Hävelid.

Hellre Fernholm än Åkerman

Snart nedsläpp i Cloetta center.
Hyfsat formstarka LHC mot hysteriskt formstarka Djurgården.
Kan bli kul.
Har tidigare under dagen författat en kort krönika angående landslagstruppen till det som numera kallas LG Games i Globen. Ska inte upprepa allt -- det får ni läsa i papperstidningen i morgon -- men att Peter Forsberg skulle vara med?
Kan jag inte tänka mig.
Och sen när började man använda landslaget för att spela sig i form?
Nåvål, truppen ser stark ut och måste på papperet vara bland det bästa som Bengt-Åke G tagit ut till en Euro hockey tour-turnering. Bara en LHC-spelare, Mikael Håkanson, kom med. Jag hade gärna sett Daniel Fernholm där också.
Spelskickliga backar finns redan gott om, så i min värld hade Fernholm gärna fått ta platsen på bekostnad av överskattade Johan Åkerman.
Men det är ju inte jag som bestämmer.

Jag hade fel (igen)

Ber allra ödmjukast alla LHC-supportrar om ursäkt om jag orsakat någon oro inför bortamötet med Modo.

Jag hade fel.

För vilken gång i ordningen vet jag inte.

Jag har slutat att räkna för länge sen.

Det blev seger, 3--1, i Övik och var ännu en stabil och gedigen insats utanför Cloetta center. Pekka Saravos 1--0 var hur snyggt som helst, Ivan Majesky hur bra som helst och Modo nästan hur ineffektivt som helst.

Daniel Henriksson, LHC-målvakten, inte att förglömma.

Strålande.

Både under matchen och när han i segerintervjun efteråt fick frågan hur han kände inför det faktum att LHC värvat finske stjärnmålvakten Mika Noronen.

-- Det är proffsidrott vi håller på med. Vill klubben stärka laget är det det som gäller. Det är inget att gnälla över. Jag hoppas att vi kan sporra varandra, sa han.

Han såg cool ut.

Vad jag förstått kom förresten inte värvningen som en överraskning för Henriksson. Redan för två veckor sedan fick han veta att Noronen var på ingång.

Dålig koll, Hegerfors

Konversation mellan Arne Hegerfors och Ankan Parmström i Canal plus-studion alldeles nyss:
-- Vad tror du om Fredrik Norrena i Linköping? Han har ju spelat i elitserien tidigare.
-- Ah . . . du menar Noronen? Det är inte Norrena som är tillbaka.
Hm.
Nog borde väl en så rutinerad räv som Hegerfors ha bättre koll än så?

Modo vinner för att de måste

Väntat LHC-lag mot Modo, ser jag.
Christian Engstrand fick följa med som reservkeeper på flyget upp till Foppaland. Mika Noronen är på plats i Linköping, men papperen skickades in till internationella förbundet i fredags och det tar nog också några dagar in i nästa vecka innan de byråkratiska kvarnarna malts färdigt.
På sportchef Hemlin lät det i går som om Noronen troligen får vänta på LHC-debuten till nästa lördag.
Med både Pihl och Aalto borta i kväll får Dennis Bozic chansen som sjätteback i Swedbank arena. Ska bli kul att se hur mycket speltid som talangen ges. Har en känsla av att den blir ganska begränsad.
Skrev det redan i går och har en fortsatt känsla av att LHC får det jobbigt i SM-finalreprisen (från 2007). Att stjärnspäckade Modo ligger på kvalplats är pinsamt med det laget.
Kolla bara på de två första kedjorna mot LHC i kväll:
Skröder--Sundström--Zuccarello Aasen.
Ulmer--Svartvadet--Salomonsson.
Så varför tror jag att Modo vinner?
För att de måste.

Hockey eller handboll?

Har en ledig helg, men tänkte från halv sju testa min väl utvecklade (nåja)simultanförmåga och zappa mellan tv-bilderna från Övik (Modo--LHC) och Zagreb (Sverige--Frankrike).
Ishockey och handboll.
Utmärkta tv-sporter båda två, men eftersom jag inte behöver ha stenkoll på hockeyn den här gången, så vete sjutton om det inte blir mest handboll. Vi får se.
Inte många sporter slår i alla fall handbollen på fingrarna när det gäller spänning. Har inte sett allt från EM, långt därifrån, men det är svårt att inte imponeras av lirare som Jonas Larholm och Dalibor Doder.
Nu väntar jag bara på att Kim Andersson ska skjuta någon gång också.
En sak talar förresten för hockey i kväll. Claes Hellgren som expertkommentator kan vara . . . hm, påfrestande.
Rekordet i "antal Robert" under en och samma match:
98.
Eller nåt sånt.
Veckans skönaste kommentar stod förresten ovannämnde Larholm för efter nån av de tidigare VM-matcherna:
-- Jag säger som Amy Winehouse: Nu är det rehab som gäller.
Håll förresten koll på lillebror Larholms handbollsblogg här hos oss.
Mycket kul läsning utlovas.

Kalla mig Mr Bister

Ingen Pihl, ingen Aalto -- men Tomas Surovy är tillbaka i LHC-laget mot Modo i morgon.
Om jag fattat saken rätt går Surovy in i fjärdekedjan med Mattias Carlsson och Eric Beaudoin, medan Andreas Jämtin flyttas upp ett par snäpp i hierarkin till andralinan med Joakim Eriksson och Niklas Persson.
Modo ligger ofattbart taskigt till, just nu på kvalplats, men något säger mig att LHC kan få det riktigt tufft i Ö-vik.
Kalla mig Mr Bister, men det känns som det luktar stryk.

Fel med dubbelt straff

Hade Andreas Pihl i luren för några timmar sedan. LHC-backen var minst sagt irriterad över att han straffas hårdare än Färjestads Lee Goren för slagsmålet i måndags.
-- Inkompetent skött av disciplinnämnden, sa Pihl.
Han hade ingenting att anmärka på själva avstängningen och det ska han inte ha heller. Det urartade och slagsmålet såg verkligen inget vidare ut.
Men jag håller med Pihl.
Att han straffades dubbelt så hårt som Goren var fel.
Fullständigt fel.

En chansning

Mika Noronen kommer, Johan Fransson lämnar -- också en jäkla dag att ligga hem och kurera nån slags maginfluensa. Har varit en hel del att kommentera under de senaste dagarna, men har knappt kommit ur sängen. Nu är det på väg åt rätt håll igen.
Ger min bild av Noronenvärvningen i papperstidningen i morgon, men kan väl säga så mycket som att jag inte är helt övertygad. Det är en chansning, helt klart. Vad tror ni? Kommentera gärna!
Vad gäller Johan Fransson är det däremot klockrent. Finns ingen anledning att behålla en spelare som inte vill vara där. Definitivt inte när det finns ersättare av klass.
Nu åker Fransson till Lugano och Viktor Ekbom kallas upp från Oskarshamn.
Perfekt.
Det är det bästa för alla parter.

Det kan bli kul

LHC-forwarden Sebastian Ottosson har tagits ut i team 17-truppen4-nationersturneringen i Finland 5--7 februari. Deltagande länder är Sverige, Finland, Ryssland och Tjeckien.

Ettan mot trean, LHC mot Färjestad, i kväll.
Känns som det kan bli rätt kul.
Det brukar bli det när topplagen möts.
Färjestad har förresten öst i mål på sistone, med 6--3 mot Södertälje och 6--2 mot Rögle.

Jonas Johnsson på väg mot comeback i Frölunda. Kan han verkligen tillföra något?
Jag är tveksam.

Jörgen Jönsson jagar poängrekordet i elitserien. Ett mål eller en assist mot LHC och en av svensk ishockeys största är elitseriebäst genom tiderna också.

Förre LHC-aren Johan Franzén lårskadades i Detroits förlustmatch mot San José (5--6). Hur allvarligt återstår att se.

Biljetter kvar

Dagens konsumentinformation:
Fick just ett mejl från LHC.
Tydligen har ett stort antal biljetter kommit tillbaka till LHC--Färjestad i kväll. Så fortfarande finns möjlighet att få plats om ni vill.

Problem med isen

Det är problem med isen i Cloetta center.
Som en LHC-spelare -- han ville vara anonym -- uttryckte det efter matchen i går:
-- Cloetta center och Hovet är de arenor i elitserien där isen är sämst. Tyvärr.

Underhållande seriefinal

Kul match i går.
Mycket glöd, mycket tacklingar (framförallt i början), mycket bra spel och mycket raffel.
Inte mycket att klaga på.
Förstår att LHC surade lite för att det bara blev oavgjort, med tanke på insläppt mål i power play och fler chanser i slutet och i förlängningen. Men samtidigt ska man komma ihåg att HV bjöd frikostigt vid samtliga tre hemmamål och att gästerna faktiskt hade två ribbskott redan i första perioden.
3--3 var helt okej.
Det var seriefinal och det märktes.
Två bra lag och . . . ja, mig skulle det inte förvåna om det blir nytt E4-derby i SM-finalen.
Men har sagt det förut och säger det igen: varning för Färjestad.
Niklas Persson var den som såg mest besviken ut i LHC-omklädningsrummet och det kan jag förstå. Han har gjort en alldeles utmärkt säsong och tillhört de abslut bästa spelarna, men i går hade han en sån där kväll där det mesta blev fel.
Kul att se Viktor Ekboms debut också. Den lovade mer.
-- Bra match. Kul med första elitseriematchen, antar jag, sa jag.
-- Jo, det var kul. Första . . . just det, det var det, ja, sa han.
Gillade JVM-spelarna i HV också. Mattias Tedenbys cirkusnummer var magiska, men även David Ullström hade bra fart och Nichlas Torp tacklade på allt som rörde sig.
En sak till: håller med tv-experten Calle Johansson.
Nog sjutton borde LHC:s 2--1-mål, som dömdes bort efter videogranskning, ha godkänts.
-- Solklart mål, sa Johansson.

Detroit hade varit ännu roligare

St Louis spelar träningsmatch i Linköping i höst. Kul.
Träningsmatcher och ishockey är sällan en kombination som får pulsen att stiga av upphetsning, men LHC--St Louis låter onekligen som helt okej underhållning.
Det är klart att det kunde ha varit ännu bättre.
Enligt mina källor får Färjestad besök av Detroit och det känns förstås mer sexigt med Lidström, Zetterberg och Franzén än med Berglund, Steen och Tkachuk.
Men, men, man kan inte få allt.
Senaste gången det var NHL-besök i Cloetta center var lockoutsäsongen 2004--05 då LHC mötte NHL Worldstars, med välkända lirare som Martin Brodeur, Mats Sundin, Sergei Fedorov och Tie Domi.
Det blev ingen succé.
Milt sagt.
Enligt välunderrättade källor hade ett flertal av NHL-stjärnorna tillbringat natten före på Spy Bar i Stockholm och världslaget gjorde ärligt talat inte många knop.
Christoffer Norgren, LHC-backen, uttryckte det (som ofta) bäst:
-- Så typiskt jippomatcher. Det kändes som om halva deras lag fullständigt sket i det.
Om jag minns rätt vann LHC till slut med 6--4 och det egentligen enda roliga var när Andreas Pihl satte in en oväntad tackling och uppvaktades av bland andra slagskämpen Tie Domi.
Roligare än så blev det inte.
Den gången.
Nu är det sista matchen före NHL-starten och det borde betyda mer allvar och mer intensitet.

Dumstrut på

Sitter med dumstruten på. Vet inte om ni såg min fantastiska start på texten om Johan Fransson i onsdagstidningen: ”Petade LHC-backen Johan Fransson är på väg till LHC.”
Tjenare.

Mats Fröshaug platsade inte i LHC och inte i Luleå. Nu blir det norska Sarpsborg i ett försök att få fart på karriären. Låter smart.

Känns det inte som att det varit rätt många elitserievärvningar av utländska spelare från obskyra ligor i Italien och Slovenien på sistone?

Andreas Karlsson, Niklas Andersson och nu senast Jonas Nordquist – tunga avbräck för Frölunda.

Svårt att inte imponeras av Per-Åge Skröder i Modo.
Nu leder norske gutten poängligan igen.

Felaktiga konspirationsteorier

Dramatiskt på LHC-träningen i dag.
Patrik Zackrisson haltade ut och har ont i en fot. Frågetecken inför HV-matchen i morgon. Jan Hlavac och Andreas Jämtin var tillbaka och finns säkert med. Tomas Surovy tränade inte alls med laget och får vila minst en match till.
Men det mest spännande var Johan Fransson.
Trodde jag och övriga på läktaren.
Petade backen körde mest för sig själv, deltog inte i några spelövningar och jag blev alltmer övertygad om att han är på väg bort.
Ringde Johan Hemlin, sportchefen, för att kolla.
-- Nej, det är inget nytt jämfört med i går, sa Hemlin.
-- Han är med, men ändå inte, på träningen, sa jag.
Sportchefen, som inte var där, letade efter diverse förklaringar, men betonade i varannan mening att det inte var någon trade på gång.
-- Märkligt, sa jag.
Fast efteråt visade det sig finnas en helt naturlig förklaring.
Fransson fick ont i en handled efter matchen mot Djurgården och hade svårt att hålla klubban. Då gick det förstås inte att träna ordentligt.
Så var det med de konspirationsteorierna.

Lener om Fransson

Tog ett längre snack med Slavomir Lener efter gårdagens LHC-träning. Det var trevligt och vi pratade säkert i en kvart om livet, om hockeyn och om allt möjligt.
Bland annat förklarade han varför inte Johan Fransson, trots att det fattades folk, inte fick spela alls mot Rögle i lördags. Något jag själv varit starkt kritisk till.
– Jag funderade på det och tänkte ta upp med det honom. Men jag gillade inte kemin i en sådan kedja. En sak om Jocke (Eriksson) och Niklas (Persson) spelat där. Eller (Jaroslav) Hlinka och (Jan) Hlavac. Nu kändes det fel och jag tror att jag gjort Johan en björntjänst om han fått spela.
-- Rätt eller fel, men det var så jag resonerade, sa Lener.
Det var också tydligt hur missnöjd han var med insatsen mot Djurgården senast.
-- Vi tappade alla riktlinjer. Så får det inte se ut och det har jag påtalat för spelarna, sa han.

Som ett korthus

Djurgården--LHC 5--1.
Det är naturligtvis extremt lätt att säga i efterhand, men jag hade det på känn. LHC spelade helt okej under halva matchen, men föll igenom totalt efter 1--1-kvitteringen.
Så segt, så utan både linjer och energi, så temperamentsfattigt.
Det är inte alls fel att påstå att man gav bort matchen.
-- Linköping ska vi bara inte prata om, sa Niklas Wikegård i teve alldeles nyss.
Då gör vi inte det.
Inte nu i alla fall.

Skärpning krävs

Märklig utveckling i Stockholm.
Matchstraff på både Andreas Pihl och Jimmie Ölvestad, power play och mål för Djurgården till 1--1. Plötsligt vände allt. Nu är det 3--1 och det känns som om LHC spelade med huvudet under armen sista tio minuterna. Snacka om att tappa fokus.
Frustration, slarvigt så in i den -- såg ni Niklas Perssons försök till flippass som föranledde Djurgårdens straff och senaste mål? -- och som alla fullständigt glömde alla riktlinjer.
Det såg riktigt illa ut.
Skärpning krävs.
Förstod förresten att Michael Holmqvist fult skickade en klubbspets i magen på Andreas Pihl. Såg det inte, men fattade nästan direkt att nåt sånt måste ha hänt.
LHC-backen hade aldrig reagerat på det sättet annars.

Mållöst på Hovet

Mållöst, men inte chanslöst efter en period på Hovet.
Har själv jobbat på dagen i dag -- kollega Mildaeus är i kungliga huvudstaden -- och nöjer mig med att följa matchen via teven. Noterar att Johan Fransson sitter fortsatt fast på bänken, medan juniorforwarden Sebastian Harrysson fått göra några byten.

Sjukt LHC

Skade- och sjukdomsdrabbat LHC mot Djurgården i kväll.
Tomas Surovy och Andreas Jämtin är fortsatt borta och nu har även Jan Hlavac tvingats kasta in handduken på grund av influensa. Det betyder en del nya kedjor (Beaudoin in med Hlinka och Emvall, exempelvis) och att junioren Sebastian Harrysson får göra elitseriedebut.

Kul med reaktioner

Kul med så många reaktioner på min krönika angående Johan Fransson.
Bara några klargöranden.
Jag förstår att Fransson just nu inte tar plats bland sex backar. Han har inte varit tillräckligt bra under hösten. Det har jag inga problem med.
Hela resonemanget handlar överhuvudtaget inte om han varit bra eller dålig. Det handlar om psykologi, vad som möjligen kan göra en spelare bättre.
Jag köper inte att Fransson fick sitta kvar på bänken när det faktiskt saknades en spelare mot Rögle. Visst, det var en forward för lite, men backen hade kunnat göra ett fullgott forwardsjobb i en fjärdekedja. Om inte annat för att förbättra ett, antar jag, taskigt självförtroende.
Här är förresten en länk till krönikan om ni inte läst den. Tyck gärna till här på bloggen också!
http://www.corren.se/archive/2009/1/12/k2384cty7khpasa.xml

H & H har svårt med lunken

Vet inte om det är jag som är överdrivet kritisk, men jag har verkligen svårt att förstå de som tyckte att det var en särskilt bra LHC-match mot Rögle i går.
Visst, det hände en del. Visst, det var en del heta situationer. Visst, det var spännande. Visst, det var sjätte raka utan förlust.
Men bra?
Inte om du frågar mig.
Jag tyckte LHC länge såg bekvämt ut och med en alltid lika farlig "äh-det-löser-sig-känsla" i ben och huvud. Nu räckte det till oavgjort, men det kan inte vara godkänt. Inte mot Rögle, som inte tagit poäng utanför Ängelholm sedan 1 november.
Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac fick spela massor, men hade inte många rätt. Det är påfallande hur ofta som tjeckerna har svårt att få fart på spelet när det blir den här typen av "lunkmatcher".
Kan inte heller förstå varför inte Johan Fransson gavs speltid när det nu saknades spelare. Jag utvecklar de tankarna i morgondagens papperstidning. Låt vara att han är back, men är det någon försvarare som skulle klara av att göra x antal byten som rivig och hårt arbetande forward i en fjärdekedja så borde det vara skridskoskicklige Fransson.
Nu fastnade han på bänken en match till.
Märkligt.
En av förklaringarna till den senaste tidens formtopp har varit att många spelare varit delaktiga och att Lener inte laborerat så mycket i formationerna. Nu var åtminstone min känsla att det plottrades väl mycket.
Men det kanske bara var något som jag fick för mig.

Vad ska det vara bra för?

Ser att Södertälje värvar Yared Hagos från HV 71.
Vad ska det vara bra för?
Är det något som Södertälje har (för många av) så är det just den typen av spelare.

Behåll kärnan, LHC

Vet inte om ni såg min genomgång av kontraktsläget i LHC-truppen i fredagens papperstidning.
För er som inte gjorde det, så här ser det ut enligt sportchef Hemlin:
Målvakter, har kontrakt: Christian Engstrand.
Utgående kontrakt: Daniel Henriksson, Jonas Fransson.
Backar, har kontrakt: Daniel Fernholm, Calle Gunnarsson, Teemu Aalto, Pekka Saravo, Johan Fransson, Viktor Ekbom, Magnus Johansson.
Utgående kontrakt: Andreas Pihl, Ivan Majesky.
Forwards, har kontrakt: Jaroslav Hlinka, Niklas Persson, Joakim Eriksson, Andreas Jämtin, Patrik Zackrisson, Pontus Petterström, Mattias Carlsson, Martin Laumann Ylven, Mats Fröshaug, Tony Mårtensson, Mattias Weinhandl.
Utgående kontrakt: Mikael Håkanson, Fredrik Emvall, Jan Hlavac, Eric Beaudoin, Tomas Surovy.
Vad tycker ni?
Ser bra ut, inget snack.
Så, vilka av dem med kontrakt som går ut är viktigast att förlänga med?
Jag skulle säga Pihl, Håkanson och Emvall.
Inte nödvändigtvis för att de är bäst, men kontinuitet är viktigt och jag tror att LHC skulle må bra av att verkligen behålla kärnan. Majesky är en personlig favorit, men som det ser ut nu kan han bli "övertalig". Fast det är klart, mycket kan förändras. Johan Fransson har kontrakt nästa säsong också, men blir han kvar om inget dramatiskt händer under våren?
Tveksamt.
Mycket tveksamt.
Påtalade för Johan Hemlin om den grymma centerbesättningen med Mårtensson, Hlinka, Eriksson och Zackrisson. Vem sjutton ska bli tredje- och fjärdecenter i det gänget?
-- Inga problem. Flera av dem kan användas på kanten också. De kommer inte spela centrar allihop nästa säsong, sa Hemlin bestämt.

Weinhandl på tvåsiffrigt

Nu är Mattias Weinhandl uppe på tvåsiffrigt vad gäller målskörd i ryska Dynamo Moskva. Utlånade LHC-forwarden kvitterade till 3--3 mot St Petersburg och sedermera vann Dynamo efter straffar.

Rögle har tio raka förluster

Alla är överens om att Rögle överraskat i ishockeyns elitserie.
Men bortaspelet har inte varit någon höjdare.
Inte en seger utanför Ängelholm sedan 1 november. Inför matchen i Cloetta center har Kung Kennys gäng tio raka förluster på bortais.

Jag säger som Dängroth

Mycket snack om videogranskning efter de senaste dagarnas uppmärksammade händelser. Nu ser jag att HV-målvakten Stefan Liv tycker att vi gott kan släppa sparkarna fria.
Men det vete sjutton.
Skridskoskenan är som en kniv och skaderisken blir stor om spelarna ska ska börja sparka efter pucken i tid och otid också. Ur säkerhetssynpunkt säger jag som Dr Dängroth.
Jag är skeptisk.

LHC:s svåraste motståndare: LHC

Just färdigjobbat för kvällen. Har redigerat och försökt att få till de fem sportsidorna så aptitliga som möjligt, vilket inte är det lättaste när det krävs skohorn för att få in allt.
Men, men.
Hade också Slavomir Lener i luren tidigare under kvällen.
LHC-tränaren verkade optimistisk.
Tomas Surovy har problem med en ljumske och spelar knappast. Annars inga skador, annars inga förändringar i formationerna.
-- Jag gillar det jag sett av laget på sistone, sa Lener.
Han varnade för lördagens motståndare Rögle, men personligen är jag helt övertygad om att LHC:s svåraste motståndare är -- LHC.
Har skrivit det i något sammanhang tidigare och gör det igen:
Hemmamötet med Rögle på lördag blir ett alldeles utmärkt test på ödmjukheten och inställningen. Och det är mycket lättare att tappa en vinnande trend än att återfinna den.
Man ska inte glömma det.

Södertälje saknar klass

Tippade i ett svagt ögonblick Södertälje som ett lag för toppstriden i ishockeyns elitserie. Nu, med facit i hand och SSK på jumboplats, är det bara att erkänna att jag inte läst min läxa tillräckligt.
Södertälje har ett stabilt lag med många grovjobbare -- men det räcker inte för att vinna matcher. Tänkte på det när jag såg LHC vinna med 4--2 inför de 3 000 närmast sörjande i Axa sports center i går kväll. SSK hade Linus Klasen och Dragan Umicevic som kunde bryta mönstret och skapa lite oreda i LHC-zonen.
I övrigt -- nada.
Jag är själv barnsligt förtjust i laglojala arbetare, men det krävs lite klass och spetskompetens också. LHC spelade stabilt defensivt och gjorde vad som krävdes offensivt -- det kändes nästan löjligt att det faktiskt var en smula spännande i slutet.
Det var verkligen en solklar bortaseger.

Visst var det spark

Kan förstå att det var upprört i Småland i går. Vet inte om ni såg när Rögles Chris Abott gjorde 6--5 mot HV 71 och nye elitseriedomaren Alexander Vikström -- från Linköping -- tog till videobedömning för att avgöra.
Det blev mål och jag har svårt att förstå varför.
Det var en sparkrörelse framåt och det borde naturligtvis videogranskaren ha sett.
Huvuddomaren borde själv ta beslutet i sådana här lägen. In med honom i båset och låt honom titta på bilderna. Nu lyssnade Vikström på en "fjärde domare" och jag klandrar honom inte för det. Om vi nu ska ha videogranskare -- då måste väl ändå domarna kunna lita på dem?
Men den här gången blev det fel.

Skyll inte på domaren

Det blev ingen god svensk natt i junior-VM.
Jag trodde verkligen det.
Kanada spelade gangsterhockey -- de fega påkörningarna av Jakob Markström var bedrövliga att se, Esposito skulle naturligtvis haft matchstraff -- och domarna pallade inte för trycket -- men glöm snacket om att det var det som avgjorde.
Inget snack om att Sverige gjort en kanonturnering, men Kanada var som bäst när det gällde som mest, gjorde sin bästa match i turneringen och vann för att man helt enkelt var bättre.
Bättre i power play, bättre på att skapa öppna chanser, bättre framför båda målen och bättre på att växla tempo. Och att kanadensarna skulle lira grishockey . . . var det någon som hade trott något annat?
Ett kyligare Sverige kunde ha vunnit -- men att försöka spela som Kanada var ingen bra taktik.
Niklas Wikegård tyckte förresten att publiken i Ottawa var partisk.
Han var inte särskilt opartisk han heller.

Engstrand stoppade Malmö

Ny torsk för Malmö i dag, 2--3 mot Oskarshamn.
På hemmaplan.
I Percys nya arena.
Hur långt kan detta så kallade stjärngäng sjunka? Nu är det 15 poäng upp till kvalserieplats. Med facit i hand var det nog inte ett så smart beslut att göra sig av med Torgny Bendelin som tränare.
Utlånade LHC-målisen Christian Engstrand stoppade 26 av 28 skott och var en av hjältarna i Smålandsgänget. Jag skulle tro att han är reservkeeper i LHC och elitserien nästa säsong.

Oj då, sa Tedenby

Jag säger bara Mattias Tedenby.
Såg ni målet i JVM-semifinalen i går kväll?
Dragningarna och kroppfinterna när han vände bort fyra spelare och den kyliga passningen till Simon Hjalmarssons 4--2 . . . det var bland det värsta jag vet i hockeysammanhang.
-- Oj då, sa Tedenby själv när han såg målet på tv-reprisen efteråt.
Han hade all anledning att vara precis så nöjd som han såg ut.
Jag gillar verkligen juniorhockeyn och juniorkronorna. Låt vara att det blir ett och annat taskigt misstag -- men vilken intensitet, vilken ambition. Underbart att skåda.
Det finns inget som kan stoppa det här svenska laget.
Inte ens Kanada.
Så känns det.
Så häftigt när det spelas hockey med den farten (Magnus Svensson-Pääjärvi), det självförtroendet (Erik Karlsson) och den aggresiviteten (Nicklas Lasu, hoppas verkligen att han kan spela i finalen).
En övertänd Niklas Wikegård kommer att såga kanadensare och domare, men det blir svenskt guld, det blir 3--2 efter två mål av Oscar Möller och storspel av Jacob Markström.
Sen är det bara att tacka för underhållningen.

Ryggont stoppade Pihl

Rapport om LHC-läget inför mötet med Södertälje:
Frågetecken för Andreas Pihl, som fick ont i ryggen och därför utgick mot Frölunda.
-- Han fick ledigt i dag, men jag tror att han kan spela i morgon, sa tränar-Lener.
I övrigt inga bekymmer och Lener räknade med samma lag som mot Frölunda i lördags.
Finns liksom ingen anledning att ändra.
Tre matcher avverkade mot Södertälje den här säsongen -- och ännu ingen seger för LHC.
Det är dags nu.

Bredden kan bli toppen

Imponerande insats av LHC i Göteborg i går. Helt klart starkt att ta tredje raka segern i Scandinvaium och även om inte allt såg bra ut så var det mycket som gjorde det.

Daniel Henriksson så stabil i målet som han måste vara för att LHC ska ha en chans att slåss om guldet.

Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac stundtals lysande när de i nästan varenda byte flyttade spelet till offensiv zon och väldigt ofta skapade chanser. Tjeckerna ska ha beröm, men glöm inte Fredrik Emvall.
Det är sånt som ofta kallas för jobb i det tysta -- och som är nog så viktigt.

Mattias Carlsson, Eric Beaudoin och Tomas Surovy uppträdde som allt annat än en fjärdekedja.
-- De var det bara på papperet, sa Slavomir Lener, tränaren, när vi språkade en stund efter träningen tidigare idag.
Den bredden kan bli toppen.

Ansågs inte Ulf Dahlén som en rätt rolig kille, full av hyss, när han spelade själv? Nu, som tränare i Frölunda, uppträder han som Mr Bister himself. Åtminstone i intervjuer och på presskonferenser.
-- Vi spelar alltid med bästa laget, svarade Dahlén på frågan hur mycket skadade Niklas Andersson saknades.
Tjenare.

Frölundas spel i numerära överlägen var verkligen inte bra. Eller också var det LHC:s box play som var så starkt.
Förmodligen var det väl en kombination av dem båda.

Jag gillade verkligen Marcus Vinnerborgs sätt att döma.
Med känsla för spelet, utan att peta för mycket.
Mer sånt, tack.

Jo, jag vet att jag tippade fel.
Alla som är förvånade räcker upp en hand.

Bättre med sex än sju

Vet inte om ni tänkt på det, men sedan strax före juluppehållet har LHC bara spelat på sex backar. Anledningen är att man vill ha en bättre rytm för försvararna.
Genom att ge speltid till sju backar är det lätt hänt att det blir ryckigt och att många får vänta länge mellan bytena, vilket sällan uppskattas. Det blir extra tydligt när LHC bara använder sig av en back i varje power play-formation (Teemu Aalto och Daniel Fernholm).
Då blir rytmen behagligare om du rullar på bara tre backpar.

Jag tippar Frölunda

Två segrar för LHC i Göteborg tidigare under säsongen.
Jag har egentligen inga särskilt konkreta belägg, men en känsla av att det inte blir en tredje.
Jag tror att Frölunda vinner seriefinalen med 4--2.
Jag brukar i och för sig tro fel.

Jösses, Luleå

Jösses.
Vad är det som händer där uppe i norr?
Skellefteå--Luleå 6--0 efter två perioder.
Jösses.
Kan det vara så att verkligheten är på väg att hinna ikapp skrällaget från Luleå?

Thörnholm ska ha beröm

Snart nedsläpp i Göteborg.
Frölunda--LHC.
Seriefinal.
LHC har alla spelare tillgängliga och överhuvudtaget varit nästan minimalt drabbat av skador under säsongen. Tror inte det är någon tillfällighet utan ett gott betyg på hur den uppbyggande försäsongsträningen skötts.
Där ska Lasse Thörnholm, styrketränande lagledare, ha beröm.
Calle Gunnarsson är tillbaka bredvid Ivan Majesky, vilket betyder att Johan Fransson hamnar på bänken igen. Egentligen inte så mycket att säga om, även om jag, som jag skrivit tidigare, kan tycka att det är trist. Fransson har inte varit tillräckligt bra i höst och befinner sig nu i något slags Moment 22.
För att vara bra måste han få självförtroende genom att spela och allra helst mycket -- men nu får han knappt spela alls.
Det är ett tufft läge.
En i form varande Johan Fransson är en spelare som kan vinna matcher till sitt lag.
Det visade han i fjol.
Tomas Surovy är också tillbaka och enligt den officiella laguppställningen placerad i fjärdekedjan. Känns väl inte klockrent. Mycket i dagens hockey handlar om roller och slovaken är mycket, men knappast någon fjärdekedjespelare.
Däremot känns han som ett potentiellt vapen i power play.