Inget som skrämmer i Timrå

På jobbturné för att göra reportage till den elitseriebilaga som kommer i en brevlåda nära dig om knappt två veckor.
Just nu i Timrå.
Har träffat nye Modocoachen Uffe Samuelsson och tänkte efter matchen ta ett snack med gamle LHC-aren Johan Andersson.
Just nu 3--1 till Timrå i matchen i SCA-cupen.
Jäkla bra tryck, säkert över 4 000 åskådare, för att vara träningsmatch, men spelmässigt?
Nja, säg så här.
Skulle jag vara utsänd för att spionera för något annat lags räkning skulle jag inte direkt vara skitnödig när jag åker härifrån. Bäst hitills: kedjan med Timo Pärssinen, Johan Andersson (han från AIK) och Per Hallin och tjeckiske klassliraren Petr Vampola.
Modo saknar NHL-meriterade duon Rob Shremp och Freddy Meyer.
Om de saknas?
Som de saknas.

Rätt -- och fel

Mycket snack om Arne Hegerfors uttalande att tjejer inte förstår sig på fotboll.
Naturligtvis har han fel.
Och rätt.
Rätt i att ishockey är enklare att förstå än fotboll. Mer omedelbart, mer intensivt. Även i en dålig hockeymatch smäller det i sargen och blir en del heta situationer. För att njuta av fotboll krävs att du är mer insatt i spelet.
Rätt i att det faktiskt är mer tjejer som går på hockey än på fotboll.
Men att göra nån slags generell bedömning och påstå att tjejer inte förstår fotboll är förstås fel.
Där är "det-ser-mörkt-ut-på-Kameruns-avbytarbänk-Arne" ute och cyklar.
Vad jag själv föredrar?
Jag föredrar båda.
Jag kan inte välja. Jag vill inte välja.
Jag vill ha båda.

Röntgen för Laumann

Fortfarande oklart exakt vad det är för fel på Martin Laumann Ylvens knä.
LHC-gutten har inte spelat i de senaste matcherna och under tisdagen väntar magnetröntgen på US.
. . . och det fanns fler som inte fanns med på träningen.
Albin Lorentzon har fortfarande känning i ljumsken, Andreas Molinder utgick senast med trolig hjärnskakning, Calle Söderberg rehabade sin ömmande rygg och Andreas Jämtin avstod på grund av infektionsrisken i ett sår.
-- Ingen fara med någon av dem. Molinder, Söderberg och Jämtin kan spela mot Djurgården på lördag, sa Johan Hemlin, sportchefen.
Jämtin kom förresten in på isen när övriga var klara och körde ett kort, men tufft, pass tillsammans med långtidsskadade Michael Holmqvist. Den sistnämnde var rejält sliten efteråt och flåsade som ett tröskverk.
-- Puh, det är lång väg kvar, sa han och log snett.

Några saker till:

Erik Andersson var tillbaka efter ljumskskada och körde för fullt.

Pontus Petterström spelade med Erik Lindhagen och Mikael Håkanson. Troligen betyder det Andreas Molinder med Sebastian Karlsson och Robin Figren mot Djurgården i Mjölby på lördag.

I morgon är det ledigt för LHC-truppen.

Ovannämnde Karlsson log när vi lite snabbt språkade om Liverpools pangstart i Premier league.
-- Nån som håller på Arsenal? undrade jag.
-- Mange (Johansson). Han har fått höra det, sa han.

Mycket som var bra

Aldrig kul att förlora efter straffar.
Problem med målskyttet, visst -- men LHC gjorde mycket som var bra mot Liberec.
Det såg spännande ut.
Fortfarande kan det konstruktiva spelet, uppspel och spelvändningar, bli bättre, men som helhet bra fart, hyfsad kreativitet trots taskig is. Bäst på plan: veteranbacken Niclas Hävelid.
Fredrik Norrena stabil i målet. Bra centerspel av Calle Söderberg och Jocke Eriksson.
Men Pär Arlbrandt kan bättre.
Sen ska också sägas att Liberec var bra.
Fysiskt starkt, tungt och disciplinerad.
Och vad ska man säga om förre NHL-stjärnan Petr Nedved, som fyller 40 i december.
Han gjorde inte många knop under 65 minuter -- men satte den avgörande straffen bakom Fredrik Norrena.
Gissa hur många NHL-klubbar Nedved spelat för?
Åtta.
Allra bäst var han under tiden i New York Rangers, där han bland annat lirade tillsammans med LHC-tjecken Jan Hlavac.

Nostalgisk i Stånkan

Sitter i Stångebrohallen och blir nostalgisk.
En dryg period spelad mellan LHC och Liberec.
0--0 så här långt, men rätt intensivt och helt okej tryck.
Det blir ofta det i den här hallen.
Pratade just med Mike Helber och han berättade om den galna kvalserien 1999. Om målet som Fredrik Johansson gjorde till 3--1 mot Södertälje och hur det blev alldeles galet.
Jag minns inte just det, men det är inte utan att man kan sakna den atmosfär som var då. Ska det bli samma drag i Cloetta center måste det vara fullt och massor på spel i en avgörande match.
Det var inte alltid bättre förr.
Absolut inte.
Men nog var det roligare ibland.
Däremot är det en klar besvikelse att det inte blev någon klassisk pommesbricka i kiosken under läktaren.
Där var igenbommat.

Ett LHC-fall framåt

Hemkommen från besöket i Stigas och Lennart Hylands hemstad.
Trångt och trevligt i Bredstopshallen, men det hjälper inte.
Har skrivit det tidigare och gör det igen:
Ska European trophy – som nu innehåller 24 klubbar från sju länder och mycket väl kan vara första steget mot en slags gränsöverskridande europeisk liga – bli riktigt stor och slå igenom än mer krävs spel i större arenor.
Det är min bestämda uppfattning.
Matchen, då?
HV--LHC 2--3, det vet ni redan.
Helt okej för att vara försäsongsmatch. Mycket speed. Mindre spel. LHC bäst i början, HV bäst i slutet.
Det kunde ha slutat hur som helst.
Nog för att det var en smula svajigt, nog för att det saknades en del när det kom till smartness och spelmässiga detaljer, men intensiteten gjorde att det blev rätt kul ändå.
Ett LHC-fall framåt jämfört med insatserna i Tjeckien, om jag fattade saken rätt.
Christian Engstrand riktigt bra i målet. Starka insatser av unga trion Mattias Bäckman, Joachim Nermark och Victor Jigmalm. Johan Åkerman bäste back. Niclas Hävelid viktig för stabiliteten. Joakim Eriksson nyttig som vanligt. Mikael Håkanson såg pigg ut. JAS-kedjan glimtade till, men måste bli rakare. Domarnivån, med Lärking och Johansson, var rätt svängig den också.
Det får räcka för nu.
Godnatt.

Bra period, men. . .

Bra förstaperiod av LHC i Tranås.
Bra fart, rejäla passningar och hög intensitet.
Men inga mål och för få riktigt öppna chanser.
Spelmässigt känns 1--0 till HV (Fredrik Bremberg slog in en retur) inte särskilt logiskt.

Figren spelar inte

Senaste nytt från Tranås inför HV--LHC i European trophy:
Robin Figren, som fick en puck på foten på träningen, spelar inte. Erik Lindhagen ersätter. Pontus Petterström gick av efter uppvärmningen.
Christian Engstrand står i mål.
Har förresten just varit och hämtat en jacka i bilen.
Sjutton vet om det inte är minusgrader inne i hallen.
Långkalsongerna hade gjort mer nytta här än hemma i byrålådan.

Figren fick puck på foten

I övrigt från CC:

Två power play-formationer trimmades med förstakedjan i den ena och Figren, Molinder och Håkanson i den andra.

Robin Figren fick ett hårt skott på foten. Gjorde ont.

När träningen var avklarad gick ryggrehabiliterande Michael Holmqvist på is tillsammans med Albin Lorentzon, som skadade höftböjaren i Finland, och NHL-proffset Calle Gunnarsson.

Ackrediterade mig till kvällens match i Tranås.
Svaret:
"Det blir trångt. . . men trevligt."

Johan Hemlin, sportchefen, gäspade.

Mike Helber, klubbdiektören, hade inte slips.

Så spelar LHC i kväll

Matchvärmningar säger ofta inte ett dugg.
Men den här gjorde faktiskt det.
Om inget oförutsett inträffar under eftermiddagen -- då spelar LHC så här mot HV 71 i Tranås i kväll:
Norrena eller Engstrand i mål.
Johansson, Nielsen, Arlbrandt, Söderberg, Jämtin --
Hävelid, Bäckman, Figren, Karlsson, Petterström --
Åkerman, Dahlbeck, Nermark, Molinder, Håkanson --
Andersson, Persson, Olsson, Eriksson, Laumann.
Extragubbe: Lindhagen.

Skaderapport

Fem man vilade från träningen i dag:
Magnus Johansson, Johan Åkerman, Albin Lorentzon, Calle Söderberg och Erik Lindhagen.
Inget allvarligt med någon av dem och egentligen inte så märkligt efter två stentuffa veckor.
Men ändå:
Inte bra att Johansson återigen har känning i slitna ljumskar eller att Söderberg har ont i ryggen.
Den typen av problem kan vara svåra att helt bli av med.

Laumann på norsk Hydro

Just tillbaka från LHC-träningen i CC.
Intensivt?
Det är bara förnamnet.
Det har varit en stentuff vecka med två--tre pass om dagen och allting avslutades med en träning med mest en massa spel. Två mot två, tre mot tre och fem mot fem. Blått mot vitt.
Till illa dold förtjusning vann blåa laget knappt hela tiden.
Mest förbannad blev Christian Engstrand som efter sista strafförlusten -- och inför några extra "förlorarvarv" runt isen -- testade om målvaktsklubban höll för att kasta i sargen från några meters håll.
Det gjorde den.

I övrigt:

Robin Figren visade att han måste vara mer eller mindre given som straffskytt i vinter.

Blåa lagets uppställning för er som undrar: Norrena -- Hävelid, Bäckman, Petterström, Karlsson, Figren -- Andersson, Nielsen, Olsson, Eriksson, Laumann.

Martin Laumann Ylven var överallt och ingenstans, körde och högg på allt och alla och var just en sådan pain in the ass på isen som han ska vara för att göra som allra mest nytta.
Det var nästan så att man undrade vad han gick på.
Norsk Hydro, kanske?

Söderberg vilade med ryggont

Tre spelare -- förutom långtidsskadade Michael Holmqvist -- saknades när LHC tränade i CC i dag:
Albin Lorentzon, Pontus Petterström och Calle Söderberg.
-- Albin är knappast i träningsdugligt skick förrän nästa vecka. Pontus har känning i ett knä, men tränar nog i morgon. Calle kände lite i ryggen, men ingen som helst fara, sa tränar-Särkijärvi.
Däremot fanns Niclas Hävelid, Erik Andersson och Pär Arlbrandt med och såg ut att gå för fullt. Mattias Bäckman och Joachim Nermark, tillbaka från J20-landslagsturnén i USA, likaså.
Efter LHC-matcherna i öst är det en minst sagt intensiv träningsvecka.
Mycket träning. Hård träning.
-- Kanske den tuffaste veckan på hela sommaren, sa Särkijävi.
Han verkade stundtals inte helt nöjd med vad han såg.
Det blev en del hårda ord och klapp med klubban i sargen.
-- Nja, vi jobbar hela tiden med grunderna och det kan bli lite bekvämt ibland. Då gäller det att ligga på lite extra. Det ska vara rakare. Du måste hitta nya infallsvinklar, du kan inte skriva och göra samma sak varje dag, men spelarna ska göra det, sa han.

Här har ni helgens. . .

Helgens lårkaka: Pär Arlbrandt fick bara spela en dryg match för LHC på turnén i öst.

Helgens mest väntade: Manchester United avgjorde i slutet.

Helgens fråga: hur är det möjligt att inte Sunderlandbacken som drog ned Liverpools Luis Suarez blev utvisad?

Helgens poängkung: förra LHC-aren Mattias Carlsson. Fem poäng på tre matcher för Djurgården, som tog tre raka segrar i European trophy.

Helgens mest utvisade: Andreas Jämtin.

Helgens löfte: Christian Olsson tar medalj i friidrotts-VM. Om han är frisk.

Helgens miss: jag glömde bort supercupfinalen mellan Barca och Real.

Helgens leende: Zlatans.

Helgens vändning: Åtvidaberg mot Jönköping. Blir kul med allsvensk fotboll på Kopparvallen igen 2012.

Helgens citat: "Vi är ju för fan mjuka som en babyröv." (Kalmars Henrik Rydström i Canal plus)

Helgens look-a-like: Joey Barton i Newcastle och Haris Radetinac i Åtvidaberg. Lika som bär.

Godnatt.

Räkna med bråk

Stor risk för bråk i mitten av december när finalspelet i European trophy avgörs samtidigt som landslagsturneringen i Moskva. Inte första gången som klubbarnas intresse krockar med de nationella.
Inte sista heller.
Och i grunden handlar allt om kontroll.
Nationsförbunden vill ha kontroll, klubbarna vill inte att nationsförbunden ska ha kontroll.
Jag hoppas att det den här gången i alla fall görs ett försök att komma överens. Då borde det gå att lösa. När maktkamp råder är det alldeles för ofta som det blir sandlådenivå även när vuxna karlar är i farten.
. . . å andra sidan ser det inte ut att bli något problem för LHC. Med bara en poäng av nio möjliga känns det hopplöst att bli bland de två bästa i gruppen.

Don´t worry, be happy

Efter LHC:s första förlust i European trophy skrev jag i papperstidningen:
"Alltid lika fascinerande med träningsmatcher och de märkliga ryggradsreaktioner som de utlöser. LHC får stryk av Pardubice och allt är precis odugligt. Frölunda slår Berlin och SM-guldet är redan klart.
Och vad ska man säga om Färjestad? Nollat mot Salzburg.
Kvalserien nästa.
Eller?"
Jag undrar hur snacket går nu.
Efter tre raka LHC-förluster.
Naturligtvis är det ingen bra säsongsstart. Naturligtvis hade det varit nyttigt att åtminstone vinna någon match för att få in en mer positiv känsla. Naturligtvis blir det snudd på hopplöst att ta sig till ET-slutspel nu. Naturligtvis gäller det att korrigera det som inte fungerade.
Men oro och tandagnisslan?
Nej.
Det är TRE matcher spelade i början av augusti.
Det kan, om det vill sig väl, vara sisådär 85 kvar.
Jag har precis samma känsla som tidigare. Med alla spelare på plats har LHC ett spännande och välbalanserat lag i en elitserie som lär bli jämnare än någonsin -- men utan Hlinka och Hlavac blir det ruskigt svårt att upprepa succéstarten från i fjol.
Å andra sidan borde det gå att spela bättre när artisttjeckerna väl är på plats, så det kanske jämnar ut sig.
Om jag fattat saken rätt var det en helt okej insats i två och en halv period mot Brno i lördags (men illa med två så sent insläppta mål). Mot Bratislava saknades, förutom H & H, även Hävelid, Andersson, Lorentzon, Petterström, Arlbrandt, Holmqvist och Nermark.
Man kan tycka vad man vill om det, men med de förutsättningarna är det faktiskt inte så konstigt att bensinen till slut tar slut.
Några glädjande besked med tjeckoturnén?
Framförallt två.
Juniorbacken Jonatan Nielsen tog för sig och kommer garanterat få speltid i elitserien i vinter. Calle Söderberg, nyförvärvet från Malmö, tog en stor roll och såg stark ut.
-- En fältherre. Han kommer att fylla luckan efter (Patrik) Zackrisson, sa tränar-Särkijärvi.

Höll på att somna

Verkar vara hett i Pardubice.
Två perioder spelade och mest en herrans massa utvisningar.
Hemmaledning, 2--1, så här långt.
Träningsmatcher i ishockey kan vara sövande och säger ofta inte ett dugg om vad som komma skall när allvaret börjar. Uppvisnings- och jippomatcher är nästan alltid ännu mindre upphetsande.
Tänkte på det när jag såg några minuter på TV 10:s fåniga upphaussning av mötet mellan Foppas Icebreakers och Vita Hästen i Norrköping.
Jag höll på att somna.
Många storstjärnor på isen och en megaeloge för det arbete som görs och för de pengar som kommer in till sjuka och handikappade barn. Det är viktigt och betyder mycket.
Det var fullsatt i Himmelstalundshallen och säkert trivsamt, men jag blir trött på dem som försöker låtsas att själva matchen -- och resultatet -- betyder något.
Ishockey utan hetta är som Helan utan Halvan.

Norrena i mål -- Hävelid vilar

Kortkort rapport från Pardubice inför LHC:s första match i European trophy i kväll.
Niclas Hävelid vilar, vilket betyder att junioren Jonatan Nielsen blir sjunde back. Fredrik Norrena startar i mål.
I övrigt inga skador eller sjukdomar att rapportera.
-- Allt är bra, meddelar sportchefen Johan Hemlin.

Därför är det bra avtal

Mycket snack om artikeln i dagens tidning om Mårtensson & Weinhandl jämfört med Hlinka & Hlavac. Om ni inte läst den hittar den här.
Många reagerar säkert starkt över de höga summorna och många tycker säkert det är märkligt hur man kan påstå att "270 000 kronor i månaden är fantastiska avtal för klubben".
Jag förstår det fullt ut.
Vi lever i en kokko värld när det är mer än tio gånger mer värt att lira hockey än att lära och utbilda våra barn i skolor och förskolor.
Men det är faktiskt riktigt bra avtal.
Utan att veta exakt kan jag tänka mig att minst fem, kanske tio, svenska spelare i elitserien har mer i lönekuvertet varje månad. Om TM och MW varit ute på marknaden hade de här och nu lätt erbjudits minst 400 000 spänn av flera elitserieklubbar.
Det är verkligheten.
Tror ni att det bara var den norrländska luften som tog Oscar Möller till Skellefteå?
Det tror inte jag. Möller spelar i Skellefteå för att Skellefteå vann dragkampen över Modo, HV 71, Färjestad, LHC och ytterligare någon klubb som jag glömt.
Tror ni att Fredrik Sjöström så relativt tidigt bestämt sig för att flytta hem från NHL om han inte fått ett riktigt, riktigt bra kontrakt med Färjestad?
Det tror inte jag.
Tror ni att Thomas Johansson och Mikael Håkanson, när det begav sig, hade valt LHC om inte nykomlingen betalat mer än de etablerade klubbarna?
Inte en chans, där heller.
Pengar pratar.
I elitserien och överallt i hela världen.
Det är en hel säsong som ska avgöras först, men det är onekligen en kittlande tanke att redan nu se fram emot säsongen som kommer därefter. Med reservation för att jag kan ha glömt någon -- men de här spelarna har redan kontrakt med LHC som gäller över 2012--13:
Målvakt: Fredrik Norrena.
Backar: Erik Andersson, Mattias Bäckman.
Forwards: Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson, Pär Arlbrandt, Andreas Jämtin, Robin Figren, Erik Lindhagen, Sebastian Ottosson.

"Alltid viktigt att vinna"

Pratade en stund med tränar-Särkijärvi efter gårdagens träning.
En del av snacket återfinns i dagens papperstidning, men inte allt.
Bland annat pratade vi power play.
-- I fem mot fem såg det bra ut under nästan hela förra säsongen. Men både fem mot fyra och fyra mot fem var alldeles för ojämnt. Stundtals riktigt bra, stundtals för dåligt. Där har vi något som kan förbättras, sa Särkijärvi.
Den typen av detaljer gnuggades lite extra på onsdagsträningen före avresan till Tjeckien. Och redan från start blir det en satsning på vissa specialenheter för numerära över- och underlägen.
Jag skulle gissa på följande pp-formationer:
Johansson, Hävelid, Arlbrandt, Söderberg, Jämtin och Andersson, Åkerman, Figren, Lindhagen, Håkanson. Karlsson och Petterström samt Molinder och Eriksson låter som två bra forwardspar i box play.
Om inget oförutsett inträffat under dagen och om inga skador/sjukdomar dykt upp lär LHC starta så här mot Pardubice i morgon kväll:
Fredrik Norrena eller Christian Engstrand i mål.
Magnus Johansson, Robin Persson, Andreas Jämtin, Calle Söderberg, Pär Arlbrandt.
Niclas Hävelid, Klas Dahlbeck, Pontus Petterström, Sebastian Karlsson, Robin Figren.
Johan Åkerman, Erik Andersson, Mikael Håkanson, Erik Lindhagen, Andreas Molinder.
Albin Lorentzon, Martin Laumann Ylven, Joakim Eriksson, Kalle Olsson.
Extraspelare: Jonatan Nielsen, Viktor Jigmalm, Markus Modigs.
-- Vad som är viktigast i Tjeckien? Att vi får ihop laget och formationerna. Att grundspelet sitter. Att alla gör jobbet ordentligt. Det ska bli skönt att komma igång igen, sa Särkijärvi.
Resultaten är inte det viktigaste?
-- Det är alltid viktigt att vinna.
Mer Pardubice, Brno och Bratislava blir tufft motstånd.
Tjeck(oslav)iska klubbar brukar ligga rätt långt fram i träningshänseende så här års.

Född: JAS-kedjan

Andreas Jämtins aggressivitet, Pär Arlbrandts skarpskytte och Calle Söderbergs spelsinne.
Tre spelare med speciella egenskaper.
Tre spelare som tillsammans ska lyfta Linköpings HC i vinter.
Så är det tänkt.
Vi skulle kunna kalla dem för -- JAS-kedjan.
Klart är i alla fall att trion får inleda säsongen tillsammans. När det i veckan är nedsläpp i European trophy i Tjeckien bildar de LHC:s förstakedja med uppgift att producera och leda laget.
Det är naturligtvis bara löjligt att dra några långtgående slutsatser av en träning, men det såg klart lovande ut i CC i förmiddags. Överhuvudtaget var det bra fart och av de nya såg Robin Figren fortsatt pigg ut.
Om jag fattade saken rätt har han gjort det under hela våren och sommaren.

Niclas Hävelid hade känning i ett knä och fanns inte med på isen.

Joachim Nermark och Mattias Bäckaman är med juniorlandslaget i USA.

Torontostjärnan Calle Gunnarsson var inlånad för att fylla ut backbesättningen.

Nygamle Joakim Eriksson hade vit väst på sig och tillhörde den "utökade kedjan" med Erik Lindhagen, Mikael Håkanson och Viktor Jigmalm.

Övriga kedjor: Figren, Molinder, Petterström samt Laumann, Karlsson, Olsson.

Om knäet, SJ och M&M

Får tacka för motionstipsen, men fortfarande känns inte knäet riktigt redo för några större fysiska ansträngningar.

Wallin, Sandström, Jonsson, Kilström, Fälth, Jaakola, Gunnarsson. . . och nu Johan Fransson. På papperet har Luleå elitseriens bästa backbesättning. Inte sjutton kan man väl plocka in Janne Ninimaa också?

Jag hoppas verkligen att jag reagerat om jag suttit i samma kupé som den elvaåriga tjejen som SJ kastade ut från tåget.

Efter avklarad grill tänkte jag bara se början av IFK Göteborg--AIK på teven.
Tjenare.
Gick inte att slita sig.
Allsvensk fotboll när den är som bäst.

På tal om fotboll: näst intill smärtsamt att se glimtar av Liverpool mot Vålerengen häromkvällen.
Det fanns inget försvar för det försvaret.
Dalglish får vara hur mycket kung som helst, men fortsätter han bara att värva femtielva mittfältare blir det inte särskilt den här säsongen heller.

För er som undrar över LHC:s isträningar: kolla på klubbens hemsida (www.linkopinghc.com), välj fliken ungdom och klicka sedan på istider. Lätt som en plätt.

Så trött på den vansinniga uppståndelsen över att Måns Z och Marie S gjort slut.
Är det verkligen en så stor nyhet? Kan de inte lämnas i fred nu? Har vi, du och jag, verkligen så mycket med det att göra?
Det tycker inte jag.

Bara en sak till apropå en kommentar till tidigare inlägg:
Nej, jag badar inte i kalsongerna.
Det är bara möjligen så det ser ut.
Märkesbadbyxor inköpta på HM för 79 riksdaler.

Han har det som krävs

Joakim Eriksson tillbaka till LHC.
Åtminstone under första halvan av säsongen.
Jag gillar det.
Officiellt är inte övergången klar, men jag vet att den blir det inom kort.
Med Michael Holmqvist på skadelistan på obestämd tid kan centerveteranen gå in och göra det jobb som krävs.
Både offensivt och defensivt.
Bra tekare, bra i box play och inte minst känner han laget väl sedan tidigare, vilket gör att rollstrukturen inte påverkas lika drastiskt som den kan göras av sena värvningar.
Enligt mina uppgifter rör det sig också om en ekonomiskt helt okej deal för klubben, som det ofta gör med den här typen av korttidskontrakt.
35-åringen blir inte snabbare med åren, men han är smart och svarade under förra säsongen för 28 poäng i jumbolaget Södertälje. Det var bara fyra spelare i LHC (Hlinka. Johansson, Hlavac och Zackrisson) som gjorde fler.
Man kan naturligtvis tycka att Hemlin & Co i stället borde ha fyllt den vakanta platsen med en egen junior och jag kan köpa det resonemanget. Men utan tre gånger H (Holmqvist, Hlinka och Hlavac) håller jag med om att truppen känts väl bräcklig.
Samtidigt, om det är viktigt: det får INTE betyda att talanger som Joachim Nermark och Erik Lindhagen sätts på undantag. Där har Hans Särkijärvi en viktig uppgift att lösa.
Om jag inte missminner mig helt föreslog jag just den lösningen för en och en halv månad sedan eller så. Men jag trodde inte på den. Jag trodde att nummer 13 (jo, han får säkert tillbaka numret) inte var så sugen på ett korttidskontrakt och att han ville hinna med en ny sväng utomlands.
Nu blir det LHC igen och blir det inte en fortsättning här ges han i alla fall chansen att spela till sig en bra tröja någon annanstans. Men jag är säker på att Eriksson helst blir kvar i Linköping.
Det ville han förra gången också, men efter fyra år sprack det ekonomiskt.
LHC såg honom som tredjecenter och ville betala därefter, Eriksson såg sig högre upp i hierarkin och ville ha betalt därefter.
Därför blev det en sväng tillbaka till moderklubben.
Men:
-- Möjligt att vi sätter bo i Linköping efter karriären. Vi trivdes så bra där, sa han när vi språkade över en långlunch på klassiska Mimmos Pizzeria i Södertälje förra sommaren.
Om jag varit i LHC-kläder hade jag satsat på att få in honom i organisationen när klubba, hjälm och skridskor lagts på hyllan. Många års studier till civilekonom på handelshögskolan är en betydligt längre -- och viktigare -- process än att ta en tekning i tredje perioden.

Bild från paradiset

Sämre kan man ha det på semestern...och 21 grader i vattnet.
I Vättern.

LHC-matcher i tv

Minst två -- det kan bli fler -- LHC-matcher i European trophy tv-sänds i Viasat hockey under sommaren: 23/8 mot HV i Tranås och 3/9 mot Djurgården i Mjölby.
Totalt är det under sommaren och hösten klart med sju direktsända matcher i Viasat och/eller TV 10, med start med Djurgården--Salzburg 14 augusti.
Man sänder även hela slutspelet i Salzburg/Wien 16--18 december.

Jag är som Zeb Macahan

Det är som vanligt.
Man ska inte ge sig på saker som man inte klarar av.
Första veckan på sista semesterperioden och jag kom på den geniala idéen att jag skulle försöka få lite fart på den lönnfeta kroppen, avlägsna någon istervalk runt magen och tappa något hekto.
Är det dessutom så att vi bor typ 50 meter från motionsspåret finns liksom inte heller så mycket skylla på.
Sagt.
Och gjort.
Ett tag.
Det blev några dagars lunkande i skogen, det blev till och med flera dagar i rad med lunkande i skogen -- ända tills jag under rundan häromdagen kände hur det började smärta i ena knäet.
Naturligtvis blev det för mycket.
Säkerligen är det nån form av överansträngning.
Nu haltar jag omkring som den värsta Zeb Macahan och tänker att det där med löpning kanske ändå inte riktigt är min grej.
Som om jag inte visste det innan, förresten.

70-talisterna blir viktiga

Det där med ålder är som bekant relativt.
Blickade ut över första träningen för säsongen i Stångebrohallen och såg hur Magnus Johansson, Niclas Hävelid och Johan Åkerman skrinnade förbi.
De två förra födda 1973, den sistnämnda 1972.
70-talisterna i försvaret blir sällsynt viktiga för LHC i vinter.
På isen, men lika mycket utanför.
Som förebilder, pådrivare och fortfarande alldeles utmärkta spelare.
Och du är inte äldre än du känner dig.

Fredrik Norrena (-73) och Mikael Håkanson (-74) inte att förglömma.
De blir viktiga de också.

LHC gjorde drygt tre miljoner i förlust för senaste säsongen.
Inte bra alls -- och ohållbart i längden.
Men man kan också se det i annat perspektiv:
HV 71 backade runt två miljoner -- trots nio miljoner lägre arenahyra och en miljon för seriesegern.

Michael Holmqvist på is för första gången efter ryggoperationen. Spelar han i elitserien före jul är det bonus.

Mjölby, med ordföranden Sten-Åke Lövdahl i spetsen, sålde biljetter till European trophy-matchen mot Djurgården i början av september.
Kul för Mjölby och kanon att sprida ishockeyn (och varumärket) i länet och i regionen.
Men ändå:
Ska försäsongsturneringen bli riktigt stor och slå igenom än mer krävs spel i större arenor.
Då ska LHC spela i åtminstone Stångebrohallen och inte i VMP Group arena eller Woodyhallen i Katrineholm.

"Vi måste gå för guld. Annars vinner vi aldrig", sa klubbdirektören Mike Helber.
Låter bra.
LHC mår bra av lite nyvunnen kaxighet.
Hur ofta vinner ett lag som pratar om att "vi ska ta oss till slutspel och sen får vi se vad som händer"?

Helber tvekade inte om att "vi har ett bättre lag än i fjol". Och så varnade han för -- Frölunda.
-- Ett lag för topp fyra, sa han.
Inte omöjligt alls.
Om målvakterna håller.

Tänk att så många trotsar sommarvärmen för att titta på den pseudohändelse som första isträningen trots allt måste kategoriseras som.
Å andra sidan ska jag inte säga något.
Jag har semester den här veckan också.

Publikfavorit tillbaka i LHC

En gammal (nåja) publikfavorit från Stångebrohallen är tillbaka i LHC.
Nizze Landén återkommer som målvaktstränare/målvaktskonsult.
I första hand för juniorlagen, Fredrik Mikko har fortfarande huvudansvar för A-laget, men Landén kommer säkert också ha ett finger med i spelet när det gäller Norrena och Engstrand.
Det ska bli kul att träffa honom igen.

Store Söderberg

Blir alltid lika fascinerad över hur det kommer över 2 000 åskådare till LHC:s första, officiella isträning. Men det har blivit tradition, en kul happening, i sommarvärmen.
Blir ännu mer förvånad när autografköerna efteråt nästan ringlar längs hela Stångebrohallen. Det är många, väldigt många, som vill ha en autograf och/eller ett snack med idolerna.
Och det är inte bara barn och ungdomar.
Det visar verkligen hur stort LHC är i Linköping.
Som vanligt gav första passet ungefär lika mycket vägledning inför säsongen som en nygjord SMHI-prognos om vädret i december. Men om jag uppfattade det rätt såg det ut som om tränar-Särkijärvi tänkt sig följande formationer till att börja med:
Norrena/Engstrand i mål.
Johansson, Lorentzon, Jämtin, Söderberg, Arlbrandt.
Åkerman, Andersson, Håkanson, Lindhagen, Nermark.
Hävelid, Bäckman, Figren, Molinder, Petterström.
Persson, Dahlbeck, Olsson, Karlsson, Laumann Ylven.
I övrigt:
* Jag hade inte tänkt på att Calle Söderberg var så stor.
* Störst jubel fick inte oväntat norske publikfavoriten Martin Laumann Ylven.
* Robin Figren gjorde snyggaste målet. Pang upp i krysset bakom Fredrik Norrena.
* Vet inte om jag stod osedvanligt taskigt till, men jag hörde inte många ord av det som speakern Danne Nilsson sa.
* Oj, vad Denise Altman lurade Christian Engstrand på första straffen.
* Andreas Pihl på plats -- för att titta på dottern Rebecka i damlaget. Tiden går.
* Viktor Jigmalm och ytterligare någon juniorforward följer med på European trophy-turnén till Tjeckien och Slovakien nästa vecka.