Fredspriset till LHC

För många misstag, för taskig intensitet och för många tappade puckar.
Därför förlorade LHC mot Luleå i nystarten.
Och framförallt:
En usel andra period.
Många lag på nedre halvan vann av elitserien och det var som väntat. De lag som vill mest vinner oftast och det är ingen tillfällighet att desperationen att nå slutspel ofta avgör.
LHC gjorde två perioder som var okej, men en som var värdelös och det räcker inte för att vinna i Luleå. Försvarsinsatsen när Johan Fransson tilläts åka solo och sätta 2--1 var så mesig att den närmade sig fredspriset.
Något positivt?
Tja, Fredrik Norrena var bra i målet.
I övrigt?
Nej.

Taskig karaktär

-- Ska du ha en Plopp eller Kexchoklad?
Undrade presschefen Peter "Biffen" Karlsson.
-- Nja. Jag försöker dra ned på det där.
Sa jag.
Johan Hemlin, sportchefen, kom förbi och sträckte sig efter en kexchoklad.
-- Men egentligen äter jag inte godis under veckorna, sa han.
-- Inte jag heller, sa jag.
Och tog en kexchoklad.
Har man taskig karaktär, så har man.
Det är i alla fall skönt att man inte är ensam.

Ingen betydelse för H & H

Många undrar vad beskedet angående Slavomir Lener betyder för tjeckstjärnorna Jan Hlavacs och Jaroslav Hlinkas framtid i Linköping?
Ingenting.
Tror jag.
Känslan är att Hlavac blir kvar medan Hlinka möjligen kan lockas av ryska oljemiljoner. Men det kan lika gärna bli så att båda har Cloetta center som hemmaarena i höst också -- om LHC löser det ekonomiska.

Ett väntat beslut

Blir nog lite curling på teve före läggdags.
Har varit en intensiv jobbdag, med förstås mest fokus på beskedet från LHC och Slavomir Lener.
Det kom inte oväntat.
Det var ett givet beslut.
Om tjecken varit villig att krita på för två år hade förhandlingar inletts, men därmed inte sagt att det hade varit säkert att det blivit en fortsättning. Jag vet att LHC var klart medvetet -- och besvärat -- av att det faktiskt kan ta stopp i kvartsfinal i år igen.
Att i det läget redan ha gjort klart med Lener hade inneburit "big trouble".
På många sätt kommer jag att sakna tjecken, som var överraskande öppen med att berätta om att han nu väljer mellan uppdrag i Sparta Prag eller tjeckiska förbundet.
En världsvan gentleman, en av de trevligaste tränare jag stött på genom åren. Men hockeymässigt tror jag att LHC är i behov av en fastare hand, en återgång till ett mer tryggt och svenskt ledarskap. Inte minst som det mesta talar för att det till hösten blir en mindre stjärnfylld men mer hårt arbetande prägel på laget.
Jag har sagt det förut.
Jag tror att det blir Hans Särkijärvi.

Sverige var som LHC

Ju mer jag tänker på det, desto mer kändes den svenska OS-förlusten mot Slovakien som när LHC torskade mot Skellefteå i kvartsfinalen i fjol.
En sak när spelet kunde kontrolleras på sina villkor -- något helt annat när det skulle jagas och ta sig förbi den uppställda köttmuren.
Då körde Sverige fast.
Då körde LHC fast.
Ingen kan säga annat än att Sverige och LHC hade på papperet bättre lag med större stjärnor och skickligare spelare. Ingen kan säga annat än att Slovakien och Skellefteå stred och kämpade mer för varandra.
Problemet för Sverige, och för den del för LHC, var att det saknades en plan B när den vanligtvis framkomliga vägen inte fungerade. Eller en plan kanske fanns, men det saknades spelartyper för att genomföra den.
Vi hade behövt mer fart, mer explosivitet och mer "rakt på mål-mentalitet".
Självklart har Bengt-Åke Gustafsson ett stort ansvar för misslyckandet (nej, inget fiasko). Men att han skulle sluta redan nu? Nja, det skulle bara röra till det ytterligare inför VM.
Bengt-Åke är en tjurig jävel och det kan vara både en styrka och svaghet. Men han är för egensinnig och för mycket utan struktur när det gäller coachning och övriga delar av sitt ledarskap. Det blir för mycket av "äh, det löser sig nog till slut".
Mot Slovakien bänkades Peter Forsberg när han såg bra mycket piggare ut än tidigare under turneringen. Johan Franzén placerades i fjärdekedjan och blev kvar där under hela turneringen. Bröderna Sedin fick 14 minuters speltid i kvartsfinalen.
Genom att för länge i turneringen snurra runt på fyra femmor blev det för många -- vana vid betydligt mer speltid i sina NHL-lag -- som tappade tempo och kom in i den svenska lunken.
Genomgående bäst i svenska laget: Nicklas Bäckström (framförallt han), Daniel Alfredsson och Mattias Öhlund.
Men det räckte inte när för många andra underpresterade.
Inklusive Bengt-Åke Gustafsson.

Presskonferens efter lunch

LHC har kallat till presskonferens klockan 13.30 idag.
Har än så länge ingen mer information, men en kvalificerad gissning är att det handlar om tränarfrågan. Jag tror att det meddelas att Slavomir Lener tackar för sig efter säsongen och att Hans Särkijärvi tar över.
Men det kan naturligtvis också vara något helt annat.
Som att Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac skrivit på nya kontrakt.
Eller att . . . ja, det kan vara mycket.
Men tipset just nu: tränarfrågan.

Pinsamt, SVT

De svenska damkronorna spelar bronsmatch i OS och snart två perioder spelade.
Jag ska inte avslöja något resultat, för SVT -- som brukar skryta om att så mycket är direktsänt -- har ofattbart nog valt att sända hela matchen långt i efterhand.
På teven har snart fem minuter spelats -- av första perioden.
Okej att det på en av kanalerna i stället visats damstafetten på skidor. Det kan jag köpa. Men när den svenska finalplatsen i curling var klar blev det ännu mer curling -- och sedan backhoppning där inte en svensk varit i närheten sedan Jan Boklöv och bröderna Tällberg lade av.
Ofattbart.
Och pinsamt, SVT.

. . . ännu fler skador

Inte nog med Patrik Zackrisson. Inte nog med Mikael Håkanson.
Jan Hlavac har ont i en axel och var inte heller med mot HV 71. Och Andreas Pihl fick ont i knäet och utgick.
Är inne på det i en krönika i papperstidningen och skadorna är det stora hotet mot en kul hockeyvår i Linköping. Med tuffa matcher varannan dag blir det ännu tuffare om kropparna är sargade.
I ett slutspel är det inte så mycket att fundera på, det är bara att gilla läget och spela med det lag man har, men -- det får bara inte bli för många på skadelistan.
5--3 i träningsmatchen mot HV och rent spelmässigt var det ingen höjdare. Halvdant passningsspel och noll intensitet i två perioder, men sen blev det i alla fall lite mer fart och energi.
Ungefär som vanligt med träningsmatcher, med andra ord.
Mest positivt:
Juniorkedjan med Victor Wahlqvist, Sebastian Ottosson och Ludvig Driscoll var riktigt bra mot tufft motstånd.
Tre mål och två assists -- det var Jaroslav Hlinkas spets som avgjorde.
Taskig start för Christian Engstrand efter den omtalade petningen senast -- men fortsättningen var riktigt bra.

Missade något extra

Avstod från nattens rysare i Vancouver och valde att sova gott till klockan sex.
Kanske inte var så smart.
Förstod att jag missade något alldeles extra. Kanada--Ryssland var tydligen riktigt häftigt. 7--3. Har för mig att jag i något svagt ögonblick tippat Ovetkin & Co som OS-mästare, men ännu en gång bevisades det hur svårt det är att slå Kanada i Kanada.
Svenskt underläge, 2--3, mot Slovakien just nu.
Jag tror fortfarande på en vändning.
Men nu måste Bengt-Åke matcha de bästa spelarna mer.

Bara Brage och Bozic kan tas in

För er som undrar:
Nej, LHC får inte ta tillbaka Erik Lindhagen från Växjö för att täcka upp på forwardssidan. De enda spelare som enligt reglementet kan återkomma under resterande del av säsongen är utlånade målvakten Axel Brage och backen Dennis Bozic.
Om LHC väljer att ta tillbaka någon av dem är de sedan "fast" i Linköping för resten av säsongen.

Oroande nyheter

Mikael Håkanson spelar inte mot HV i kväll.
Ryggskadan vill inte riktigt läka och det är oroande nyheter för LHC. När allt ska avgöras håller det inte att vara utan b å d e honom och Patrik Zackrisson.

Går inte att slå in spelarna i bubbelplast

Vet inte om ni läst dagens papperstidning -- hoppas det, för det fanns en hel del läsning -- men om inte.
Här är min krönika och mina tankar efter Patrik Zackrissons skada:
"Det går naturligtvis inte säga hur mycket Patrik Zackrissons skada påverkar LHC:s chanser till guldfirande när snön smält bort (?) i vår. Men den påverkar. Helt klart.
Dels för att det spräcker en av de tänkta toppkedjorna, dels för att Zackrisson är enda (!) forwarden med högerfattning, dels för att han är viktig i både numerära över- och underlägen – men framförallt för att det framtvingar rockader i övriga kedjor, vilket i sin tur skapar osäkerhet och letande efter nya roller.
För att gå långt i ett slutspel måste du ha flera producerande formationer. Det räcker inte med en eller ens två.
Men mest tycker jag synd om Zackrisson.Han var högaktuell för en plats i svenska VM-laget – och en bra insats där hade kunnat ta honom hela vägen till NHL. Nu sprack åtminstone tills vidare den drömmen – på grund av en skoterfärd.
Så oturligt, så onödigt.
Man kan tycka att det låter som en för riskfylld aktivitet inför stundande slutspel, men jag vet inte. Det går inte att slå in spelarna i bubbelplast och sätta dem i soffan för att undvika skador.
Patrik Zackrisson kunde lika gärna ha halkat med matkassarna på väg hem från Ica eller fått ryggskott av en massa snöskottning."

Häftig match

Häftig OS-match på teven just nu.
Jösses, vilket tempo mellan Ryssland och Tjeckien. Jösses, vilken tackling av Ovetjkin -- på Jagr av alla människor. Jösses, vilket snyggt mål av Malkin. Jösses, vad herrar Härenstam och Wikegård är laddade.
Men snart läggdags.
Klockan ringer 05.55 i morgon bitti.

Carlsson på Zackrissons plats

Av förståeliga skäl ingen Patrik Zackrisson på LHC-träningen i eftermiddags.
Han låg under kniven på operationsbordet på lasarettet i Falun i stället.
Mikael Håkanson saknades också, men det antar jag var av säkerhetsskäl. I Zackrissons ställe spelade i stället Mattias Carlsson i kedjan med Jaroslav Hlinka och Andreas Jämtin.
-- Det är planen just nu, sa tränar-Lener efteråt.
Låter som en naturlig lösning och inte alls fel.
Själv skulle jag också kunna tänka mig Jocke Eriksson som center i den kedjan. Han har tidigare gått bra med Jämtin och är tillräckligt stark defensivt för att ge utrymme för Hlinkas offensiva kreativitet.
Lener skakade annars mest på huvudet när vi pratade om det som hänt med Zackrisson.
-- Enormt synd om Patrik. Det händer kanske en gång på miljonen, sa Lener.
Pratade själv med Patrik Zackrisson -- som blir kvar i Falun över natten -- direkt efter operationen.
Resultatet av det snacket hittar ni i måndagstidningen.

Illa, illa

Aj, aj, aj.
Det var bland det värsta som kunde för LHC inför slutspelet.
Kolla här:
http://www.corren.se/sport/lhc/?articleId=5116497&date=&menuids=

Inte hela sanningen

Hans Särkijärvi lämnar Skellefteå efter säsongen.
Det var inte oväntat och inte heller var det överraskande att den officiella förklaringen var att tränaren längtar hem och vill närmare familjen i Stockholm.
Det är ungefär så det brukar uttryckas i pressmeddelanden.
Jag har ingen anledning att misstro att det inte skulle vara så -- men det är knappast hela sanningen. Det kan också/lika gärna (välj vad ni vill) vara så att han vill vidare och fått ett bra bud från en annan klubb.
Allt är hemligstämplat, men för varje dag som går, desto mer övertygad blir jag att byggmästare Särkijärvi står i LHC:s bås nästa säsong. Det är betydligt närmare från Linköping till Stockholm än från Skellefteå till huvudstaden.
Jag vet.
Jag har testat båda vägarna.
Olika tränare passar olika bra i olika klubbar och det är ingen som vet hur han skulle fungera i en storklubb med större stjärnor och större kapital. Men känslan är att det inte skulle vara så dumt med lite tydligare disciplin och tuffare inställning.
Det kan säkert Särkijärvi bidra med.
Många undrar vad som händer med Hlinka och Hlavac om Slavomir Lener försvinner, men det tror jag inte har någon avgörande betydelse för spelarnas beslut.
Och på tal om Lener: naturligtvis har solen sina fläckar, men rent krasst har bara tjecken misslyckats i slutspelet i fjol. I övrigt finns rent resultatmässigt inte mycket att klaga på.
Man ska trots allt inte glömma det.

Förnedrade kronor

Att förlora är en sak.
Det kan man göra.
Men att som damkronorna göra det med 13--1, sedan Kanada haft 11--0 efter halva matchen och tydligt slagit av på takten efter det.
Det är förnedrande.
Herregud, this is the fucking olympic games!
En helt annan sak:
Usch, så otäckt med Anja Pärson i går.
Oj, vad jag hoppas att hon kan köra idag. Oj, vad jag hoppas att hon får den medalj som hon är värd.

Jag vek ned mig

Vek ned mig i natt.
Såg två perioder av Sverige--Tyskland, men sen kom John Blund och slog mig stenhårt i huvudet. Om jag fattat saken rätt missade jag inget av värde i sista perioden.
2--0 var ungefär som väntat i första matchen, nästan helt utan träningar tillsammans.
Några reflektioner, bara:
Du som sov missade inte mycket.
Henke Lundqvist såg alert och säker ut i målet.
Magnus Johansson hamnade några gånger under tryck i egen zon, men var som vanligt ett bra anfallsvapen.
Johan Franzén kan inte hålla till i fjärdekedjan så länge till.
Henrik Zetterbergs arbetskapacitet får honom alltid att glänsa.
Tredjekedjan med Alfredsson, Bäckström och Eriksson var vassast.
Bengt-Åke Gustafsson & Co hade snygga kostymer.
Och, framförallt:
Det är mycket som måste bli bättre.
Det kommer det att bli också.

"Brithéns tränar LHC"

Mycket snack om vem som ska träna LHC nästa säsong.
Lars Ellbrant, ekonomichefen, fick häromdagen höra att det är klart.
-- Jim och Tim Brithén tar över. Har du inte hört det?
Nej, det hade i n t e Ellbrant hört talas om.
Inte så många andra heller.

Hlinka med Elms klubba

Det gick inte som Jaroslav Hlinka ville på träningen och till slut blev tjecken så frustrerad att han slog klubban mot sargen -- och kastade upp den på läktaren.
Problemet var att han inte hade någon mer klubba med sig.
Han fick låna en av målvakstränaren Mattias Elm.

Alla spelar mot Färjestad

Rapport från dagens ovanligt långa träningspass i Cloetta center.
Lite rostigt, men bra fart och mycket energi.
Noterbart: power play-formationerna var tillbaka till det gamla. Fernholm, Hävelid, Jämtin, Hlinka och Hlavac i den ena, Andersson, Persson (där ska naturligtvis OS-backen Magnus Johansson in), Håkanson, Mårtensson och Zackrisson i den andra.
Alla tränade och alla spelar i träningsmatchen mot Färjestad i Hagfors (är det inte där som min barndoms idol Ruben Svensson är född och uppväxt?). Andreas Pihl och Mikael Håkanson, som varit skadade, gav båda klartecken efteråt.
Fredrik Norrena står i målet, medan Christian Engstrand spelar mot HV i nästa vecka.
Efter matchen väntar vidare färd till skidparadiset Säfsen för några dagars avkoppling/teambuilding och olika aktiviteter. Det blir bland annat fiske, skoterkörning, fjällpromenad och föreläsning av rallyprofilen Tina Thörner.
På tal om Ruben Svensson, förresten:
Det sas att han inte fick chansen i Åby-Ericsons landslag på grund av att han var -- långhårig.
Jag tvivlar på att det är sant.

Ferry är kung

Ska börja med att be om ursäkt.
Skrev i något svagt ögonblick i förra veckan att "synd att inte Björn Ferry är lika bra på att åka skidor och skjuta som han är på att prata".
Glöm det.
Det där måste ha varit någon annan som skrev.
Björn Ferry är kung.
Det kan bli ett snabbt bragdguldsmöte till hösten.

Hemlin: "Inga förhandlingar"

Fick sent, sent i går kväll uppgifter om att LHC och Hans Särskijärvi inlett förhandlingar för att göra upp om tränarjobbet till nästa säsong.
Om det bekräftas av någon?
Naturligtvis inte.
Men ingen rök utan eld och jag tror fortfarande att mycket pekar på att Lener går och Särkijärvi kommer. Har försökt att gå olika vägar för att få det konfirmerat, men förgäves. I LHC är det locket på och det finns ingen som vill bekräfta eller dementera tränarläget.
Enligt Johan Hemlin, sportchefen, har det INTE förekommit några förhandlingar.
-- Nu ska vi först sätta oss ned med Lener och ta den diskussionen. Först ska vi ta ett beslut om han blir kvar eller inte. Innan dess gör vi inget annat eller går vidare med en massa andra namn, säger Hemlin.
När tar ni det snacket då?
-- Vi har inte bestämt något datum. Det kan bli i morgon, det kan bli i övermorgon, det kan bli längre fram under uppehållet. Vi känner ingen stress.
Hur aktuell är Hans Särkijärvi?
-- Inte alls just nu. Innan vi fattat ett beslut med Slavomir Lener är det bara han som är aktuell.
Tolka det som ni vill.

Nu ska jag vinna kampen

På sedvanligt vis har vi en svensk--holländsk OS-medaljkamp här hemma.
Det började inget vidare.
Guld för Holland (Sven Kramer), fiasko för Sverige (Jonsson och Olofsson).
Sambon log.
Jag bet ihop.
Tur att det är några dagar kvar i Vancouver och Whistler.
Den här gången vore det fan om jag inte vann till slut.

Å andra sidan gjorde Ola Toivonen, Fredrik Stenman och Andreas Granqvist alla mål i holländska ligan i dag.
Men det räknas ju inte här.

För husfridens skull håller jag på Holland i fotbolls-VM i sommar.

På tal om OS: Anastazia Kuzmina vann damernas skidskytte och alla tänkte på doping.
Men ingen sa det.
Samtidigt var det inte bara Kuzmina som var före Helena Jonsson och Anna-Carin Olofsson. Och man kan snacka hur mycket som helst om att OS är en vanlig tävling.
Det är inte det.

Mig skulle det inte förvåna ett dugg om Anja Pärson blir bästa svenska i detta OS.
Bäst när det gäller är hennes andranamn.
När andra blir stirriga blir hon bara coolare.
Och jag älskar det.

Fantastisk tv-dokumentär om alpina stjärnan i veckan, förresten.

Synd att inte Björn Ferry är lika bra på att åka skidor och skjuta som att prata.

Hörde en intervju med Daniel Alfredsson på radion i dag.
-- Ditt drömscenario i OS? undrade reportern.
-- En final mellan Sverige och Norge, sa Alfredsson.
Det är nåt visst med göteborgare.

Veckan stora snackis i Sverige?
Elisabeth Höglunds vara eller inte vara i "Förkväll".
Jag är ledsen, men jag kan inte hetsa upp mig.

Sågade fullständigt Jenny Silvers "A place to stay" i melodifestivalen förra veckan.
Nu har jag flera gånger hört samma låt på radion och får den inte ur huvudet.
Skitbra.

Märkligt med riksserien

Alla världens ligor tar uppehåll under OS.
Ja, nästan alla.
Inte svenska riksserien för damer.
Märkligt.
Mycket märkligt.
Är det så man gör när man vill höja statusen och få större uppmärksamhet?

Franzén gör laget bättre

Tomas Holmström är en personlig favorit -- men nu verkar det som om skadan sätter stopp för OS och att Johan Franzén kommer med i stället.
Jag vågar påstå att det gör laget bättre.
Franzén får den plats i laget han skulle ha haft från första början.
Frågan är var den förre LHC-aren nu ska in. Jag skulle tro att han till en början placeras på Holmströms plats i fjärdekedjan med Samuel Påhlsson och Fredrik Modin -- med stora möjligheter att spela till sig en plats högre upp i hierarkin.
När vi närmar oss slutspel känns Johan Franzén, Henrik Zetterberg och Daniel Alfredsson som en rätt given första- eller andralina. Då hamnar i stället Loui Eriksson eller Patric Hörnqvist i fjärdekedjan.
Tror jag.
Spekulerade redan när truppen togs ut om följande formationer och har inte haft någon anledning att ändra mig sedan dess: Sedin, Sedin, Weinhandl -- Eriksson, Zetterberg, Alfredsson -- Hörnqvist, Bäckström, Forsberg -- Holmström (Franzén), Påhlsson, Modin.

Jag tror på Särkijärvi

Har egentligen inga klara belägg eller hundraprocentiga källor, men:
Jag tror att Hans Särkijärvi tränar LHC nästa säsong.
Kan inte riktigt förklara känslan, det är helt enkelt bara en känsla.
Men ibland brukar den stämma rätt bra.
Förutom misslyckandet i slutspelet finns ingenting att anmärka på Slavomir Leners resultat och inte minst har han lyckats få samtliga så kallade stjärnor att prestera (titta i poängligan, om ni inte tror mig).
Det kan man inte direkt påstå att exempelvis Uffe Dahlén gjort i Frölunda.
Men ändå -- jag har svårt att tro att LHC skriver nytt med risken att det faktiskt kan ta slut i förtid även i år. Skulle det hända, skulle Lener då redan ha förlängt sitt kontrakt -- då blir det klara problem.
Efter två år med Leners NHL-influerade coachning är känslan att man vill tillbaka till det trygga och det svenska. Mycket talar för att det inte blir ett lika stjärnfyllt lag till hösten och då kan byggmästare Särkijärvis egenskaper komma väl till pass.
Om Lener är en coach är han en lagbyggare.
Alla som inte minns hur Skellefteå kämpade och slet för varandra i kvartsfinalen i fjol räcker upp en hand.

Bär försiktigt, Foppa

Peter Forsberg bär den svenska fanan vid OS-invigningen i natt.
Ett väntat val.
Bara att hoppas att inte han inte sträcker sig i ljumsken, får ont i högerarmen av allt bärande, eller nåt annat elände.

Magnus hinner till invigningen

Tisdag var första lediga dagen på OS-uppehållet för LHC-spelarna. Men Magnus Johansson skulle i alla fall ned till hallen och köra ett pass, berättade han efter matchen i går.
På torsdag är det samling på Arlanda för vidare färd västerut.
Alla NHL-lirare kommer inte till Vancouver förrän några dagar senare, men för Johansson, Bengt-Åke Gustafsson, Peter Forsberg och några till lär det finnas tid för att vara med på invigningen.
Kan säkert bli rätt häftigt.
Det brukar det bli.
Forsbergs vara eller inte vara i OS är en ständig snackis i hockey-Sverige och själv börjar jag luta åt att han trots allt åker. Annars borde det ha kommit ett negativt besked vid det här laget.
Sen är det frågan om hur superstjärnan egentligen mår.
Det snackas om finger och revben, men jag tror att de stora problemen sitter längre ned. I ena ljumsken.
Sju omgångar kvar av elitserien efter uppehållet och det är lätt att säga att det blir Frölunda och Modo som tar de sista slutspelsplatserna. Men jag är inte så säker. Luleå har fyra poäng att gå på, är bra hemma och hur många matcher kommer Peter Forsberg att spela efter OS?
Det kan lika gärna bli Frölunda och Luleå.
Å andra sidan:
Skulle Modo till slut ta sig dit är det till Övik inget annat lag vill resa i kvartsfinalen.

Lyssna -- och skratta

Lyssna och njut av en något (hm) partisk kommentator:
http://www.youtube.com/watch?v=l4dfB8mJtJw
Fantastiskt.

Lener gjorde väldigt fel

Stryk mot Rögle, tappad serieledning -- och jag vågar påstå att det var Slavomir Leners hjärnsläpp och högst märkliga beslut att plocka ut Christian Engstrand som kostade LHC segern.
Det väckte en massa känslor inom laget, jag tror ingen tyckte att det var rätt och hur mycket jag än tänker på det förstår jag det inte. Jag hade kunnat köpa det om Engstrand verkligen varit usel, på samma sätt som jag hade kunnat köpa det om det handlat om någon mer etablerad spelare med ett större självförtroendekapital att ösa ur.
Jag gillar Lener, men den här gången gjorde han fel.
Väldigt fel.
Utvecklar mina tankar i ämnet i morgondagens papperstidning och kan säga så mycket som att det blir mycket stark kritik av LHC-tränaren. Den här gången har han verkligen förtjänat den.
Ungefär som när dåvarande IFK Norrköpingstränaren Sanny Åslund både bytte in och ut Georgios Karatanasis i en och samma allsvenska match på Idrottsparken för hundra år sedan.
Elitidrott är ingen skyddad verkstad, absolut inte, men så gör man bara inte.
I tankarna hade LHC-spelarna redan tagit OS-uppehåll och det var nästan löjligt hur man vek ned sig i sista perioden. Ett tag var det så överlägset i den andra att man undrade om det var två lag från samma division.
Direkt efter matchen fick jag mejl om att "spelarna måste visa hjärta" och "de borde i alla fall kunna ta i någon gång".
Det köper jag inte.
Visst, det var dåligt och det var många som var loja den här gången.
Men bara målskillnad skiljer LHC från att vara bäst i Sverige.
Så så uselt kan det trots allt inte ha varit tidigare.
Eller?
Kritik är inte fel när den är berättigad, absolut inte, men man ska inte glömma att samma människor för femton år sedan var överlyckliga efter en seger mot Tranås.

Risk för sämsta siffran

5 467 är den sämsta publiksiffran på elitseriehockey i Cloetta center.
Hittills.
Lägg den på minnet.
Jag är inte alls säker på att det blir så många den här gången.

Det kan bli jämnt

Känns som om rätt mycket kan klarna i elitserien i dag.
Ska Södertälje ha en realistisk chans att undvika kvalserien får det inte bli förlust i Timrå.
Ska Modo haka på slutspelståget måste det bli seger mot Brynäs. Annars kan differensen till strecket öka till sju poäng och det blir inte lätt ta in efter OS-uppehållet.
Ska Frölunda få en någorlunda lugn resa till slutspel behövs seger mot Luleå.
LHC utan både Andreas Pihl och Erik Andersson, vilket gör att backsidan onekligen ser något svajig ut. Jag utgår från att främst Magnus Johansson och Niclas Hävelid får spela massor.
Rögle är i praktiken klart för kvalserien, men kan naturligtvis splattra till i enstaka matcher. Om jag fattat saken rätt är LHC-bekantingen Gunnar Perssons position hotad och det kan bli ett byte på tränarposten under OS.
Inget sensationellt.
Så är det nästan alltid.
Har tippat 4--1 till LHC, men är inte lika säker längre.
Det kan nog bli jämnt det här.

Snacka om viktiga matcher

Stackars Rögle.
Ledning med 3--2 mot Timrå i lördags, bara några minuter kvar och spel i numerärt överläge.
Ändå 3--3 sedan nye backen Robert Kantor varit lika långsam på skridskorna som Kristina Lugn pratar -- och strax senare 3--4 i förlängning.
Klantigt, men också sånt som bara drabbar bottenlag.
På tal om det:
Modo--Brynäs, Timrå--Södertälje och Frölunda--Luleå i morgon kväll.
Viktiga matcher, någon?

Engstrand mot Rögle

Har varit sedvanligt fullproppat med jobb under dagen, så har inte hunnit med något blogginlägg.
Men bättre aldrig än sent, eller vad det brukar heta.
LHC skickar in Christian Engstrand i målet mot Rögle. I övrigt blir det samma lag som startade mot Frölunda, vilket betyder att Daniel Fernholm, som utgick då, är spelklar igen.
Saknas gör Andreas Pihl och Mikael Håkanson.

Inget nytt om Persson

Ser att Expressen "avslöjar" att LHC vill ha tillbaka Niklas Persson från KHL.
Åh, fan.
Det var ju en nyhet.
Det har alla tidningar, inklusive Expressen, skrivit ända sedan Persson flyttade till Ryssland. Blir det elitserien igen så blir det Linköping och nu ska han fundera över de olika alternativen och ta ett beslut efter säsongen.
Det har han sagt hela tiden också.

Nästan rätt tippat

Många på studiebesök under öppna huset på Corren under torsdagen.
Jättetrevligt.
Naturligtvis var det någon som bad mig tippa hockeyn.
-- 3--3. Sedan avgör LHC med 4--3 i sudden death, sa jag.
Vad blev det?
4--3.
Men vid full tid.
Ber om ursäkt för att jag kunde tippa så fel.

Hävelids simultanförmåga

Det snackas om att män inte har någon simultanförmåga.
Då har de inte sett Niclas Hävelid.
Vet inte om ni tänkte på det när LHC-backen i slutet av matchen blev av med hjälmen bakom mål. Samtidigt som Frölunda pressade på för kvittering lyckades han med konststycket att 1) plocka upp hjälmen från isen, 2) få på den på huvudet, 3) se till att knäppa den, samtidigt som han 4) behöll sin position och försvårade för Frölunda att ta sig in på mål.
Imponerande.
Snacka om att kunna göra flera saker samtidigt.
Det måste vara Hävelids feminina sida som visade upp sig.

Blir det nåt OS för Foppa?

Det finns segrar som väger tyngre än andra.
Som den som Luleå tog mot Modo.
Enormt viktigt i streck- och slutstriden.
Och Peter Forsberg utgick skadad.
Igen.
OS närmar sig och toppformen känns onekligen rätt borta för superstjärnan. Det är inte utan att jag börjar undra om det verkligen blir någon tripp till Vancouver för Forsberg och, om det blir det, om han spelar något i elitserien efter det.
Jag är inte säker på det.
Jag är inte alls säker på det.
Nu snackas det om ett finger som är ur led, men jag skulle tro att det finns andra delar på den forsbergska kroppen som gör ondare. Och med bara tolv forwards i OS-truppen finns inte utrymme för några halvskadade spelare.
Inte ens om de heter Peter Forsberg.

Över en halvtimme för Magnus

Daniel Fernholm utgick tidigt på grund av skada.
Det gjorde att Magnus Johansson fick spela ännu mer än vanligt.
Över 31 minuter!
-- Klart att det inte är optimalt, men den här gången gick det bra. Jag kände mig i kroppen. Ibland kan du vara nästan slut när du spelat 25--26 minuter, sa Magnus.
Vet inte exakt vad som hände med Fernholm, i omklädningsrummet efteråt snackades det om knäproblem, men enligt tränar-Lener ska det inte vara någon fara.
-- En säkerhetsåtgärd. Jag tror att han spelar nästa match.
Vad var det för skada?
-- På en kroppsdel.
Var på kroppen?
-- På en mellan huvudet och fötterna. Jag vill inte säga mer. Nu närmar det sig slutspel, sa Lener och log.

Mårtensson hyllade Dahlbeck

Klas Dahlbeck får inget betyg i Corren i morgon.
Anledning: han spelade för lite.
Men juniorbacken gjorde ändå intryck i de byten han fick och jag var inte ensam om att vara imponerad.
Tony Mårtensson var det också.
Han sa:
-- Jag sa till (Johan) Hemlin efteråt att han måste få spela mer i framtiden. Samma sak med (Mattias) Bäckman. Han är skadad nu, annars hade han säkert också varit med.

Viktigt att vända på slutet

Känslor på isen gav gav känslor på läktaren.

Det var länge sen det var så bra drag i Cloetta center. Och inte ett enda könsord från klacken på hela kvällen.
Kanon.

Kul match i högt tempo, med mycket intensitet och häftiga vändningar. Sen kan jag förstå alla Frölundafans -- jag har själv en sambo som hör till det släktet -- suckade tungt efteråt.
Att göra en så bra match och lik förbannat inte få någon poäng med sig.
Det smärtar.
För LHC var det naturligtvis viktigt att vinna, men ännu viktigare var sättet man gjorde det på. Att komma tillbaka från underläge, att vända och att avgöra i slutet.
Det är sånt som gör gott för moralen.
Thomas Andersson, domaren, fick mycket kritik efteråt och det kan jag förstå. Det svängde lika mycket i bedömningen som en serpentinväg i Alperna.
-- Han var grymt ojämn, sa Tony Mårtensson.
Bara att hålla med.
Det kan inte vara lätt för spelarna att veta vad som gäller när det som är tillåtet ena stunden inte är det nästa. Som när Mårtensson blev utvisad för tripping med bara några minuter kvar.
Billigt?
Det är bara förnamnet.
-- Usch, det är hemskt att sitta i båset i sådana lägen. Du känner dig så ensam, sa LHC-centern.
Han har sett seg ut på slutet, men nu var benen piggare. Ingen tillfällighet att det var nummer nio som avgjorde i slutperioden. Och definitivt ingen tillfällighet att båda målen kom i power play.
Där har LHC ett vinnarvapen i fortsättningen också.
Två mål och ett assist innebär att poängkungen nu är uppe på 57 poäng. Det är åtta matcher kvar och "personliga rekordet" på 67 poäng från 2007--08 finns inom räckhåll.
Frölunda slåss om en slutspelsplats och det är inte alls orimligt att det kan bli nya, heta möten framåt våren. Men att segern nu skulle ha nån betydelse då -- nej, det tror jag inte på.
Det gör inte Tony Mårtensson heller.
-- Äh, det där med att sätta sig i respekt inför slutspelet är bara skitsnack. Förutsättningarna ändras för alla och gamla matcher spelar ingen roll, sa han.

Skickligheten avgjorde

3--1 mot Södertälje och det krävs ingen hockey-Einstein -- eller ens Lasse Falk -- för att se vad det var som avgjorde. En samlad och kontrollerad LHC-defensiv med en tät Fredrik Norrena längst bak -- och främst Jaroslav Hlinkas spetskompetens framåt.
Södertälje har gått som tåget på slutet och har verkligen ett helt annat driv än för bara någon månad sedan. Men den här gången räckte det inte för att på allvar hota nya serieledaren.
Till slut blev det en ganska säker seger.
Som Peter Popovic, SSK-tränaren, uttryckte det:
-- En massa snurr i hörnen ger inget mer än längre anfall. Men att vi inte kom in på mål kan ju också ha berott på motståndaren.
Ja, efter några bortaförluster på rad var det en välbehövlig framgång för LHC. Det var inte ett dugg flashigt, men det var gediget, tillräckligt effektivt och bortaplanshockey standard 1 A.
Parat med skickligheten hos ett antal spelare blir det ofta bra.
Som den snabba spelvändniningen när Jan Hlavac och Jaroslav Hlinka kom två mot en mot mål och den sistnämnde satte andra målet för kvällen. Enkelt och briljant på en och samma gång.
Södertälje var inte i närheten av den klassen.
-- 2--1 var viktigt och avgjorde mycket, sa tränar-Lener.
Kul förresten att Sebastian Karlsson fick göra mål igen. Den glade göteborgaren jobbade hårt som vanligt och blir bättre och bättre. Han kommer att göra mycket under de närmaste åren.
I morgon, eller det blir ju idag förresten, får han också en välförtjänt rubrik i Corren.
Bara en sån sak.
Mest oroande: Andreas Pihl fick känning i sitt tidigare sargade knä och spelade knappt något i slutperioden.
LHC har definitivt inte råd med en ny skada där inför slutspelet.
Godnatt.

Håkanson fixade allt

Mikael Håkanson är på bättringsvägen efter ryggskadan och har inte gett upp hoppet om att till och med göra någon match före OS-uppehållet. Mot Södertälje var han med som något slags allt i allo.
Så här gick snacket i omklädningsrummet efteråt:
-- Har du satt på kaffet?
Undrade massören Fredrik Wallberg.
-- Japp.
Sa Håkanson.
-- Har du packat ned alla grejer?
Undrade lagledaren Lasse Thörnholm.
-- Japp.
Sa Håkanson.
-- Har du några statistikpapper?
Undrade tränaren Slavomir Lener.
-- Japp.
Sa Håkanson.
Han hade koll på allt.

Inte så många till London

Tanken var att ett stort LHC-gäng skulle åka till London och se Arsenal--Liverpool under OS-uppehållet.
Men nu har matchen flyttats -- och då var de flesta av olika anledningar tvungna att hoppa av.
-- Ja, nu är det bara jag, Sebastian (Karlsson) och Robin (Persson) kvar, berättade Patrik Zackrisson.

Uselt med publik

Bara 3 643 åskådare i det som numera kallas Axa Sports center,
Södertälje är väldigt ofta en väldigt usel publikstad numera.

Hlavac har tappat flytet

Jan Hlavac brände ett bra läge i första perioden.
Nu blev det en straffmiss också.
För några veckor sedan hade han förmodligen varit tvåmålsskytt vid det här laget. Men nu har skyttekungen tillfälligt tappat flytet. Det blir viktigt för LHC att han hittar det snart igen.

Klassiker i Södertälje

Häftig start i Södertälje med två mål på fem minuter.
Sen lugnade det ned sig, men ändå hyfsat fartfyllt så här långt.
Ovanligt många profiler på plats på och i närheten av pressläktaren.
Bengt-Åke Gustafsson, förbundskaptenen, har hamnat på platsen alldeles här intill. Radioprofilen Mats Strandberg bär en jacka med reflexer av samma modell som vägarbetare brukar ha i mörker. Skadade SSK-målisen Björn Bjurling har kamouflagefärgad pälsmössa. Scouterna Kenta Nilsson, Masken Carlsson och Mats Hallin håller koll efter bästa förmåga. Tv-reportern Johan Ejeborg verkar nöjd med favoritlagets första period.
Arto Blomsten, Canal Plus-experten, snubblade nästan på tröskeln på väg ut från pressrummet.
-- Höll på att bli en klassiker, sa han och log.

Tillbaka från Köpenhamn

Haft en helledig helg och tillbringat den i värmen (nåja, allt är relativt) i Köpenhamn. Ärligt talat var det snökaos i den danska huvudstaden. Snö och Danmark är ingen särskilt bra kombination.
Men förutom att vi fick vänta ett halvår på maten i lördags (den var i och för sig jävligt god) och ännu längre på flyget hem i går så var det bara bra. Lugnt och skönt och förutom några sms från kollega Calén om läget i Timrå blev det mer tankar på danska wienerbröd än på ishockey.
Kan vara skönt det också.
Om inte annat betydligt godare.
Följde därmed bara på distans den avslutande silly season-cirkusen, där man väl får säga att Färjestad var den stora vinnaren. Det kan bli guldjubel i Värmland igen i vår.
Synd att det inte blev något med Josef Melichar i LHC. Det är en personlig favorit, men ärligt talat kändes det lite för bra för att vara sant med en sådan värvning i det här läget.
Dessutom lät det dyrt, men det är en annan sak.
Det hade varit bra med en defensiv LHC-förstärkning, men det blev ingen och viktigast nu blir att undvika skador på trion Magnus Johansson, Niclas Hävelid och Andreas Pihl.
Det har LHC definitivt inte råd med.