onsdag 31 december 2008

En spya till Chicago

Ser den filmatiserade versionen av klassiska musikalen "Chicago" på teve.
Senaste gången jag såg den var på Cambridge theatre i London för ett drygt år sedan.
Då blev jag magsjuk och spydde ned hela toaletten.
Jag är rädd för att det fortfarande luktar.

tisdag 30 december 2008

"Ett bra och öppet snack"

Har sagt och skrivit det tidigare och gör det igen.
Det är upp till LHC hur den här säsongen slutar.
När alla vill mycket, när alla har fart och när ingen slarvar med detaljerna -- då luktar det guld lång väg. Testade min tes på lagkaptenen Joakim Eriksson efter segern mot Skellefteå och han instämde.
-- Mycket handlar om vår egen inställning. Så är det, sa Eriksson.
Han berättade om mötet direkt efter förlusten mot Luleå före jul.
-- Det var ett bra och öppet snack. Det mesta, ja nästan allt, var för dåligt i de tio sista matcherna före jul och det hade vi alla ett ansvar för, både spelare och ledare. Nu har det sett mycket bättre ut på slutet.
Absolut.
Insatsen mot Skellefteå var en av höstens vassaste, även om det förstås underlättades av ett motstånd som inte bildade köttmur i egen zon. Mot betongförsvar är det risk att inte spelet blir lika gångbart.

På tal om Jocke Eriksson: jag tror att det var Oliver Håkanson som undrade om han inte kunde ställa upp som målvakt i den obligatoriska landhockeymatchen i omklädningsrummet efteråt.
-- Nja, jag måste köra styrketräning, sa Eriksson.
-- Då får väl jag stå då, sa Håkanson och lommade iväg.

"Vi har hittat en vinnande väg att springa på", sa assisterande tränaren Magnus Hävelid.

En Tomas Surovy i form är en tillgång för varenda lag i elitserien. Även LHC. Men slovakstjärnan har famlat efter formen i höst och på något sätt får jag en känsla av att balansen i laget just nu kan förändras till det bättre utan honom.
Som i kväll.
Därmed inte sagt att han inte behövs när allt ska avgöras i vår.
Surovy kan vara ett dödligt vapen i slutspelet.

Kritiserade backen Johan Fransson inledde taskigt och var i allra högsta grad inblandad i Brad Morans 0--1. Men han spelade upp sig och var till slut godkänd.

Bäst av backarna var Pekka Saravo. Tog ett snack med Luleåförvärvet efteråt och han sågade själv sin egen insats tidigare under hösten. Nu verkar något ha hänt och Saravo var bra med pucken, stabil i defensiven -- och dessutom målskytt.
Vet ni förresten hur många assists han samlat ihop så här långt?
Inte en enda.

Eric Beaudoin gjorde en av sina spelmässigt bästa insatser i LHC-tröjan, den tjeckiska radarn mellan Hlinka och Hlavac fungerade och Niklas Persson svarade för ett stort jobb både framåt och bakåt.
Där har ni mina fyra forwardsstjärnor för kvällen.

Jösses, vad seg Mikael Renberg såg ut. Veteranen har långt kvar innan han blir den förstärkning som Skellefteå hoppas på.

Ni har väl sett läget i bottenstriden i elitserien:
8) Rögle 47 poäng
9) Timrå 46
10) Södertälje 43
11) Djurgården 43
12) Modo 43
Tippa hur det dramat slutar, den som kan.
Jag kan det inte.
Tror förresten inte att Brynäs (52) är så säkert heller.

LHC-spelarna tränar på förmiddagen på nyårsafton, får ledigt på nyårsdagen och återsamlas på fredag.

Sen är det seriefinal i Göteborg, Frölunda--LHC, på lördag.
Ska bli kul.

Rindells dagar är räknade

Modo får fira nyår på kvalplats -- som jumbo i elitserien.
Tar det igen.
Jumbo.
Med det laget.
Det är ingen vild gissning att Harri Rindell får lämna över till någon annan tränare tidigt på andra sidan nyår.
Om han ens "överlever" morgondagen.

Gott nytt, sa norrmannen

Vet inte om ni lade märke till det, men först slogs Martin Laumann Ylven och Jyri Marttinen -- och sedan fortsatte de med verbalt ordkrig när båda satt i utvisningsbåset i fyra minuter.
Det såg ut som rätt hätsk ordväxling.
-- Äh, sa Laumann Ylven efteråt. Jag bara önskade honom gott nytt år.
Man måste bara gilla en sån kille.

Hej till Hannas mamma

Fick under kvällen veta att jag har en flitig bloggläsare. Hanna Bergström, en av de trevliga presstjejerna som hjälper oss murvlar, berättade att hennes mamma höll koll på vad jag skriver.
-- Kan du inte hälsa till henne? sa hon.
-- Självklart, sa jag.
Därför säger jag hej till Hannas mamma.
Hoppas att du fortsätter att läsa.

Wikegård gick för långt

Jag gillar verkligen Niklas Wikegård i teve.
Inte det minsta rädd för att kritisera -- och alltid beredd att stå för sina åsikter.
Men häromnatten gick han för långt. Att kalla Dick Axelsson för "korkad" och "han har inga studieskulder" var bara för dåligt. Ibland måste man tänka efter före.
Det gäller även Niklas Wikegård.

Smått och gott från chokladasken

Pigg första period i Cloetta center och 3--1 till LHC så här långt.
-- Kul med Skellefteå som spelar offensivt och verkligen vill vinna, sa gamle (nåja) LHC-backen Martin Knold, för dagen expertkommentator på webradion, när vi språkade i pausen.
-- Visst, sa jag. Men frågan är om det är så man vinner här.
-- Nej, det är ju mer tveksamt, sa han.

Stundtals riktigt bra tempo och tryck från LHC. Två måls ledning känns i underkant.

Korven tillbaka på pressläktaren. Bara så pensionerade kollega Jerrevång vet. Han brukade ofta ta två korv i samma bröd.

Correnkollega Hector Barajas sitter här nedanför tillsammans med släktingar från Colombia. De verkar gilla det udda spektaklet.

Radioreporter och Evertonsupporter Petter Johansson ville gärna prata om Steven Gerrards tilltag på en krog i Liverpool.

Pehr Claesson har klarat sig riktigt bra som domare så här långt.
Men det är ju inte slut än.

måndag 29 december 2008

Trist med Fransson

Har just författat en krönika till morgondagens matchguide på Correns hemsida.
Ämnet: vad händer med Johan Fransson?
Nu fick LHC-backen spela mot Timrå senast, men det berodde på att Calle Gunnarsson blev sjuk. Helt klart är det en besvärlig situation och jag undrar hur lång tid det tar innan Fransson ber om att få byta klubb.
Minns att jag ringde honom för att få en kommentar när Slavomir Lener blev klar som LHC-tränare förra vintern. Fransson, som hade honom i Luleå, harklade sig och sa något i stil med att ”det kan nog bli bra, det är en seriös tränare”.
Det kändes som han inte riktigt sa vad han kände.
Sett till vad som hänt under hösten kan jag inte säga att Lener gjort fel som placerat Fransson frysboxen. Men det känns ändå trist. 23-åringen är en av de spelare som mer än andra behöver speltid och förtroende för att lyckas. Nu är rädslan att förlora större än viljan att vinna och det är definitivt ingen bra känsla.

Det kan bli guld i Kanada

Har just sett första perioden mellan Sverige och Lettland i JVM-hockeyn.
Jösses, vilken klasskillnad.
Det står 5--1 och det kunde ha varit . . . ja, hur mycket som helst.
Bara en sån sak som 27--1 i skott på mål.
27--1!
Har inte sett så mycket av övriga matcher -- får skylla på att jag behövt skönhetssömnen -- men visst är känslan att Mårts gäng har vad som behövs för att gå riktigt långt.
Bara Jacob Markström i mål är skäl nog för optimism. Och NHL-proffset Oscar Möller väntar fortfarande sitt första mål i turneringen. Det kommer. Garanterat. Viktor Ekbom, utlånad från LHC till Oskarshamn, har tagit några tuffa tacklingar och imponerat i övrigt. Dessutom högaktar jag förbundskapten Mårts som en av de stora svenska hockeyledarna.
Det kan bli en kul svensk JVM-vecka i Kanada.
Det vore underbart med en final mot hemmanationen.

torsdag 25 december 2008

Dags att bryta sviten

Har fallit sig så att jag är ordinarie ledig över jul och tänker försöka vara så också. Därför blir det ingen rapport från juldagens LHC-träning. Har ärligt talat inte en aning om hur Lener tänker formera laget till hemmamötet med Brynäs i morgon, men utgår från att det blir förändringar.
Oavsett vilket måste det vara läge för LHC att bryta den negativa sviten.
Bara en seger på de sex senaste matcherna. Bara en poäng på de fem senaste hemmamatcherna.
Det är för dåligt.
LHC har frågetecken för Andreas Jämtin, som inte riktigt verkar få ordning på den krånglande armbågen. Brynäs saknar bland andra målvaktsstjärnan Jakob Markström, Björn Danielsson och Mikael Lind.

Samling hemma hos mor och far med övriga familjen i morgon eftermiddag.
För ovanlighetens skull blir det hockey via teven i stället för på plats.

Ni har väl sett den stora nyheten på en av kvällstidningarnas nöjessidor idag?
”Kronér ville aldrig ha lila”.
Tyckte också att det var för jävligt.
Eller inte.

JVM-start natten mellan fredag och lördag, Sverige mot Finland, i Ottawa.
Nedsläpp: 00.30.
Tänkte försöka hålla mig vaken.

Alf Robertsson är död. Jag ska inte påstå att jag hade någon särskild reaktion till den av sjukdom svårt märkta sångaren, men jag såg honom i en tv-intervju i höstas. Den berörde mig.
Den sa mycket om tidens gång och om det där att brinna för livet.
Minns fortfarande en slags pratversion med omskriven text av den svenska nationalsången.
”Mitt land” hette den, om jag minns rätt.

Kul och intressant intervju med Marcus Birro på klassiska Café Broadway i Norrköping tidigare i veckan. Bara som att sitta i säkert tio minuter och diskutera Marco Materazzi.
Jo, jag inser att det låter rätt nördigt.

Såg bara delar av filmen i går, men har sett den förut och ”Tomten är far till alla barnen” är verkligen alldeles lysande.

Luleå vill ha Per Ledin till nästa säsong.
Där borde verkligen LHC vara med och hugga.

Brynäs Daniel Widing är en annan spelare som jag skulle ha på önskelistan om jag vore Johan Hemlin.

En sak till:
God fortsättning!

onsdag 24 december 2008

God Jul!

Tänkte skriva om LHC:s vacklande form. Tänkte skriva om Bengt-Åke Gustafssons vara eller inte vara som förbundskapten. Tänkte skriva om ett spännande möte med författaren och fotbollsälskaren Marcus Birro tidigare i veckan. Tänkte skriva om finanskrisens påverkan på julhandeln. Tänkte skriva om underbara skrattfesten "Tomten är far till alla barnen".
Men struntar i det.
Det får vänta någon eller några dagar.
Nöjer mig med att så länge önska alla en riktigt GOD JUL!

lördag 20 december 2008

"Vi har ingen lokal"

Såg ni Sverige mot Finland i Moskva utan att somna?
Grattis.
Det var ungefär lika adrenalinstinnt som en monolog med Kristina Lugn och när straffarna skulle börja avbröts tv-sändningen för ett inslag om vildsvin i ”Landet runt”.
Kändes rätt typiskt.

Niklas Wikegård om förbundskapten Bengt-Åke Gustavsson:
”En bra spelare, men en dålig ledare.”
Sen tyckte han att han skulle avgå också.

Såg just några glimtar av Harry Potter.
Har förtvivlat svårt att förstå fascination för denna figur.
Men det är väl jag som har taskig fantasi.

Dansbandskampen nu.
Bryr mig inte vem som vinner.
Bara det inte blir Larz Kristerz.

Har förresten spelat fotboll i den stora arenan i Strängnäs.
Wolframs juniorer mot Stallarholmen för snart hundra år sedan.
Om jag minns rätt vann vi med 4—2.

Frågade Mikael Håkanson efter landskampen i torsdags om det var skönt att komma iväg från LHC några dagar efter den senaste tidens taskiga resultat.
-- Både och, sa han. Vem vet, det kanske kan vara nyttigt att få en påminnelse om att vi faktiskt inte är osårbra.

Underbar (nåja) låt i bilradion på väg hem från Malmö:
”Blända av för halvljus” med Stefan och Christer.

På tal om låtar: tänka sig att man fortfarande minns texten på klassiskern ”Ein bisschen frieden” som vi lärde oss någon gång på tyskalektionerna i åttan eller nian.
Satt och sjöng med i bilen.
Kustvik sov gott.
Trots sången.

Hörde ett radioinslag om oroligheterna i Rosengård i Malmö där det satts eld på åtta släpvagnar. En av förklaringarna var att ungdomarna inte hade något att göra.
Jo, det var ju en jävla ursäkt.
Kom att tänka på den där sketchen från ”Lorry” där Johan Ulvesson förklarade en massa tilltag med ”vi har ju ingen lokal”.

Snacka om grann gran


. . . och granen står så grön och grann i stugan.

Vad visste Mårtensson?

Fredrik Norrena till ryska Kazan.
Jag är inte förvånad.
Så här var det: tillsammans med kollega Kustvik träffade jag Tony Mårtensson, utlånad från LHC till just Kazan, för lite snack inför landskampen mot Tjeckien i Malmö i torsdags. Vi pratade om diverse och kom bland annat in på målvakter -- och Norrena.
-- Jag vet att vi är ute efter en ny målvakt, sa Mårtensson.
-- Jaså. Hört något om Norrena? sa vi.
-- Nja, det vet jag inte, sa han och skrattade.
Sen, när vi gick därifrån, sa jag att "sjutton vet om det inte låg något i det där med Norrena till Kazan." "Tror du?", sa Kustvik. "Jag tror att han skrattade för att han tyckte att vi snokade lite".
Det tog ett drygt dygn.
Sen kom beskedet.
Fredrik Norrena -- till Kazan.
Och jag är rätt säker på att Tony Mårtensson visste mer än vad han sa.

Returbiljett för Junland

Det blev en kort sväng till St Louis och NHL för Jonas Junland.
En match (och helt okej betyg) -- men sen fick han besked om att han ska tillbaka till farmarlaget Peoria.
Så kan hockeylivet vara på andra sidan Atlanten.

torsdag 18 december 2008

Radarn fungerar fortfarande

Tillbaka på hotellet alldeles vid travbanan Jägersro i Malmö (en fråga till travfreak och kollega Mildaeus: är det inte här som Hugo Åberg Memorial avgörs?).
Snart läggdags.
2--6 mot Tjeckien.
Andra perioden och tre insläppta mål på 73 sekunder förstörde allt.
Överhuvudtaget var det en tam blågul insats, alltför många som visade alltför lite. Att tjeckerna är bra på att kontra och utnyttja motståndarnas misstag borde inte ha kommit som någon överraskning.
Så har det varit sedan urminnes tider.
Kul i alla fall att se Weinhandl, Mårtensson och Håkanson tillsammans igen. Även om inte LHC-kedjan skapade massor i fem mot fem blev det dubbla mål i numerära överlägen och Mårtenssons dubbla assists var geniala.
Radarn fungerar även efter åtta månader utan varandra.
Klart bäst var annars en annan utlånad LHC-are: Magnus Johansson.
Mycket pondus, lugn och säker.
Mattias Modig hade ingen kul kväll i målet och blev utbytt inför sista perioden. Men så fick han knappt någon hjälp heller. Utöver Johansson gillade jag Linus Omark, som visade att det inte är någon tillfällighet att han gått bra i elitserien.
LHC-backen Johan Fransson, tillfälligt ute ur Leners frysbox, fick spela mer än han gjort under hela hösten och hade en otacksam uppgift bredvid hopplöse David Petrasek (vad gör han här?). Nu var Fransson inne på de tre första baklängemålen, men åtminstone de två första var Petrasek direkt inblandad i.
Överhuvudtaget är det lätt att konstatera att det hade gått bättre med backarna Kenny Jönsson, Marcus Ragnarsson och Dick Tärnstöm i laget. Det fanns helt enkelt inget försvar för det svenska försvaret.
Bara en sak till: logistiskt för pressen måste nya Malmö arena vara bland det absolut sämsta jag upplevt. Ingen ordning på någonting, stängda dörrar och stora avstånd.
Mycket har Percy tänkt på. Men definitivt inte på oss journalister.
Men vad vet jag?
Han kanske inte gillar oss.
Godnatt.

Radion lämnade arenan

Redan dramatiskt här i Malmö.
På pressläktaren.
Radiosportens utsända, Gunnar Brink och experten L-G Jansson, lämnade just arenan. Tekniken fungerade inte i det hypermoderna bygget.
-- Bara att åka till redaktionen och se matchen på teve, sa Jansson till bloggen innan han hastade iväg.
De såg båda måttligt roade ut.

Så spelar Sverige

Jo, visst blir det en hel LHC-femma mot Tjeckien i kväll.
Här är svenska laget:
Mattias Modig (Johan Backlund) --
Magnus Johansson, Daniel Fernholm, Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson, Mikael Håkanson --
David Petrasek, Johan Fransson, Mika Hannula, Johan Davidsson, Jimmie Ölvestad --
Tobias Viklund, Oscar Hedman, Fredrik Pettersson, Johan Andersson, Fredrik Hynning --
Kristofer Berglund, Johan Åkerman, Linus Omark, Jimmie Eriksson, Johan Harju.

Tony längtar till Linköping

Träffade Tony Mårtensson tidigare i dag.
Han var sig lik.
Ska inte säga för mycket -- reportaget kommer i tidningen nån gång runt nyår -- men kan säga så mycket som att han verkligen såg fram emot att komma tillbaka till Linköping nästa år.
-- Klart att jag hoppas att det ska gå bra redan den här säsongen, men samtidigt skulle nog gräma mig om det blev guld och inte jag fick vara med, sa han.
Men först väntar alltså Tjeckien i kväll.
-- Ska bli grymt kul, sa Mårtensson.

På plats i Malmö

På plats i Percys nya skrytbygge, Malmö arena.
En dryg timme till nedsläpp mellan Sverige och Tjeckien i veckans Euro hockey tour-turnering. Sex LHC-spelare (inklusive de som är utlånade till Ryssland) i svenska laget och en i det tjeckiska (Jaroslav Hlinka).
Kan bli intressant.
Arenan är fin värre, stor och hypermodern. Synd bara att inte Malmö har ett hockeylag värt namnet också.
Enda problemet är att det är låsta dörrar överallt, så det krävdes en smärre arbetsinsats för undertecknad och kollega Kustvik att hitta till pressläktaren.
Just här är det ganska trångt och det skulle inte heller skada med ficklampa för att hitta rätt eluttag, men ska inte klaga.
Känns kul att vara här.
Vi tog sista avfarten i Sverige, Malmö väst, och då dök den stora arenan upp. Fortfarande mycket av en byggarbetsplats runt om, men det blir garanterat häftigt när allt är klart. En miljard ska visst allt gå på.
Kustvik kollade förresten på vägen ned så att jag inte stoppat ned några Lundellskivor i väskan, men jag lovade att avstå från den musikaliska njutningen under det närmaste dygnet.
Han såg nöjd ut.
Varefter tre olika Lundellåtar strömmade ut ur radion från tre olika lokalstationer längs E 4:an.
Då såg han inte lika nöjd ut.

tisdag 16 december 2008

Från bäst till bänkad

Samling för Tre Kronor i Malmö i dag.
Antar att inte minst Johan Fransson tyckte att det var skönt att komma iväg. LHC har spelat med sju backar ganska länge nu, men i går plockades en bort och Fransson fick inte spela alls.
Han duger alltså i landslaget -- men inte i klubblaget.
-- Vi ville satsa på andra backar mot Luleå. Jag och förbundskaptenen behöver väl inte se på spelare på samma sätt? sa tränar-Lener.
Det visar hur fort det kan svänga i hockeyvärlden. Förra säsongen var Fransson strålande och den som ofta fick mest speltid i LHC. Men var det inte så att Lener bänkade honom i Luleå också?
Jag har för mig det.
Fortsätter det lär det nog inte dröja så länge förrän Johan Fransson ber om att få byta klubb.

Ta problemen på allvar

Det var länge sedan jag fick vänta så länge på en presskonferens som tidigare under kvällen.
Vi väntade på Slavomir Lener.
Och väntade.
Och väntade.
Till slut kom LHC-tränaren, harklade sig och sa:
-- Ursäkta att ni fått vänta. Men jag hade mycket att prata med laget om.
Sen pratade han länge med oss, eller framförallt med undertecknad som var den som ställde ett antal frågor, också.
3--6 mot Luleå var illa.
Men ännu värre: bara en poäng på de fem senaste hemmamatcherna i Cloetta center och 22 insläppta mål. Lener pratade om att spelarna blivit för bekväma och jag tror att det ligger mycket i det. Spelet fungerade inte klockrent i början av säsongen heller, men det blev segrar ändå och det kan ha gjort att det smög sig in en känsla av att "äh, det löser sig".
Det gör inte det.
Det gör inte det om du inte jobbar tillräckligt hårt.
Det gör inte det om du tror att du är förmer än vad du är.
Utan ödmjukhet kommer du ingenstans och alla måste inse att laget är viktigare än jaget.
Jag tror absolut att spelarna vet vad de ska göra på isen, men det ser inte så ut. Det blir osäkert och ineffektivt. De senaste veckornas taskiga resultat har satt sig på självförtroendet, det är tydligt.
Jag hävdar fortfarande att årets upplaga av LHC har den högsta potentialen jämfört med övriga klubbar i elitserien. Men det får inte tummas på några detaljer och det får inte göras så många misstag. LHC:s svåraste motståndare är -- LHC.
Så känns det.
Målvakterna har fått mycket skit under hösten och har naturligtvis del i resultaten. Men samtidigt har de hamnat i en taskig sits när försvarsspelet inte alls fungerat. Där har tränar-Lener ett stort ansvar, på samma sätt som han inte kommer undan att inte ha fått ut tillräckligt av laget i tillräckligt många matcher.
Har redan fått flera mejl om att Lener borde sparkas.
Men nej, det tycker inte jag.
LHC är i delad serieledning, man ska trots allt inte glömma det. Men uppehållet kommer lägligt, för det gäller att ta problemen på allvar och absolut inte nonchalera dem.
Då blir det bara värre.
Mot Luleå var det säkert många som tyckte att kedjan med Hlavac, Hlinka och Emvall skapade en del framåt. Visst, men plus/minus-statistiken avslöjade obarmhärtigt sanningen.
--2 för Hlavac, --3 för Hlinka och --4 för Emvall.
Underkänt, så att det sjunger om det.
Ödmjukhet är nyckelordet om LHC ska vända den negativa trenden.

Täckte skott med öppen mun

Mest nöjd i Cloetta center tidigare under kvällen:
Luleåtränaren Roger Rönnberg som var ett enda stort leende på den försenade presskonferensen. Och tacka sjutton för det, med sådana spelare som Linus Omark och Johan Harju.
Jösses, så bra radarparet var.
Men mest av allt imponerade kaxigheten, självförtroendet och sjutusan till vilja.
Som Rönnberg uttryckte det:
-- Jag är mäkta stolt. Sättet som spelarna strider på rör mig ända in i hjärtat. Killarna täcker skott med öppen mun om så behövs.
. . . och nu är det tre lag på 54 poäng i toppen i elitserien.
Det kan aldrig ha hänt tidigare.

Norrena på waivers

Intressanta uppgifter om Fredrik Norrena som kom tidigare under kvällen. Att Columbus valt att placera den finländske målvakten på så kallad waivers betyder i klartext 1) att klubben inte vill ha honom kvar och 2) att om ingen annan NHL-klubb tar över kontraktet så blir det spel i farmarlaget Syracuse eller någonstans i Europa.
Det kan öppna för LHC.
Trots allt.

Biffen klarade biffen

Expressens hockeykrönikör Magnus Nyström hade problem i Cloetta center tidigare i kväll.
Elsladden hade typ hoppat ur datorväskan/låg kvar hemma och Nyströms sladdjakt var förgäves. Så vad göra? Tja, Nyström fick ta hjälp av LHC:s Peter "Biffen" Karlsson som vänligt lånade ut sin dator när han själv var färdigjobbad för kvällen.
Så snacka om att LHC räddade Expressen.

Förbjud alkohol på idrottsarenor

Fortsatt mycket snack om oroligheterna på läktarna i Ängelholm i lördags. Jag var tyvärr inte på plats själv, men har under de senaste dagarna pratat med många personer som var det.
Jag inser också att det inte är ens fel att två träter, jag inser att långt ifrån alla LHC-fans gjorde bort sig -- men det försvarar inte det som trots allt hände. Supporterpolisen Peder Kanon, som följt klubben i många år, bevakade matchen i Ängelholm och . . . ja, läs hans insändare i tisdagens Corren.
Det är skrämmande läsning.
Jag kan för övrigt inte fatta hur man kan köpa en biljett till idrottsevenemang – eller konsert, för den delen – och vara rejält berusad när man kommer dit. Som den alkoholstinne knäppskallen som attackerade domaren i VM-kvalet mellan Danmark och Sverige för några år sedan. Efteråt förklarades tilltaget med att ”han druckit 15–20 öl” och att ”han inte mindes nåt”.
Jo, det var ju en jävla ursäkt.
Var sak har sin plats och alkoholens plats är inte idrottsarenan. Jag förstår inte att det fortfarande är tillåtet med öppen ölförsäljning på många arenor. Det borde det inte vara.
Det innebär säkert förlorade kronor för klubbar och andra arrangörer, men på sikt finns inget annat. Annars stannar barnfamiljer och ”vanliga” besökare snart hemma och det har idrotten definitivt inte råd med.

måndag 15 december 2008

Klubben måste agera

Puh, en minst sagt intensiv arbetsdag är över.
Borde naturligtvis gå och lägga mig, men det känns inte som någon idé. Är ändå fortfarande alldeles för mycket uppe i varv för att kunna somna. Det får bli lite bloggande och slötittande på tv i stället.
Frågan är bara var vi ska börja.
Okej, vi gör det med Hugo Stenbeck, som visade uppenbart dåligt omdöme när han kom full till Cloetta center förra veckan. Han erkände också att det var en "olycklig incident" när jag hade honom i luren tidigare under dagen.
Jag tror att Linköpings HC måste bryta med storsponsorn. I en tid när så mycket handlar om varumärke var det här bland det värsta som kunde hända. Hur mycket svärtas varumärket ned? Vad säger övriga sponsorer om klubben inte agerar?
Så här långt har klubbledningen valt att inte ge några kommentarer alls, men det känns knappast som en framkomlig väg. Det är lite för mycket av att stoppa ned huvudet i sanden och att blunda för problemen. Det har garanterat förekommit fulla sponsorer i Cloetta center tidigare, det är till och med troligt att några blivit omhändertagna under årens lopp, men det finns ändå skillnader.
Jag är ganska övertygad om att det kommer ett uttalande under tisdagen. Hela händelsen är tragisk, men den skickar helt fel signaler och LHC kan inte ta risken att förknippas med den här typen av saker.
Jag kan inte tänka mig det.
Pengar är viktiga, men det finns annat som är ännu viktigare.

Fler poäng av Junland

Lite försenad info, men ändå.
Jonas Junland fortsätter att gå bra i Peoria Rivermen i AHL-hockeyn. Häromdagen svarade Linköpingskillen för ett mål och en assist. Backen ligger nu sexa i lagets poängliga med 13 poäng på 20 spelade matcher.

Många tunga återbud

Det är bara några dagar sedan alla hyllade den svenska backbesättningen i Channel one cup i Malmö och Moskva.
Nu är läget något annorlunda.
Borta är Kenny Jönsson, Marcus Ragnarsson, Dick Tärnström och Lars Jonsson.
In i stället har kommit Tobias Viklund, Oscar Hedman, Johan Fransson och David Petrasek.
Det känns . . . inte lika starkt.
Petrasek är det namn som förvånar mig mest.
Har svårt att förstå vad förbundskaptenen ser i HV-backen.

söndag 14 december 2008

Elitserien har blivit jämngrå

Mellan klockan nio och halv tio i morgon kväll kan lag ett till fem i elitserien rymmas inom två poäng.
Två poäng!
Vinner Luleå mot LHC. . . ja, då blir det så.
Så här dags i fjol hade HV 71 tagit 66 poäng, nu har Skellefteå och LHC 54.
Det är en väsentlig skillnad och något som talar för att elitserien blivit mer jämngrå, vilket i sin tur kan vara en förklaring till de sjunkande publiksiffrorna. Å andra sidan kan ingen klaga på dramatiken, så det kanske jämnar ut sig . . . men ändå inte.
Luleå är helt klart en av säsongens stora överraskningar. Jag träffade sportchefen Lars ”Osten” Bergström några veckor före seriestart och minns att jag inte kunde förstå hur han kunde vara så optimistisk.
Nu fattar jag.
Ska bli kul att se om LHC får stopp på herrar Bartecko, Harju och Omark i morgon kväll . . . eller rättare sagt i kväll.
Upptäckte just att klockan passerat midnatt.
Det börjar bli läggdags.

En miss av Lener

LHC-tränaren Slavomir Leners försök att mot Rögle satsa på en tjeck- och slovakisk kedja med Jan Hlavac, Jaroslav Hlinka och Tomas Surovy blev ingen succé.
Som väntat, om du frågar mig.
Nog för att trion är bra i offensiv zon, men för att lyckas krävs balans och att du spelar försvarsspel också.
Två mål är liksom inte lika mycket värda om du släpper in tre.
Där gjorde Lener en klar taktisk miss i laguttagningen.
Pratade med Lener om det där tidigare under söndagen och det lät som om vi var inne på samma linje. Mot Luleå i morgon kväll är Fredrik Emvall tillbaka med tjeckerna. Åtminstone från start, åtminstone i spel fem mot fem.
Låter smart.
Andreas Jämtin är också spelklar efter sin armbågsskada och går in med Jocke Eriksson och Niklas Persson. För första gången på länge får också Johan Fransson chansen i målet.
Såg bara Röglematchen på tv och 5--5 måste ha känts som en besvikelse för LHC.
Har du ett så pass bra lag, har du 4--1 att gå på -- då ska det bli seger.
Så enkelt är det.
Dessutom hävdar jag fortfarande, och med en dåres envishet, att Rögle är sämsta laget i serien. De kör på, de vill mycket och spelare som Kenny Jönsson och bröderna Abbott, Cam och Chris, är jättebra -- men jag tror ändå att det blir kvalserien för skåningarna.
Till slut.
Återkommer förresten under morgondagen med lite tankar om oroligheterna i Ängelholm.

fredag 12 december 2008

Tidig avfärd till Ängelholm

När detta skrives är LHC-spelarna redan på plats i Ängelholm inför morgondagens match.
Bussen gick redan efter träningen strax efter lunch.
Av träningen att döma blir det några förändringar i de ursprungliga formationerna. Calle Gunnarsson och Ivan Majesky spelade tillsammans igen, liksom Daniel Fernholm och Johan Fransson. Fredrik Emvall hamnade med Jocke Eriksson och Niklas Persson, medan Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac fick sällskap av Tomas Surovy.
Snacka om en tjeck-o-slovakisk trio.
Andreas Jämtin, som har problem med en armbåge, tränade för sig själv efteråt.
-- Hi Per, how are you doing? sa Slavomir Lener, tränaren.
-- Fine, sa jag. And you?
-- Just okay, sa han.
Det kändes som om han fortfarande retade sig på förlusten mot Södertälje.
Chans till snabb LHC-revansch mot Rögle, som inte vunnit på de sex senaste matcherna och som åkt fritt fall genom tabellen på sistone. Å andra sidan skiljer faktiskt bara tio poäng mellan ettan och nian.
Elitserien har aldrig varit jämnare, vilket också min egen alldeles lilla undersökning visar. Presenterar den i morgondagens tidning, men kan redan här och nu säga att 99 av 190 spelade matcher så här långt slutat oavgjort eller med uddamålsseger för något av lagen.
Det är annmärkningsvärt.

Det är för dåligt

Största förklaringen till LHC-förlusten mot Södertälje?
Åtta chanser i numerärt överläge -- och inte ett enda mål.
Det är för dåligt.
Och vad ska man säga om den dystra hemmasviten? Bara en poäng på de fyra senaste matcherna i Cloetta center.
Det är in i helvete för dåligt.
Läggdags nu.
Godnatt.

Tråkigt, sa Biffen

Peter "Biffen" Karlsson, LHC:s presschef, gillar inte Södertäljes sätt att spela hockey.
-- Om alla lag spelade så skulle inte ens föräldrarna gå på matcherna, sa han.
-- Kan jag citera dig på det? sa jag.
-- Gör det du, sa han.

"Gick bort oss något hejdlöst"

Lugnt och tyst i LHC:s omklädningsrum efter förlusten.
Som väntat.
Det var förresten inte många där.
Mattias Carlsson provade det nya kallbadkaret i duschrummet, Mikael Håkanson haltade efter att för andra matchen i rad prickats av kedjekompisen Patrik Zackrisson ("tur att han skjuter lösast i laget", sa Håkanson och log snett), materialaren David Bedrin kollade över grejerna och Fredrik Emvall tyckte att det "kändes skumt" att hemmaspelet återigen falerade.
-- Kolla så mycket chanser vi släppte till i första perioden. Det var mer än vad vi brukar göra på en hel match på bortaplan. Vi gick bort oss något hejdlöst, sa Emvall när vi tog ett snack.
Vi var överens om att Södertälje spelade rejält och effektivt.
-- Ja, och så fick de en massa energi med ett tidigt mål. Det betydde mycket, sa han.

torsdag 11 december 2008

"Hem till Linköping"

Kul att hälsa på Jim Brithén igen.
Han var sig lik.
-- Alltid lika kul att komma hem till Linköping, sa han på presskonferensen.
Jo, han sa faktiskt så.
Hem till Linköping.
Åren i Östergötland i början av 90-talet satte uppenbarligen sina spår. Inte bara hos Brithén själv, utan även hos LHC-klacken som hyllade den gamle tränaren under och efter matchen. Snyggt gjort.
Men snacka inte om någon Brithén-effekt. Södertälje har faktiskt vunnit fyra av fem matcher i december och den stora hjälten i Cloetta center var utan tvekan målvakten Pontus Sjögren.
Jösses, så bra doldisen var.
Trygg och säker -- och nästan utan att släppa till en enda retur.
-- En av mina bästa matcher i karriären, sa han efter att ha motat 43 av 44 skott.
Det tror jag säkert.

Jag var nog för snäll

Länge sedan jag hade så svårt att sätta betyg på LHC-spelarna som i kväll.
Daniel Henriksson, målvakten, var bra och fick en trea.
Det var enkelt.
Men sen?
1--2 mot Södertälje var förstås inte godkänt, lika lite som ett mål på 44 skott.
Men kan ni säga några som var så mycket sämre än några andra?
Det kan inte jag.
Eric Beaudoin kanske? Nja, han var faktiskt inne på enda målet framåt. Jan Hlavac? Nja, det var ändå några bra aktioner. Patrik Zackrisson? Ja, kanske. Någon av backarna? Nja, svårt att underkänna någon efter trots allt bara två insläppta mål.
Det fick bli tvåor till samtliga utespelare.
Vilket i sig kan tyckas märkligt, för det är naturligtvis inte godkänt att torska hemma mot nästjumbon, men det var på många sätt en rätt färglös insats där alla var . . . hm, jämngrå.
Inte bra, inte usel.
Men det är mycket möjligt att jag var alldeles för snäll den här gången.

Bättring krävs

Märkligt att det ska vara så svårt att spela på hemmaplan.
Märkligt hur det kan svänga.
Såg LHC i Jönköping i måndags och då var det riktigt bra offensivt, med hög fart och bra spel. Nu, i första perioden mot Södertälje, har det varit noll fart och noll spel.
Det står 0--1.
Det kunde ha varit mer och det känns inte alls fel att påstå att Daniel Henriksson räddat LHC kvar i matchen. Södertälje har spelat smart, slagit om från försvar till anfall och skapat massor.
Att säga att det krävs bättring av LHC vore att leverera dagens understatement.

Inget spel för Jämtin

Andreas Jämtin missar LHC-matchen mot Södertälje. Han har problem med en armbåge och får därför vila. Tomas Surovy tar platsen bredvid Niklas Persson och Joakim Eriksson.
Däremot finns Johan Fransson, som vilade från träningen i går, med i laguppställningen.

Bara för John

Har egentligen inte så mycket att skriva om just nu, men tar mitt ansvar och fixar ett inlägg så att tv-John/blogginkräktar-John har något att svara på.
Varsågod, John.
This is for you.

onsdag 10 december 2008

Nya backar i Tre Kronor

Det var en ovanligt rutinerad och meriterad svensk trupp till landslagsturneringen i Malmö och Moskva nästa vecka.
Men nu har två backveteraner tvingats hoppa av på grund av skador.
Kenny Jönsson och Marcus Ragnarsson ersätts av Tobias Viklund och Oscar Hedman.

Ingen natträning i Södertälje

Det var egentligen bara en tidsfråga.
Södertälje har inget mästarlag, men ett lag som borde vara tillräckligt bra för att vara givet till slutspel och har ändå legat sist i tabellen under nästan hela hösten.
Och då blir det som vanligt.
Bottenlag sparkar tränare.
Så har det alltid varit och så kommer det vara.
Jag tror inte heller att Leif Strömberg hade spelarnas stöd.
Det har säkert också bidragit till fallet.
Nu kommer Jim Brithén i stället och det blir säkert bra även om det säkerligen blir en omställning från defensiv till offensiv hockey. Jag ska villigt erkänna att den sympatiske skåningen sedan tiden i Linköping är en personlig favorit. Som person, men också som tränare. Utan honom hade inte LHC varit där klubben är idag, det vågar jag lova.
Jag antar att han slipat till kanterna i sin ledarstil, men Brithén kör sitt race och står för det. Om ni inte tror mig kan ni väl fråga någon av dem som var med när tränaren beordrade natträning efter förlusten i division 2-premiären för 16 år sedan.
Det lär inte bli aktuellt i Södertälje.
Jag är förresten rätt säker på att Brithén inte alls sörjer att egot Hannes Hyvönen försvunnit.
Laget är alltid viktigare än jaget.

tisdag 9 december 2008

Nummer 19 hälsade på

Ett känt ansikte dök upp för att hälsa vid pressläktaren.
Henrik Andersson, som under många år lirade i LHC. Numera tillhör smålänningen Tingsryd i division 1, men en knäskada i höstas har gjort att det inte blivit något spel så här långt.
-- Känner du igen mig? sa han och sträckte fram högerhanden.
Klart jag gjorde.
En av de trevligare LHC-killarna man stött på genom åren. Minns att jag var hemma hos honom och gjorde reportage, minns att jag fick plötsligt fick en blöt kram i glädjeyran efter avancemanget till elitserien i Södertälje.
Nummer 19, som numera bor och jobbar i Växjö, var imponerad av det han såg i Jönköping.
-- Tjeckerna är enormt bra och LHC ser överhuvudtaget starkt ut. Häftigt att på distans få följa klubbens fantastiska resa. Det har hänt mycket sedan man lämnade stan. Några av killarna i laget var med då också, sa Henrik, som också berättade att han i vår ska upp till Linköping för att fira tioårsjubiléet av första avancemanget till elitserien.
-- Ska bli jättekul att träffa alla grabbarna igen.

Anrell goes "I love Europe"

Mitt under gårdagens presskonferens ringde min mobiltelefon, jag försökte smita ut men hann inte utan att övriga närvarande hörde ringsignalen.
Någon kvart senare stod jag i LHC:s omklädningsrum och pratade med bland andra Mikael Håkanson och Joakim Eriksson.
Lasse Anrell, välbekant krönikör på en av kvällstidningarna (den rosa), var där också.
-- Jag har en fråga till dig också, sa han.
-- Okej, sa jag.
-- Vad var det för ringsignal du hade? sa han.
-- Alltid retar det någon, sa jag.
-- Haha, du tycker säkert att det är en jättebra låt, sa han.
Det svarade jag inte på.
Men "I love Europe" hade garanterat gått bättre än "Hero" i schlager-EM.

Rimforsa vann i Jönköping

Dubbelseger för LHC i Jönköping.
Till hemmapublikens burop vanns nämligen pausunderhållningen av Rimforsabon och LHC-supportern Leif Svensson.
Priset: presentkort på 5 000 kronor på A6 köpcentrum i Jönköping.
Inte illa.

Vem vill du återuppväcka?

Onekligen underhållande att lyssna på Karlavagnen på radion på vägen hem. Frågan var vilken död person som man skulle vilja återuppväcka och få chansen att prata med.
Någon föreslog Ann-Nicole Smith.
Jag hade nog sagt Jesus.
Eller kanske Hitler, för att få veta vilka sjuka tankar som for genom huvudet på diktatorn.

Gott och blandat från Jönköping

6--5 till LHC i går och det var verkligen i underkant.
Innan Joakim Eriksson spräckte nollan fanns öppna chanser till både tre och fyra mål. Det var klasskillnad i första perioden och jag har aldrig sett HV --helt utan försvar -- bli så utspelat på hemmaplan.
Samtidigt som LHC var riktigt, riktigt bra var HV överraskande svagt.
-- Vi blev för passiva, sa Kent Johansson, tränaren.
-- Första perioden var bland den bästa vi gjort i år, sa Magnus Hävelid, assisterande dito i LHC.
Det blev tre mål, men borde ha blivit några till. Sedan var det ett effektivt power play som gjorde att hemmalaget trots allt såg till att det blev en spännande avslutning. Daniel Henriksson, LHC-målvakten, borde också ha klivit fram och åtminstone ha avvärjt något av målskotten. Det är möjligen något illavarslande att det krävs sex mål framåt för att vinna en sådan här match.

LHC-tjeckerna Hlinka och Hlavac var lysande offensivt. Den förre toppar nu elitseriens poängliga och jag tror att han blir kvar i topp. Hlavac ser allt piggare ut och kan bli ett guldvapen i slutspelet.
Så känns det.
Jag frågade honom efteråt om han skulle spela med tjeckiska landslaget i Moskvaturneringen nästa vecka.
-- Nej, jag stannar i Linköping.
-- Har du tackat nej?
-- Nej, de tycker nog att jag är för gammal, sa Hlavac och skrattade.

Niklas Persson var också strålande.
Han borde in i Tre Kronor.

Nu är tre av de fyra stora, LHC, Frölunda och Färjestad, i topp i elitserien.
Det är bara HV 71 som halkat efter.
-- De kommer också att lyfta i tabellen. Det är ett bra lag när fler och fler spelare kommer tillbaka, sa LHC-kaptenen Joakim Eriksson.

Förstås mycket fokus på Andreas Jämtin efteråt och HV-publiken gjorde förstås sitt bästa för att psyka nye LHC-forwarden. Man kan tycka vad man vill om det och i grunden tycker jag att det är en ovärdig behandling av en spelare som varit med och vunnit dubbla SM-guld i Jönköping.
Men sådan är idrottsvärlden och Jämtin höll sig cool.
Jag älskade när han i uppståndelsen efteråt log och sa nåt i stil med:
-- Vi har en kille där inne som gjort hattrick som ni borde prata med istället för med mej.

Håkanson och Södergren

Kul och mycket skratt i LHC:s omklädningsrum efter segern mot HV i går.
Förstås.
Inte minst när det blev snack om Mikael Håkansons uttagning till landslaget.
-- Hur länge sen är det du var med? Vem spelade du med då?
Håkanson själv log mest, så lagkompisen Joakim Eriksson svarade i stället.
-- Håkan Södergren.

måndag 8 december 2008

Räkna med en hel LHC-femma

Mikael Håkanson tillbaka i landslaget -- för första gången sedan Ceska Pojistovna cup 2002.
Kul.
Han är väl värd chansen, även om jag inte kan låta bli att fråga mig varför han inte fick chansen redan i fjol när LHC-veteranen gjorde succé med Tony Mårtensson och Mattias Weinhandl.
Nåväl, bättre sent än aldrig. Nu återförenas trion och det blir spännande att se om det räcker med några träningar för att hitta kemin igen. Räkna förresten med en hel "LHC-femma", med Magnus Johansson och Daniel Fernholm på backplats.
Nästa säsong kan -- skriver inte ska, för jag tror fortfarande att någon av dem kan bli kvar i Ryssland -- förresten alla spela med LHC i elitserien.
Jag förstår om många längtar dit.
Truppen i övrigt?
Ser spännande ut, ovanligt rutinerad och etablerad för att vara till turneringen i Moskva. Åtminstone på papperet en rätt aptitlig blandning av gammalt och ungt.
Men är rädd för att det fortfarande kan bli ett och annat återbud.
Det brukar bli det så här års.

söndag 7 december 2008

Hur många LHC-are i Tre Kronor?

I morgon tar förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson ut truppen till Channel one cup i Moskva (och en match i Malmö) strax före jul. Räkna med ett helt nytt lag jämfört med de som var med i Finland för någon månad sedan.
Hur många LHC-are som kommer med?
Garanterat Daniel Fernholm.
Niklas Persson och Patrik Zackrisson?
Gärna för mig.
Kanske även Calle Gunnarsson.
Rysslandsproffsen Magnus Johansson och Mattias Weinhandl, utlånade från LHC, tar jag för givet finns med den här gången.

Hockeyfolk på innebandy

Kollega Mildaeus berättar att Anders Mäki, vice klubbdirektören i LHC, var en av många som var på plats och såg innebandymatchen i Sporthallen tidigare i dag.
Kan månne innebandy bli nästa idrott att införlivas i LHC-familjen?
Nja, det tror jag inte.

Rapport från träningen

Lite info från LHC:s förmiddagsträning (förutom att undertecknad höll på att frysa halvt i hjäl och intensivt förbannade att handskarna låg kvar i bilen):

Daniel Henriksson blir kvar i mål mot HV 71 i morgon.
-- Viktigt att ge honom förtroende. Och han har varit bra på slutet, sa Slavomir Lener.

Joakim Eriksson och Jaroslav Hlinka fick byta kedja. Eriksson till Niklas Persson och Andreas Jämtin, Hlinka till Fredrik Emvall och Jan Hlavac.
-- Jaså, du såg det? Vaket, sa Lener och skrattade.

Eric Beaudoin, som var petad senast, matchades i en av power play-formationerna. Räkna med att han spelar där även mot HV. Jag skulle gärna se att han fick spela mer i övrigt också.

Patrik Zackrisson, i den andra pp-uppställningen, gjorde snyggaste målet. Direktskott, pang upp i krysset.

Joakim Eriksson skvätte vatten på materialaren David Bedrin.
Eller åtminstone försökte.

Daniel Henriksson, eller om det var Jonas Fransson, hävdade att pucken gick genom nätet när Andreas Jämtin gjorde mål från nästan ingen vinkel alls.

Ivan Majesky lekte på isen med sonen Oliver efter avslutad träning. Mamma Petra tittade på.

Nya poäng av Junland

Jonas Junland fortsätter att gå bra i Peoria Rivermen i AHL. Senast blev det ett mål och två assists när St Louis farmargäng slog Chicago Wolves med 3--2.
Junlands facit så här långt: fem mål och sex assists.

Vilken svit, HV

HV 71, som LHC möter i morgon, har tagit i tolv raka matcher i elitserien.
Det är onekligen ett imponerande facit.
Det har å andra sidan bara blivit 21 poäng av 36 möjliga under samma period.
Det är onekligen inte lika imponerande.

torsdag 4 december 2008

Godnatt från Gävle

Antar att LHC-bussen är hemma i Linköping någonstans runt tre i natt.
Hoppas de kör försiktigt, för det har frusit på och blivit halt värre här. Rena rama isgatan på sina håll.
För första gången på ganska länge får LHC-spelarna två dagars sammanhängande ledighet. Det är matchfritt i helgen och därför blir det inte träning förrän på söndag.
-- Två lediga dagar . . . inte illa, sa Niklas Persson och log.
För egen del blir det tåget hem i morgon bitti.
Men nu sängen.
Godnatt.

Underbart, sa Lassgård

Många var glada i Läkerol arena.
Gladast av dem alla:
Skådespelaren och Brynäsfantasten Rolf Lassgård, som kom in i presskonferensrummet och hade mungiporna någonstans i ögonhöjd.
-- Underbart. Åh, vilken seger, sa han hest.
Han hade knappt någon röst kvar.

Beaudoin var petad

Skrev i ett tidigare inlägg att Eric Beaudoin saknades på grund av sjukdom i LHC-laget.
Glöm det.
Han var petad.
Eller "healthy scratch", som det brukar heta på NHL-språk.
-- Jag ville spela med bara tolv forwards för att få en bättre rytm. Därför fick Eric stanna hemma den här gången. Nästa gång kan det vara någon annan, sa Slavomir Lener.

"It pisses me off"

Vanligaste orden i LHC:s omklädningsrum efter 1--2-förlusten mot Brynäs:
-- Surt. Vi hade ju matchen.
Så sa Slavomir Lener, så sa Niklas Persson, så sa Fredrik Emvall . . . så sa i stort sett allihop. En poäng kändes som en taskig utdelning när det borde ha blivit tre.
Trodde verkligen att första målet skulle avgöra, men märkligt nog var det Brynäs som fick extra energi efter Niklas Perssons 1--0. LHC borde ha avgjort i andra perioden, men Brynäsmålvakten Jakob Markström var "alldeles enastående" som tränaren Niklas Czarnecki uttryckte det på presskonferensen efteråt.
Daniel Henriksson, kollegan i LHC, hamnade förstås i skymundan men var utmärkt han också. Förflyttningen och räddningen när Kyle Wanwig sköt i friläge var makalös.
Det var inte första gången i höst som LHC torskar i förlängning och den här gången får Tomas Surovy ta på sig största skulden. Han tog en slarvig utvisning, Brynäs skapade ett enormt tryck -- och just som slovaken kommit in på isen satt segerpucken.
I lite drygt två perioder gjorde ändå LHC en helt okej bortamatch. Inget skönspel, men klart stabilt och tillräckligt med chanser för att avgöra. Om det nu inte varit för Markström.
Men bara en poäng för serieledare -- för andra matchen i rad.
-- It pisses me off, sa Slavomir Lener till bloggen efter avklarad presskonferens.

Känns som som första målet avgör

Två perioder avverkade i Läkerol arena och fortfarande 0--0.
Målglatt värre på många håll i elitserien, men inte här, vilket bänkgrannen Sune på TT bittert konstaterade alldeles nyss.
Känns 1) som om LHC trots allt är det bättre laget, 2) som om första målet avgör och 3) som om LHC måste hitta på något alldeles extra för att göra det.
Har skrivit det tidigare och gör det igen:
Jakob Markström är verkligen stor, trygg och hur säker som helst i Brynäsmålet.
Daniel Henriksson, kollegan i LHC, har sett bra ut han också, men har å andra sidan bara haft tio skott att mota.
Kan också meddelas att Rolf Lassgård är på plats.
När han kom in var typ enda gången det överhuvudtaget hördes att det var några här. Märkligt att nästan 5 000 åskådare kan vara så tysta.

Ville inte fastna i hissen

Tv-kommentatorn Niklas Holmgren bekräftade just min tes om Parmströms flåsande.
-- Han ville att vi skulle ta hissen, men jag sa ifrån. Ville inte riskera att vi skulle fastna i en varuhiss och missa matchen, sa Holmgren alldeles nyss till bloggen.
Han såg laddad ut.
Som vanligt.

Därför luras Lener

Studerar LHC:s officiella laguppställning.
Utgår från att den stämmer.
Men det är inte säkert.
Pratade häromdagen med Slavomir Lener om varför det så ofta dribblas med namnen och formationerna inför matcherna.
Han log och sa:
-- Äh, det är bara för att se om ni journalister är vakna.
Tro´t om ni vill.
Jag gör det inte.

Imponerande av Olausson

Förre LHC-centern Niklas Olausson gör succé i allsvenska Västerås. Tvåa i poängligan, med 39 poäng, varav 6 mål och inte mindre än 33 assists.
Imponerande.
Minst sagt.
Vem vet, det kanske kan bli en ny sväng till Linköping om något eller några år?

Tolv flaggor i taket

Gavlerinken har fräschats upp och blivit Läkerol arena, men det känns ändå som man trampar klassisk mark. Inte minst när man på pressläktaren välkomnas av journalistlegenden Keb Eriksson.
I taket hänger tolv flaggor som visar att Brynäs tagit tolv SM-guld i historien. Det första 1964 och det senaste 1999. Inte konstigt att det var favoritlaget när man växte upp.
Jag hade till och med en klassisk tröja i barnmodell.
Tv-experten Ankan Parmström, en klassiker även han, passerade just bakom ryggen. Han flåsade något efter att ha tagit sig uppför en massa trappor från omklädningsrummen till högsta etaget.
Annars finns faktiskt rulltrappor i arenan.
Känns så där lagon lyxigt.
Passade förresten på att lägga 20 kronor i en bössa för att stödja vattenförsörjningen i Sudan.
Alltid något.
Ingen glimt av Brynässupportern Rolf Lassgård så här långt.
Han kanske är upptagen av filminspelning, eller nåt.
LHC saknar sjuke Eric Beaudoin, men är i övrigt fortsatt skadefritt. Brynäs har Alexander Sundström, Mikael Lind och Björn Danielsson borta, men får tillbaka unge målvaktsstjärnan Jakob Markström.
Han höll nollan förra gången LHC var på besök i Gävle.

LHC vinner i sudden

Glömde det obligatoriska tipset. Glömde att än en gång riskera att förnedra mig själv när det gäller att tippa fullständigt fel.
Men okej.
Tror på 3--3 vid full tid i kväll.
LHC vinner i sudden.
Så nu vet ni precis hur det INTE kommer att gå.

Hur är det med bocken?

På plats i Gävle efter knappt fyra timmar på tåget. Det är väl dumt att säga för mycket, men jag blir konfunderad när jag hör hur mycket det klagas på SJ och om att tågen aldrig är i tid. När jag åker – vilket i och för sig inte är så ofta – håller nästan alltid tidtabellen. Nu lämnade vi Linköping 11.05, passerade Norrköping, Kolmården, Nyköping, Vagnhärad . . . och landade på centralen exakt klockan 14.54.
Right on time.

Bara fem poäng skiljer mellan ettan LHC och femman Brynäs. Rätt mycket på spel i kväll, med andra ord.

Här är en del snö, kan rapporteras.
Inte mycket, men tillräckligt för att det ska bli ljusare.
Det märker man tydligt.

Funderar allvarligt på att ta en långpromenad till Läkerol arena.
Men först lite mat och sen en sväng på stan.
Måste ju kolla om julbocken kommit på plats på torget.
Om nu inte Reine Brynolfsson redan bränt ned den.

Lyft för Lauritzen

Snacka om att Sebastian Lauritzen fått ett lyft efter flytten från Linköping till Gävle, från LHC till Brynäs. Från att egentligen inte ha spelat alls – till en plats i förstakedjan med Mads Hansen och Andreas Dackell.
Gissar att han gärna avgör mot sina gamla klubbkompisar i kväll.

Rapport från tåget

Rapport från tåget, på väg till Gävle.
Har precis mellanlandat på Stockholm central. Det är mindre snö, eller rättare sagt ingen alls, här än hemma. Måste säga att det är ganska avkopplande att sitta och tuffa fram genom landskapet. Har hunnit med att jobba en del också.

Brynäs har Alexander Sundström borta på obestämd tid.

Lundellboxen ”Maria, kom tillbaka” är aldrig fel som underhållning. Men nu blir det Lotta Bromée och P4 Extra i webradion.

På tal om SJ och musik: hur sjutton kommer det sig att man kommer ihåg texten till den där SJ-visan som väl Stefan Demert skrev och som vi sjöng på musiken i skolan för hundra år sedan?
”SJ, SJ, gamla vän, festligt att du lever än, men det ser rätt krasslig ut, snart hörs ditt sista tjut.”

Var inte den låten med i någon av "Sällskapsresan-filmerna" (fast med omskriven text), förresten?

För övrigt minns jag att vi sjöng om ”Myggan Hubert” också.

Pratade med Thomas Johansson i ett annat ärende (håll utkik i papperstidningen i morgon) innan jag åkte. Han skulle också åka till Gävle, för att kommentera matchen i Canal plus.
-- Perfekt med den nya vägen mellan Uppsala och Gävle. Då blir det mycket smidigare, sa Johansson, som numera bor utanför Stockholm.

Vet inte vad det är, men jag har så förtvivlat svårt att hetsa upp mig för världscupen i skidskytte.

En liten kille med napp, vi kan kalla honom Hampus, charmar alla här i vagnen.

Timrå tappar Tom Wandell till Dallas -- mitt under säsongen.
Sådan är hockeyvärlden numera.

Läser en intervju med Idolprofilen Anders Bagge i tidningen Kupé där han avslöjar att han är en sådan djurvän.
--Min sambo Petra blir tokig på mig för att jag stannar bilen och flyttar på sniglar och grodor när vi ska åka och handla. En sträcka som normalt tar fem minuter att köra tar ofta en halvtimme för mig.

Daniel Henriksson har fått spela de senaste matcherna i LHC-målet och jag hoppas att han står i kväll också. I det här läget känns det viktigt att verkligen ge honom förtroende och visa att ”vi litar på dig”.

Några platser bort i vagnen på tåget sitter en kille som är förbluffande lik Alvaro Arbeloa i Liverpool.
Men jag är rätt säker på att det inte är han.

onsdag 3 december 2008

Har du hört den förut med Kalle K

Kul historia från Karl Kernell, bloggens utsände i solen i Los Angeles.
Jag hade lärt min man att göra sin del av hushållsarbetet och nu stod han i tvättrummet och ville tvätta sin t-shirt. Han hade varit därute i cirka två sekunder då han ropade:
"Vilket program ska jag använda?"
"Det beror på" svarade jag, "vad står det på t-shirten?"
"Manchester United" svarade han.

Så spelas semifinalerna i CHL

Det har inte varit någon kul premiärupplaga av Champions league för de svenska klubbarna.
Det blev ingen kul avslutning heller.
HV 71--Espoo Blues 0--6.
Huva.
I LHC:s grupp vann Zürich stort över Slavia Prag (5--1) och får därmed möta finländarna i ena semifinalen. Den andra blir helrysk: Metallurg Magnitogorsk och Salavat Julajev Ufa.

Klart att det inte tacklas längre

Klart som sjutton att det knappt tacklas längre i elitserien när man kan bli utvisad för det som Martin Laumann Ylven gjorde på Andreas Holmqvist i går.
Det var en klockren och fullt regelrätt tackling.
Alla fula grejer ska naturligtvis bestraffas (hårt), men de mustiga tacklingarna behövs för att få igång matchen och publiken. Det är fler än Niklas Wikegård som tycker att det är en av de ingredienser som till ishockeyn hör.

Om Norrena, taskiga experter och sex i tv

Nej, jag tror inte att Fredrik Norrena spelar i LHC i vinter. Och troligen inte nästa säsong heller. Han har bra betalt av Columbus, familjen har rotat sig i USA och när NHL-karriären är över tror jag att finländaren återvänder till Åbo.
Men vem vet?
Jag har haft fel förut.
Många gånger.

Jörgen Jönsson slutar efter säsongen.
En av svensk ishockeys absolut största -- och den garanterat mest rödhårige. Dessutom enormt trevlig att ha att göra med.

Såg ni Filip och Fredriks program om sex som motionsform i måndags?
Det var . . . annorlunda.

HV 71 mot Espoo Blues i CHL-hockeyn i kväll.
Känns ärligt talat extremt ohett.

Vet inte om ni såg att jag tippade fullständigt fel när det gällde LHC:s segermatch mot Frölunda i söndags. Men jag var inte värst. Enligt en vanligtvis välunderättad källa till bloggen trodde en annan så kallad expert från Linköping, vi kan kalla honom för Glenn, på 8--1 till Frölunda.

Domarbasen Peter Andersson erkänner att det blev fel med Frölundas bortdömda mål mot Luleå.
-- Tyvärr fattade han inte rätt beslut, sa Andersson.
Kors i taket.

Domarsnack med Hävelid

Snart slut på långledigheten.
Tågbiljetter bokade till Gävle i morgon. Smygstartade med att träffa Slavomir Lener för en dryg halvtimmes snack efter träningen i förmiddags. Tänkte skriva på tåget för publicering i papperstidningen på måndag (om inget oförutsett inträffar).
Hann inte se så mycket av träningen, men humöret verkade vara gott. När jag kom höll Niklas Persson på att tackla Lener över sargen.
Eller kanske inte, men de skämtade i alla fall om det.
LHC-laget mot Brynäs blir i alla fall detsamma som mot Djurgården med sju backar och tretton forwards.
Blev stannandes med Magnus Hävelid, assisterande tränaren, på väg från omklädningsrummet. Vi kom in på ämnet domare och de senaste dagarnas märkliga beslut. Som LHC:s bortdömda mål mot Frölunda, som Frölundas dito mot Luleå och som Laumann Ylvens tackling på Andreas Holmqvist.
Jag kan fortfarande inte förstå att LHC-norrmannen blev utvisad, men det må så vara.
Fel gör vi alla.
Jag gör det, du gör det, spelare gör det, domare gör det.
Men det hade varit trevligt att åtminstone någon gång höra de sistnämnda erkänna det.
Då är det svårt att säga något.
Det var vi helt överens om, Hävelid och jag.

tisdag 2 december 2008

Två mål av Junland

Jonas Junland gör sitt bästa för att ta sig till St Louis från farmarlaget Peoria Rivermen. Häromdagen vann Peoria med 5--4 mot Rockford Icehogs -- sedan Junland svarat för två av målen.

måndag 1 december 2008

Äckligt disciplinerat

Timo Lahtinen, guldcoach i Södertälje och Malmö, blir tränare i HC Czikszereda i -- Rumänien. Undrar vad äckligt disciplinerat heter på rumänska.

söndag 30 november 2008

Fröshaugs första minuter

Vet inte om ni lagt märke till det, men Mats Fröshaug fick i segermatchen mot Rögle i lördags göra sina första minuter för Luleå efter utlåningen från Linköping.
Fast han började på bänken och . . . ja, det är inte lätt att slå sig in i ett vinnande lag.

Vad sa Jämtin?

Undrar vad Andreas Jämtin sa till Patric Blomdahl?
Jösses, vad förbannad Blomdahl blev. Och strax dessförinnan var Joe Di Penta på väg att ge sig på nye LHC-forwarden, som så smått börjar presentera sig.
Till slut fick också Jämtin matchstraff och det var kanske inte så mycket att säga om. Men det var ändå oerhört tydligt hur det var Blomdahl som ville slåss och som tidigt kastade både hjälm och handskar. Vad skulle Jämtin göra?

"Linköping gav oss en läxa"

Hörde ni Ronnie Sundins första, spontana kommentar efter utklassningen mot LHC?
Frölundabacken harklade sig och sa:
-- Linköping gav oss en läxa hur man ska spela hockey.

Svar på tal

Lika bra att ta det direkt.
Jag är imponerad.
Mycket imponerad.
5--0 till LHC mot Frölunda, efter tre raka förluster en välriktad snyting på alla så kallade experter (inklusive undertecknad) som trodde på hemmaseger i Scandinavium. Gästerna gjorde, om ni frågar mig, höstens bästa insats och var inte långt från en maxprestation.
Svar på tal?
Definitivt.
Förlust igen och det hade varit lite "fritt fall-läge".
Man ska akta sig för för stora ord, men det var guldstämpel på spelet och när LHC inte tummar på någonting, inte slarvar med några detaljer och når upp till den här nivån är laget bäst i Sverige.
Jag vågar påstå det.
Bara ett problem: det skulle oftare se ut så här.
Det tror jag spelarna också är helt inne på. Nu gäller det att fortsätta när det inte är lika adrenalinstinnt och glamoröst motstånd, som mot Djurgården på tisdag.
Daniel Henriksson tystade alla tvivlare och den hållna nollan var som ett "lita på mig-rop", försvarsspelet var klockrent med Andreas Pihl som den stora stjärnan i min bok och effektiviteten framåt var inte att klaga på den heller. Många var bra, Jaroslav Hlinka och Niklas Persson allra bäst. Snacka om succé för den relativt nykomponerade kedjan där även Andreas Jämtin ingick tills han fick matchstraff för slagsmålet mot Patric Blomdahl.
En annan positiv detalj var också hur speltiden fördelades relativt jämnt mellan nästan alla spelare. Att alla får vara med och bidra är sånt som ytterligare stärker lagkänslan.
Fem måls differens var mycket. Men med tanke på hur det såg ut i slutperioden kunde det ha varit ännu mer.
1--0 och 2--0 i första perioden blev på många sätt avgörande. LHC fick något att gå på, kunde spela på ledningen och i fortsättningen låg det karbonpapper mellan verkligheten och den uppgjorda taktiken.
Sen kan man ju också säga mycket om Frölundas försvarsspel i allmänhet och stjärnförvärvet Janne Niskala i synnerhet.
Eller, förresten, kanske lika bra att låta bli.
Det blir så många hårda ord annars.
Men tränare Dahlén och Karlsson kunde ha sagt som Anders Linderoth:
-- Det är synd om hönsen att likna vårt försvarsspel vid en hönsgård.

Bittra sms från sambon

Min kära sambo, som i helgen är och hälsar på sin syster i Östhammar, har av någon anledning Frölunda som sitt favoritlag. Hon svär väldigt sällan, åtminstone inte på svenska.
Fick först ett sms som var alldeles tomt.
Jag undrade vad hon ville.
Svaret:
"Hade inga ord. ;-) fy fan!"
Så kan man ju också uttrycka det efter 0--5.

Märkligt beslut

0--2 i Göteborg efter en period.
Riktigt bra bortahockey av LHC, stabilt bakåt och effektivt framåt.
Men det är (minst) 40 effektiva minuter kvar.
Glöm inte det.
Har fortfarande svårt att förstå varför LHC fick ett mål bortdömt. Förklaringen var tydligen offside, vilket känns märkligt med tanke på att tv-bilderna visar hur linjedomaren gör en "wash out". Men sedan, när huvuddomaren frågar, hade han tydligt ändrat uppfattning.
Jag säger inte att det inte var offside, det har jag ingen aning om . . . men att först säga nej och sedan ja var onekligen skumt.

Om allt annat än hockey

Linköpings FC:s klubbledning har verkligen jobbat hårt de senaste veckorna, men nu ser truppen onekligen stark ut. Skrev en kort krönika i ämnet till lördagstidningen och avslutade något i stil med att ” . . . det hade inte skadat med en ytterback av klass också”.
Bara att ta bort.
Ett antal timmar senare blev det klart med Maria Karlsson från Göteborg.

Skitväder idag (också). Gör inget. Är visserligen ledig, men om jag läste tv-tablån rätt är det i eftermiddag både Man Utd—Man City, Chelsea—Arsenal och Frölunda—LHC. Låter som helt okej underhållning.
Och så en Wallander-deckare senare under kvällen.
Me like.

Jag är gräsänkling i helgen och har åtagit mig att leta fram adventsljusstakarna i det överbelamrade förrådet.
Det blir ingen lek, kan jag säga.

Nästan 3 000 kronor på topptipset i går. Vi är många på redaktionen som delar på det, men ändå. Nilsson och Mildaeus är våra spelorakel. Jag inser min begränsning, men betalar i alla fall.

Gillar verkligen Springsteens nya ”Working on a dream”.

Någon undrade om jag såg ”På spåret” eller ”Idol” i fredags.
Ha, vilken fråga.
Klart att man väljer Oldsberg, Hellberg & Co.
Spel mot ett mål, om vi ska tala idrottsspråk.

”Robins” är en annan tv-favorit.
Fantastiskt kul rockvideo när han mimade till Michael Bolton-klassikern ”How am I supposed to live without you?” till bilder av – Rickard Palm.

Som vanligt mycket snack om julkalendern så här års. Jag har en stor favorit genom åren: Albert och Herbert. Teskedsgumman och Kurt Olsson var också kul, om jag minns rätt.

Var och hälsade på min älskade mormor i Motala i går. Skulle fixa ett ärende i Vikingstad på vägen hem, så jag stannade till och tankade i Mantorp.
En bil stannade till, en kvinna vevade ned rutan och frågade på klingande norska.
--Ursäkta, men är det här Linköping?

Risk för fjärde raka torsken

Kom på att jag glömde sia om resultatet i Scandinavium i kväll.
Tror att det kan bli en kul match.
Jag tror på Frölunda.
Risken finns för fjärde raka LHC-förlusten.
Ska vi säga . . . hm, 4—1?

Alltid farligt att ändra hierarkin

Tre raka förluster – och bortamatch mot formstarka Frölunda i kväll.
Någon anledning till panik i Linköpings HC?
Absolut inte.
Självklart är det illavarslande med den senaste tidens insatser och det finns mycket som måste bli bättre. Självförtroende är en färskvara, men jag tror ändå att det finns så mycket samlat att det fortfarande tål en och annan motgång.
Målvakterna måste kunna rädda laget när spelet i övrigt inte fungerar (hur många poäng tror ni inte att Johan Holmqvist spelat hem till Frölunda?).
Så har det inte varit.
De tjeckiska stjärnorna har värvats för att leda laget och måste så göra, inte minst genom och under tunga perioder.
Så har det inte varit.
När inte allt flyter som vanligt gäller det att spela enkelt. Glöm de svåra lösningarna, glöm det där med att vara konstruktiv i alla lägen. Det leder bara till misstag och i sin tur till frustration.
Så har det varit.
På något sätt tror jag att LHC nu får betala priset för allt tufft matchande tidigare under hösten. Det går bra när du är mitt inne i det, men på sikt kan det ta ut sin rätt. Inget märkligt med det. Ungefär som när du klarat många utvisningar – men släpper in ett mål just när laget blivit fulltaligt.
Jag tror fortfarande att exempelvis värvningen av Andreas Jämtin kommer att bli bra. Men det finns alltid en fara till att förändra hierarkin i ett lag när det går bra. Det kan även Skellefteå komma att märka efter Mikael Renbergs comeback.
I grunden är det naturligtvis positivt med ett på papperet superstarkt lag – men det gäller också att alla verkligen accepterar sina roller (titta vad som hände just Frölunda i fjol).
Jag säger inte att det är ett problem i LHC, det vet jag inte, men det får absolut inte spridas någon negativ energi från omklädningsrummet och ut på isen.

torsdag 27 november 2008

För dåligt, Hlinka och Hlavac

2--6 mot Timrå. 1--5 mot Modo. 1--4 mot Färjestad.
Det ser inget vidare ut för Linköpings HC.
Hemska 4--15 på de tre senaste matcherna.
-- Vi har hamnat i en svacka, det är ju rätt tydligt. Men kan inte säga att det är oroligt i laget. Det blir det först efter sju--åtta förluster i rad, sa LHC-målskytten Mattias Carlsson när vi pratade efteråt.
Det var förstås dystra miner i LHC-lägret. Självförtroende är som bekant en färskvara och det gäller att bryta den negativa trenden innan svackan blir alltför djup.
Nu var det bättre än i de senaste hemmamatcherna, men inte tillräckligt bra. Långt i från. Vet inte vad det är, men LHC verkar ha ett helvete mot lag som är svårt skadedrabbade.
Många av de övriga journalisterna undrade hur sjutton det står till med Daniel Henriksson. Nog för att han såg en smula osäker ut, nog för att han inte var lysande, men den här gången ska inte målvakten dömas för hårt. De två första målen var han chanslös på, det tredje såg billigt ut och det fjärde kom i tom bur.
På längre sikt är det dock tydligt att det krävs bättring. För att LHC ska gå hela vägen måste Henriksson spela upp sig. Så här långt är det många klubbar som haft ett bättre målvaktsspel.
Det är sanningen.
Minst lika allvarligt var annars att se tjeckstjärnorna Hlinka och Hlavacs uppgivenhet och taskiga kroppsspråk i slutperioden. Det finns ändå något som heter lön efter prestation och det är inte fel att kräva mycket av tjeckerna.
Inte varje match . . . men betydligt oftare än vad som är fallet nu.
Det får bara inte se så ut viljelöst och likgiltigt som det gjorde mot Färjestad.

Jo, Hemlin träffar Norrena

Pratade i eftermiddags med Johan Hemlin. Ni har kanske sett hur en av kvällstidningarna hävdar att sportchefen ska till Nordamerika för att värva tillbaka Fredrik Norrena.
Jo, han ska till USA.
Jo, han ska träffa Norrena.
-- Den här resan har jag gjort i fem år nu. Jag ska titta på matcher, scouta eventuella nyförvärv och prata med spelare som har någon som helst anknytning till LHC, sa Hemlin.
Med tillägget:
-- Men det är inte så att Norrena kommer att presenteras som nyförvärv nästa vecka. Glöm det.
Mer om det och mina tankar i ämnet i papperstidningen i morgon.

Världens smörigaste låtar

Käkade sen middag innan jag åkte till arenan.
I högtalarna strömmade några slags "hissversioner" av världens mest smöriga låtar. Det var "Hopelessly devoted to you", "Sometimes when we touch", "Bright eyes", "Imagine" och "Seasons in the sun".
Till tonerna av "All by myself" var det dags att betala.
Vet inte om man får erkänna det, men . . . jag tycker att det är bra låtar.

Märkligt med Beaudoin på bänken

Har lite svårt att förstå det här med Eric Beaudoin.
Nyförvärvet inledde svagt, men var het som sjutton i några matcher, gjorde flera mål -- och hamnade i fjärdekedjan. Jag undrar fortfarande vad det var som hände.
I kväll får han börja på bänken, som trettonde forward.
I min värld låter det som slöseri med resurser.
Beaudoin kan knappast vara nöjd med sin roll.
Det skulle inte jag vara.

Fulltankat igen?

33 minuter till matchstart enligt jumbotronen i Löfbergs lila arena.
Ska bli spännande att se om LHC lyckats fylla på med bensin. Det såg onekligen minst sagt energilöst ut mot Modo senast.
Slavomir Lener satsar på nya formationer och jag är mest nyfiken på kedjan med Andreas Jämtin, Jaroslav Hlinka och Niklas Persson. Tjeckstjärnorna kommer säkert att spela tillsammans när det ska avgöras i vår, men nu kan det nog vara bra att dela på dem ett tag.
Så känns det.
Färjestad är förresten enormt skadedrabbat och saknar tunga namn som Thomas Rhodin, Arto Laatikainen, Jörgen Jönsson och Peter Nordström.
Nu är det 28 minuter kvar.

tisdag 25 november 2008

Snellman och Bamse

Inte för att han tillhör de bästa spelarna, men jag har en favorit i Modo.
Bara för namnet.
Ville Snellman.
Det låter som en kompis till Bamse.

Sms till Lener

Funderade på att skicka ett sms till Slavomir Lener för att föreslå vilka spelare som borde bänkas under bottennappet mot Modo.
Men struntade i det.
Det är det ju bara Mike Helber som får göra.

Räkna med Ekbom 2009

Räkna med Viktor Ekbom, som i går togs ut i svenska JVM-truppen, i LHC till nästa säsong.
Backens kontrakt går ut efter säsongen, men enligt sportchefen Johan Hemlin är tanken att ta tillbaka honom från Oskarshamn.
-- Han ingår i våra planer, sa Hemlin.

Hlavac borde ha bänkats

En sak att förlora två matcher i rad.
Det är sånt som händer.
Men att på hemmaplan förlora två matcher i rad med 2--6 och 1--5 -- det är för dåligt.
Bee Gees-klassikern "Tragedy" spelades i sportradion i bilen på väg hem och det var nog många som tyckte att det var passande. Fast tragedi var naturligtvis att ta i, även om det absolut inte var godkänt.
Långt, långt därifrån.
Ju längre tiden gick, desto mer frustrerat och komplicerat blev det.
Ska du göra mål är det som bekant en rätt bra idé att inte bara snurra ute i hörnen.
Vet inte om LHC möjligen nu får betala för det så tuffa programmet med både elitserien och Champions league. Det såg onekligen både viljelöst och slutkört ut. Funderade på en sak däruppe på pressläktaren: hade det inte varit läge att matcha de så kallade energispelarna mer i en sådan här typen av match?
Säga vad man vill om Laumann Ylven, Jämtin, Carlsson och några till, men de kör i alla fall. Nu var Patrik Zackrisson klart bäst och visade mest. I övrigt? Tja, Jaroslav Hlinka visade stundtals klass men både han och Jan Hlavac hade alldeles för ofta alldeles för långa byten.
Om jag varit Lener hade jag bänkat den sistnämnde i sista perioden.
Om inte annat för att skicka en signal till övriga laget.
Men Hlavac var absolut inte ensam om att vara dålig. Backparet Saravo/Aalto hade inte många rätt och Daniel Henriksson hade en (ny) olycklig kväll i målet.
Det är några exempel.
Det finns fler.
Modo spelade smart, försvarade blålinjen och hade inga problem att läsa LHC:s intentioner i anfallsspelet. Det tog oftast stopp redan i mittzon när hemmalaget ständigt fastnade i fällan.
Bortahockey by the book.
Typ.

Bengt-Åke på 24 Corren

Har en ledig dag, vilket känns rätt skönt efter gårdagens intensiva arbetspass. Det hände saker precis hela tiden. Började med att jag fick veta att norske LHC-centern Mats Fröshaug var på väg till Luleå, men eftersom jag var mitt uppe i Hugo Stenbeck-affären valde jag att lägga det åt sidan ett tag.
Det skulle jag naturligtvis inte ha gjort.
Några timmar senare kom meddelandet om att det var klart med utlåningen av Fröshaug.
Hade tänkt att dra mig hemåt strax efter 22, men just som jag skulle gå upptäckte jag att LFC gjort klart med isländska stjärnan Margrét Lára Viðarsdóttir.
Fick bli en timme till på kontoret.
Nåväl, jag ska inte klaga.
Jag gillar verkligen sådana intensiva och nyhetstäta dagar.
Snart dags för tv-inspelning av hockeymagasinet på 24 Corren. Förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson är gäst. Ska bli kul.
Håll koll på en tv-kanal nära dig under kvällen.
Sambon håller som bäst på med att baka saffransbröd.
Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag ser fram emot resultatet.

Annorlunda jul

Det blir ett annorlunda julfirande för Magnus Johansson i Ryssland.
Eller vad sägs om matcher med Atlant 24, 26, 28 och 30 december?
Men han får i alla fall ledigt på nyårsafton.

Hur tänker Stenbeck?

Sent i går eftermiddag fick jag tag på Hugo Stenbeck. Han hade varit ute och seglat en hel dag och satt på ett hotellrum i Cannes.
Vi pratade i 20--25 minuter.
Han verkade uppriktigt imponerad och positiv till möjligheterna i Linköping. Bara en sån sak som att gratis kunna åka skridskor i en ishall. Det skulle han garanterat göra nästa gång han kom på besök.
Nej, jag ser inga stora risker med miljardärens intåg i LHC. Inte så länge klubben behåller kontrollen och de som ska sköta hockeyverksamheten också får göra det.
Jag ser en kille som vill vara med och som har alla ekonomiska möjligheter att vara det. Visst kan det vara så att han i en framtid önskar ett större inflytande, men till dess hinner förhoppningsvis LHC-ledningen skapa sig en tydligare bild av finansiären.
Hugo Stenbeck behöver ingen omedelbar avkastning. Men genom att arbeta med Champions hockey league, genom att arbeta med Linköpings HC kan han på längre sikt generera större pengar.
Ungefär så tror jag att han tänker.
Han har förresten sett ett par matcher i Cloetta center, varav bland andra den mot Zürich (2--7).
Efter en sådan insats hade det nog varit rätt lätt att tappa intresset.

söndag 23 november 2008

LHC-mål i Ryssland

De utlånade LHC-spelarna fortsätter att göra avtryck i ryska ligan.
Som tidigare i dag.
Mattias Weinhandl gjorde femte målet för säsongen och det avgörande när Dynamo Moskva vände och vann mot Neftechimik (3--2).
Magnus Johansson kvitterade, med bara 22 sekunder kvar, till 2--2 för Atlant borta mot Tjerepovets.
Måste slå en signal till Magnus när jag jobbar igen i morgon.
Jag har förstått att backstjärnan efter succén blivit stor idol i Ryssland.
Jättekul.
Det är han värd.

Det hade inte gått i hockey

Nog för att Henrik Larsson är ett idrottsligt fenomen. Nog för att han spelat innebandy på hög nivå när han var ung. Nog för att han är en ledartyp modell XL. Nog för att han alldeles självklart ska få syssla med precis vilken sport han vill. Nog för att det naturligtvis också är ett lyckat pr-trick.
Men ändå.
Mina innebandyvänner må förlåta mig för dessa rader, men jag kan inte låta bli att tycka att det är ett underbetyg för sporten.
Det är 16 år sedan Henrik Larsson spelade i högsta serien i innebandy.
I dag var han tillbaka när Helsingborg vände och vann mot Jönköping.
Det måste ha hänt mycket på 16 år. Det borde åtminstone ha gjort det.
Men tror ni att något liknande kan hända i exempelvis elitserien i ishockey?
Det tror inte jag.

lördag 22 november 2008

Inte klockrent, Sibel

Jag gillar verkligen oändligt vackra "O, helga natt".
Men Sibels version i första periodpausen var väl inte direkt . . . klockren. Och att sjunga den nu, en hel månad före julafton.
Kändes sådär.

En blivande stjärna

Glömde en sak:
Måste bara få nämna Magnus Pääjärvi-Svensson.
Bara 17, men garanterat en blivande stjärna.
Tänk så bra han kan kommer att vara om tre år.

Retligt, sa kaptenen

Man kan prata mycket annat än hockey efter en match. Nu pratade jag med Queen med Jocke Eriksson.
-- Inte visste jag att du var en sådan Queen-fan. Jag såg allt hur du sjöng med på idrottsgalan, sa jag.
-- Haha. Ja, jag gillar Queen. Det är bra musik, sa han.
-- Trevlig gala. Men kanske lite långdragen, sa jag.
-- Jo, vi hade jättetrevligt vid vårt bord och satt och surrade med Thomas Johansson. Men när själva galan och prisutdelningarna kom igång blev det inte lika mycket snack, sa han.
LHC-kaptenen var förstås besviken över förlusten, men trots allt inte alltför nedslagen.
-- Det som känns retligt är att vi verkligen hade chansen att rycka och skaffa oss runt tio poängs försprång. En sak om vi förlorat mot ett bra Färjestad, Frölunda eller så. Nu låg matchen där framför oss . . . men vi tog den inte.
Han var inte helt nöjd med Christer Lärkings domarinsats.
-- I två perioder var han bra, men i tredje . . . det var en del konstiga grejer. Jag påpekade det för honom efteråt, men han hävdade att han inte sett de situationer vi pratade om. Och då är det ju svårt att argumentera.

"Vilka möter vi nästa gång?"

Tror ni att LHC-spelarna har full koll på spelschemat?
Glöm det.
-- Vilka möter vi nästa gång? undrade Daniel Fernholm.
-- Modo på tisdag, sa jag.
-- Okej. Då är det dags att vinna igen, sa han.
Vi tar det som ett löfte.

Match i omklädningsrummet

Det började redan när speakern skulle läsa upp LHC:s startuppställning.
Det blev fel och så fortsatte det hela kvällen.
LHC--Timrå 2--6.
-- Det kändes som om allt de gjorde gick in. Vi hade ingenting med oss, sa Daniel Fernholm.
Det var rena rama dagiset i omklädningsrummet efteråt. Det lirades hockey till höger och vänster och det gällde att se upp så att man inte fick en puck eller tennisboll i huvudet. Oskar Emvall fångade puckar i plocken. Karl Eriksson sköt hårt. Oliver Håkanson ville inte gå hem.
Överhuvudtaget kändes det inte alltför deppigt trots förlusten.
Det har varit mycket matcher på slutet, det har varit mycket resande och då var det inte så konstigt att det någon gång blir förlust.
-- De har varit ute och farit mycket på sistone och vunnit en hel del. Dessutom hade LHC en trygg serieledning och vi förstod att det var ett perfekt läge att vinna härnere, sa Charles Berglund, Timråtränaren.
-- Man kan naturligtvis inte vara glad när man förlorat med 2--6, men jag måste ända berömma spelarna för att de aldrig gav upp, sa Slavomir Lener, kollegan i LHC.
Är ni lediga i morgon? frågade jag Lener på väg ned till omklädningsrummet.
-- Ja. Och det behövs, sa han.

Jocke Eriksson goes Freddie Mercury

Idrottsgala i Konsert & Kongress i går kväll.
Första gången jag var där och inte jobbade.
En trevlig kväll i östgötsk idrottsglans.
Maten var god mat även om efterrätten tog slut efter två skedar. Laxen var utsökt. Thomas Johansson visade hur världsvan han blivit. Naim Terbunja hade snygg kavaj. Själva galan blev något lång till slut. Ralf Edström var lika hjärtlig som vanligt. Peter Johansson sjöng bra (fast han måste väl ändå vara trött på allt som har med Queen att göra?). Roger Ossmin, galageneralen, var ensam med fluga. När eldsjälen Lars Levin fick pris värmde det extra i hjärtat. Camilla Wallins svensktoppslåt var . . . sövande. Per Holmén, som fick Correns pris, tackade extra för den fina klockan. Inte många dansade. En sånggrupp (nåja) med två tjejer och en kille lirade historiens två sämsta Elvis-låtar, "CC Rider" och "Viva, Las Vegas" och gjorde ett lustmord på Lasse Berghagens "Flirtige Knut". Bosse K och Björn J snackade volleyboll. Bosse O dominerade som vanligt. Fredrik och Fredrik, Johnson och Gärdeman, hade koll. Jesper Hussfelt, konferencier tillsammans med Marika Eriksson, hade knappt sovit på två nätter innan.
Något mer?
Tja, LHC-kaptenen Joakim Eriksson sjöng/nynnade med till "I want to break free".
Själv tycker jag att "The show must go on" är en ännu bättre låt.

fredag 21 november 2008

Om Zlatan och Gud

Får man bjuda på lite skratt så här nattkröken?
Den här historien hade lätt platsat i gamla tv-tiders klassiska "Har du hört den förut?" med Gunnar Arvidsson, Evert Ljusberg, Staffan Ling och de andra:
Året är 2010 och Figo, Ronaldo och Zlatan har alla hamnat i Real Madrid. Av någon anledning är de ute och åker bil tillsammans. Men Kluiverts körkapacitet inte är så lysande. Efter några pilsner kör rätt in i ett träd.
Alla fyra dör.
Som alla förstår tar Kluivert steget direkt ner i helvetet.
Figo, Ronaldo och Zlatan tar sig dock upp till pärleporten där de välkomnas av Sankte Per som direkt leder dem in till vår Herre. De tre stegar fram mot Gud som sitter på sin tron.
Gud säger då: "Figo,vad är det bästa med fotboll?"
Figo bugar sig och svarar: "Det bästa med fotbollen är att jag har kunnat sprida glädje till folket, tjäna pengar till mitt uppehälle och få se hela världen".
Gud anser att det är ett bra svar och säger: "Bra Figo, kom och sitt på min vänstra sida".
Gud tittar sedan på Ronaldo: "Och du Ronaldo, vad är det bästa med fotbollen?".
Ronaldo svarar lite försynt: "Herre, jag kommer från fattiga förhållanden och har lyckats visa mina medmänniskor att det finns en väg ut ur det hela och att man inte behöver vara dömd till ett liv i misär. Samtidigt har jag kunnat sprida glädje till folket".
Gud svarar: "Bra sagt Ronaldo, kom och sitt på min högra sida."
Gud tittar sedan på Zlatan och säger: "Vad tycker du då, Zlatan?"
Zlatan tittar upp, harklar sig, spottar på marken och säger:
"Du sitter på min stol".

Det tyder på karaktär

Följde seriefinalen från Skellefteå via teven tidigare under kvällen och måste säga att jag var imponerad av LHC. Att för fjärde gången i rad vinna i elitserien dagen efter en förlust i Champions league tyder onekligen på karaktär. Andreas Jämtin gjorde en helt okej debut och kommer att bli bättre.
Glädjen efter Martin Laumann Ylvens 3--1 var häftig.
Norrmannen skrek rätt ut -- innan Jämtin hoppade upp i hans famn.
Kul att se den energin.
Sånt betyder mycket.
De tre snabba målen i första perioden avgjorde. Efter den urladdningen hade LHC kontroll på läget och behövde inte förta sig för att vinna.
Så kändes det.
Snyggast: Jocke Erikssons öppnande passning till Teemu Aaltos 1--1. Gladast: Laumann Ylven efter första elitseriemålet. Bäst: Jag gillade matchningen med åtminstone hyfsat jämnt fördelad istid. Viktigast: tre nya poäng -- och nu åtta pinnar före tvåan Färjestad.
Blev förresten minst sagt stressigt för att få ihop en text till papperstidningen. Ingen av de LHC-are jag sökte svarade på sina mobiler. Inte förrän runt 22.10 fick jag tag på Martin Laumann Ylven. Några minuter senare svarade Magnus Hävelid, som i sin tur och efter lite snack lämnade telefonen vidare till Andreas Jämtin.
Det blev att skriva i ilfart och 22.40 satte jag punkt.
Tio minuter senare skickades sidan ut till tryckeriet.

Rapport från sängen

Pust.
Blev en intensiv dag på jobbet. Men kul. Det blir mycket läsning för er i papperstidningen i morgon bitti.
-- En jävla bra tidning, sa redigerare Åhlin när vi skildes åt för nån timme sedan.
Känner mig fortfarande uppe i varv och har för första gången tagit bärbara datorn med mig till sängen. Tänkte skriva lite före läggdags. Sambon ligger bredvid. Läser nån pocketroman som heter TWA FLIGHT 800 STÖRTAD. Hon gäspar. Gäspar igen. Fast boken ska visst vara bra.
Jag borde verkligen läsa mer böcker själv. Jag vet egentligen inte varför det blir så sällan.

torsdag 20 november 2008

Fel om LHC-laget

Där ser man inte man inte ska lita på de officiella laguppställningarna.
Har visserligen bara spelats några byten i Skellefteå, men tydligt är att LHC fortsätter med samma kedjor som tidigare.
Fredrik Emvall fortsätter med Hlinka och Hlavac, Pontus Petterström med Eriksson och Persson.
Andreas Jämtin har inte varit inne än, så nyförvärvet lär få börja i fjärdekedjan.

Jämtin med Eriksson och Persson

En halvtimme till nedsläpp i seriefinalen, Skellefteå--LHC.
Ser att Andreas Jämtin -- åtminstone enligt den officiella laguppställningen -- placeras med Joakim Eriksson och Niklas Persson i en av de tänkta toppkedjorna.
Intressant.
Fredrik Emvall flyttas ned till fjärdekedjan med Eric Beaudoin och Mattias Carlsson.
Intressant det också.

tisdag 18 november 2008

Om gala, snor, Fransson och Arja

Såg inte fotbollsgalan i går, men förstod att allt var sig likt. Det skulle onekligen inte skada med lite uppfräschning. Adam och Jessica behöver inte alltid vara programledare. Per Gessle behöver inte alltid spela sin senaste singel. Talen behöver inte alltid vara så trista. Lagerbäck behöver inte alltid se så sur ut. Zlatan behöver inte alltid vin . . . jo, förresten. Så länge han är bäst ska han naturligtvis göra det.
Konkurrensen just nu är inte direkt mördande.
Om man säger så.

Tomas Surovy väntar fortfarande på första målet efter comebacken.
Vet inte riktigt vad det är, men slovaken ser lite stel ut i sin skridskoåkning.
Snacka om att LHC där har ett sparkapital.

Diamantbollen till Frida Östberg.
Säkert för lång och trogen tjänst, men det är inte ut att man häpnar.
Ungefär som om Niclas Alexandersson skulle prisas på herrsidan.

Eric Beaudoin var formstark värre och gjorde en massa LHC-mål förra veckan. Ändå återfinns han nu i fjärdekedjan med allt vad det innebär med begränsad speltid om det inte blir en massa power play. Är det bara jag som tycker att det känns som en outnyttjad resurs?

Johan Fransson har hamnat som sjunde back efter landslagsuppehållet. Jag kan ha helt fel, men tycker att det syns på självförtroendet. Fransson missade grovt vid baklängesmålet mot Rögle i går och har överhuvudtaget sett svajig ut på slutet.
Alla som minns vad han presterade i fjol vet att kan så mycket, mycket mer.

Klarade tidigare i dag av inspelningen av Correns hockeymagasin, 24 Hockey. Släpps till allmän beskådan inom kort (om det inte redan är gjort). Hade LHC-målvakten Sara Grahn i fåtöljen intill.

Pontus Petterström har med all rätt hyllats, inte minst här på bloggen, under hösten. Men nu känns det lite som om kämpen tillfälligt fått soppatorsk. Vilket i sig inte är så konstigt.

Kom reklam om nästa sommars Diggiloo-turné på posten häromdagen.
Arja Saijonmaa för sambon, Linda Bengtzing för mig.
Det kan nog bli två biljetter till Vadstena.

Modo är i en djup kris. En fågel viskade i mitt öra att det där med hårdträning inte riktigt är tränaren Harri Rindells starkaste sida. Rätt eller fel har jag ingen aning om.

Var kommer allt snor i från? Nu har jag gått och snörvlat i en och en halv vecka och det bara fortsätter.

"En skitbra värvning"

Märker att det blir rätt mycket Andreas Jämtin här på bloggen.
Men så får det bli.
Nyförvärvet spelade i samma kedja som LHC:s Niklas Persson i Channel one cup i Moskva förra året.
--En skitbra värvning för oss. Jag gillade verkligen att spela med honom. En bra kille utanför isen också, sa Persson.
För typ hundra år sedan spelade förresten Jämtin också i samma lag som Daniel Fernholm.
I Stockholms tv-puckgäng.
Det slutade med seger.

Är det så enkelt?

Trevligt i LHC:s omklädningsrum efter matchen mot Rögle i går.
Många var väldigt nöjda och tyckte att det var en riktigt bra match. Eller det var vad de sa, i alla fall.
Jag var, och är, inte lika övertygad.
Stabilt och säkert. En dag på jobbet. Arbetsseger.
Typ.
-- Kändes som en match i lunken, sa jag.
-- Absolut. Kan jag hålla med om, sa Niklas Persson.
-- Och nu är det Schweiz nästa? sa jag.
-- Visst, vi åker efter träning och mat på tisdag. Sen hinner vi med en sväng till Skellefteå också. Alltid uppfriskande med en liten roadtrip, sa Persson och log.
Pratade lite mer med nummer 23 och Daniel Fernholm -- ni vet han med den utsökta smaken när det gäller favoritlag i engelsk fotboll -- om domare. Vi var alla överens om det märkliga i att när man väl satsar på dubbla huvuddomare i elitserien -- då blir det med en domare från Sverige och en från Finland.
Sjutton vet om de ens hade sett varandra tidigare.
Personligen kan jag tycka att det är ett sätt att nedvärdera rättskiparnas betydelse. Det är jättebra med två domare, men borde man inte då också satsa på samtrimmade par? Eller är det bara att sätta ihop vem som helst och tro att det ska fungera?
Är det så enkelt?
Det tror inte jag.

Som en snorkråka

Kärt barn har som bekant många namn.
LHC-kaptenen Joakim Eriksson kom (inte oväntat) med den hittills bästa beskrivningen av Andreas Jämtin:
-- Han är som en snorkråka i ansiktet för motståndarna.

Jämtin kan bli publikfavorit

Oj, vilka reaktioner på värvningen av Andreas Jämtin.
Snacka om att väcka känslor.
Jag har sagt det tidigare och säger det igen.
Jag gillar den skarpt.
Du måste onekligen ha gjort något bra när du berör så många och så mycket.
Hade ett längre snack med nyförvärvet i går och fick ett klart positivt intryck. Erkänner att jag också då och då tyckt att han betett sig svinaktigt på isen, men på något sätt hyser jag en slags hatkärlek till just den spelartypen.
Det började redan med Graeme Souness i Liverpool på 70-talet.
En jävligt bra spelare -- men elak och inte minst utrustad med ett stort hjärta som ständigt bankade för att vinna.
Jag är svag för den typen och ler för mig själv när Jämtin säger:
-- Jag vet när vi spelat i Linköping tidigare, när man gått bärsärkargång och hela arenan vibrerat av busvisslingar . . . det gör att laget svetsas samman. Det blir vi mot alla dom.
Och:
-- Det gäller att skicka budskap till motståndarna att "gör vad ni vill, ni kommer ändå inte att lyckas. För mig spelar det ingen roll vem som gör det ena eller andra. Bara laget vinner.
Forwarden kommer att göra nytta, inget snack om det. Men glöm inte att han kommer från en misslyckad sejour i Nordamerika och att det kan ta ett tag att reparera ett sargat självförtroende. Tid och tålamod blir två viktiga faktorer för att få igång retstickan på allvar.
Fansens reaktion visar att han har ovanligt mycket att bevisa. Men några vinster, några mål, några tacklingar och några uppoffrande aktioner i övrigt så tror jag att han rent av kan bli publikfavorit hos LHC-supportrarna.
Det gäller bara att visa att han brinner lika mycket som tidigare.
Dessutom: som supporter till ett lag -- då är det väl laget man stöttar, oavsett vilka som spelar i det? Eller har jag fel?
Värvningen ökar också kraven på Slavomir Lener. Många bra spelare vill ha mycket speltid, men alla kan inte få det och då gäller det att hålla alla på humör.
Det gäller att det inte sprids någon negativ energi från omklädningsrummet och ut på isen.

lördag 15 november 2008

Jämtin kan bli guld värd

Stryk, 1--3, mot Luleå för LHC.
-- Vi saknade lite energi, sa Jocke Eriksson i tv-intervjun efteråt.
-- Men nu har ni värvat Andreas Jämtin, sa kommentatorn.
-- Ja, det är en energispelare utan dess like, sa Eriksson.
Han log när han sa det.
Tror också att LHC kan få en massa nytta av den brinnande retstickan. Han kan bli guld värd när det ska avgöras i vår. Ska villigt erkänna att det hänt att jag retat mig på Jämtin när han muppat sig, men inget snack om att han behövs i elitserie som varit ovanligt prestigelös.
Han har fått ett oförtjänt rykte att bara vara en "pain in the ass" på isen, men kan mer än så. På 51 matcher med HV i fjol gjorde han 17 mål. Det var det bara Mattias Weinhandl och Tony Mårtensson som kom upp till i LHC.
Insatsen mot Luleå?
Okej, men inte tillräckligt bra mot formstarkt motstånd.
Med så många matcher på kort tid var det inte så konstigt att bensinen var slut när det skulle jagas mål i slutet.

fredag 14 november 2008

Vad var det jag sa?

Ni minns det förmodligen inte, men redan i somras fick jag nys om att Mjölby var på väg att värva gamle (nåja) landslagsbacken Thomas Johansson.
3 juli skrev jag på bloggen:
"Ryktet går att förre LHC-backen Thomas Johansson -- som flyttat hem till Stockholm och de senaste säsongerna spelat i Djurgården -- ska spela i Mjölby (!) i division 1 i vinter.
Men de uppgifterna tillbakavisas bestämt av Tomas Holmberg, en av de värvningsansvariga i Mjölby och personlig vän med Thomas.
-- Nej, det stämmer inte. Det kan jag dementera, säger Holmberg till bloggen."
Det tog ett knappt halvår.
Sedan var värvningen klar.
Om jag inte vore så enormt ödmjuk skulle jag säga: vad var det jag sa?

Återkommer till Jämtin

Oj, här händer det saker.
Andreas Jämtin klar för LHC -- och det kan bli debut redan mot Luleå i morgon. Lovar att återkomma med mer tankar om den sensationella övergången, men just nu måste det till lite annat jobb.
Sitter som redigerare i dag och . . . ja, det är sju sidor som ska göras under kvällen.

Släng er i väggen, experter

Vad finns det för hockeyexperter?
Niklas Wikegård? Leif Boork? L-G Jansson? Ankan Parmström?
Äh, släng er i väggen.
Jag säger bara Linus Bernfort, 12 år från Sturefors.
-- LHC vinner med 3--1, sa han i går.
Jodå. LHC vann med 3--1.
Det kallar jag för ett experttips.
Här är förresten en bild till från pressläktaren. Den här gången får radiolegenden och ÅFF-profilen Bosse Ohlsson, en gång uppsnurrad på läktaren av brassestjärnan Garrincha, vara med också.
Foto: JÖRGEN AUER

torsdag 13 november 2008

Linus och jag

2--1 till LHC efter två perioder.

Jag har förresten experthjälp på matchen i kväll. Linus Bernfort är med som prao för en dag och får avsluta med ett besök i Cloetta center.
-- Jag tror på 3--1 för LHC, säger Linus.





Foto: JÖRGEN AUER

Beaudoin en Holmström-light

Två insläppta mål i går, men det känns ändå som om LHC hittat dubbla power play-uppställningar som kan bli guld värda i slutspelet i vår. Fortfarande händer det dock för ofta att borttappade puckar gör att den ensamme backen lämnas just ensam i farliga kontringar.
Där krävs skärpning.
Men inte minst kvintetten Teemu Aalto, Jaroslav Hlinka, Jan Hlavac, Tomas Surovy och Eric Beaudoin kan absolut bli ett framtida vinnarvapen.
Beaudoin rent av en "Tomas Holmström-light" i LHC-version.

Blågult CHL-fiasko

Vad ska man säga om de svenska lagens insatser i Champions hockey league?
Inte för mycket, antar jag.
Det blir så många hårda ord annars.
1—5 i matchfacit för LHC och HV 71 så här långt, LHC definitivt borta från avancemang och HV i stort sett kört.
Det är onekligen ett illavarslande facit.
Det känns som om farten är den stora skillnaden. Förmågan att göra svåra saker rätt i högt tempo.
Oj, vad vad varje LHC-misstag straffade sig mot Slavia.
Oj, vad fort det gick.
. . . och det där med elitserien som världens näst bästa hockeyliga. Det är inte utan att det börjar bli läge att ompröva det betyget. Kanske är det som LHC-kaptenen Jocke Eriksson uttryckte det när vi pratade efteråt.
-- Till bredden kanske den är så bra. Men frågan är hur topplagen står sig mot de bästa i Europa?

onsdag 12 november 2008

Dagens i-landsproblem

Kustvik konstaterade just att "fan, det är så mycket pommes frites att de hinner kallna."
Därmed har vi levererat dagens i-landsproblem från Cloetta center.

Små, små chanser

LHC:s chanser att gå vidare i Champions league?
Efter två raka förluster är de små.
Mycket små.
Inte nog med att det krävs dubbla vinster i avslutningsmatcherna, hemma mot Slavia Prag och borta mot Zürich. Sista gruppspelsmatchen mellan Slavia och Zürich måste också sluta oavgjort, med straffseger för schweizarna.
Det ska inte kunna gå.

Jobb hela natten

Ganska tidigt på plats i Cloetta center i kväll för att hinna med lite näringsriktig kost som uppladdning inför Champions league-mötet. Hälsade på speedwayprofilen Fredrik Staaf.
Han log snett när han såg vad undertecknad och fotograf Persson tänkte sätta i oss.

Jonas Fransson in i LHC-målet, Teemu Aaltto tillbaka efter skada, men ingen Fredrik Emvall på laguppställningen.
Har inte exakt koll på varför.

"Keep on rockin in a free world" med Neil Young (visst är det han?) tonade alldeles nyss ut ur högtalarna.
En jävla bra låt.

Spännande att se Pragtränaren Vladimir Ruzicka.
En av de mest klassiska hockeyfrillorna.
Fortfarande snorig och hostig, men känns skönt att jobba igen.

Säga vad man vill om Champions league, men det är oerhört snyggt förpackat.

Fast ismakarna och vaktmästarna får mycket jobb när allt ska återställas till det vanliga till elitseriematchen mot Brynäs i morgon kväll.
-- De får jobba hela natten, säger Anders Mäki i LHC-ledningen.

Nu kom just Kustvik.
Han kör också med näringsriktig kost kvällen till ära.

Över 7 000 i kväll?

Pratade alldeles nyss med Anders Mäki i LHC-ledningen. Vi kom in på det olyckliga med tre hemmamatcher på fyra dagar och vad det betyder för publiktillströmningen till Cloetta center.
-- Men det blir mer folk mot Prag i kväll än mot Skellefteå i måndags. Jag tror på över 7 000. Vi har kommit med en del "flotta erbjudanden", sa Mäki.
-- Och mot Brynäs på torsdag?
-- Där ser det riktigt bra ut. Kan nog bli fullsatt, eller åtminstone i närheten.

tisdag 11 november 2008

Här är mitt Tre Kronor

Sitter och funderar över Tre Kronor. Känns som om marknadsvärdet sjunker för varje turnering som inte många bryr sig om. För att öka det igen krävs att de bästa spelarna oftare är med.
Här är mitt landslag, med enbart spelare från Europa, just nu:
Målvakter:
Johan Holmqvist, Jakob Markström
En poänggörande förstafemma:
Mattias Timander, Magnus Johansson
Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson, Mathias Tjärnqvist
En likaledes producerande andrafemma:
Kenny Jönsson, Johan Åkerman
Martin Thörnberg, Johan Davidsson, Mika Hannula
En hårt arbetande och intensiv tredjefemma:
Marcus Ragnarsson, Dick Tärnström
Daniel Widing, Rickard Wallin, Karl Fabricius
Och en ungdomlig fjärdefemma för framtiden:
Victor Hedman, Kristofer Berglund
Patrik Zackrisson, Andreas Engqvist, Fredrik Pettersson.

Kom gärna med åsikter!

Fansen får inte styra verksamheten

Vad ska man säga om det som hänt i AIK under de senaste dagarna?
Jag ska inte gå in på namn och om det blir bättre eller sämre. För det första har jag ingen aning och för det andra är frågan redan tillräckligt intressant i ett större perspektiv.
Om någon av de styrande tvingades avgå på grund av konkreta hot från de egna supportrarna är det för jävligt. En klubb ska älska sina fans, fansen ska naturligtvis få komma med synpunkter, men de ska inte avgöra hur en idrottsklubb ska skötas och/eller organiseras.
Det ska den av medlemmarna valda styrelsen göra.
Det är så det fungerar i en demokrati.
Annars blir det bara anarki och kaos.
Samtidigt är det förstås viktigt att klubben är öppen och inte mörkar med sina tankar.
I det här fallet var tydligt att inte AIK insåg fansens kraft.

Respekt, Jerrevång

Lite sent ute även här, men ändå:
Efter femtielva år och en hel massa krönikor och artiklar tackade Rooney Jerrevång för sig i fredags. När jag var uppe en snabbis på jobbet i dag gapade rummet tomt. Därinne var det ingen som satt och hummade högt när han skrev.
Alla har inte tyckt om Jerrevång, men alla har tyckt om Jerrevång.
För en krönikör är det ett alldeles utmärkt betyg.
Respekt.

Respekt, Grahn & Co

Lite sent ute, men ändå:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60.
Så många gånger försökte Sverige slå Kanada i damhockey utan att lyckas.
61.
Efter så många försök kom första segern.
Det var damkronornas eget "Miracle on ice", lämpligt nog på samma plats (Lake Placid) där USA:s legendariska universitetsgäng tog sitt historiska OS-guld 1980.
Respekt till storspelande LHC-målvakten Sara Grahn och alla andra.
Stor respekt.