Det blev bara ett år med Champions Hockey League. Det var storslagna planer, alla var belåtna med proffsiga upplägget och det fanns miljoner att tjäna. Men det räckte inte. Investerarna hoppade av och uppenbarligen var inte intresset tillräckligt stort.
Låt vara att det var sällsynt taskig timing med den globala finanskrisen, men att turneringen bara höll i ett år ställer onekligen många frågor. Var inte tålamodet större? Vad är det som säger att nästa försök lyckas bättre? Fanns det ingen som tänkte på hur viktigt det är med kontinuitet? Är det så enkelt att ett år senare få tillbaka det redan brända förtroendekapitalet?
Enligt pressmeddelandet från IIHF är det bara en tillfällig time out för att återkomma starkare till hösten 2011 och förhoppningen är att då ska även NHL ska vara en del av turneringen. Tillåt mig tvivla. Det tror jag inte kommer att hända. Om det nu finns ett genuint intresse -- varför då vänta ett år?
För LHC och Färjestad är det tunga smällar, inte minst ekonomiskt, även om beskedet inte alls kom oväntat och åtminstone inte LHC budgeterat med några pengar från Europaspel.
Men beslutet säger också något om hur tufft det blir att få till en gränsöverskridande liga. LHC & Co gjorde helt rätt som bjöd in övriga elitserieklubbar till framtidsutredningen. För att det ska ha en chans att bli något långsiktigt krävs att fler svenska lag hänger med på resan ut i Europa.
Ishockeyn är i inte i samma läge som fotbollen där i princip alla världens bästa spelare finns här. Väldigt många fotbollsintresserade kan rabbla Barcelonas laguppställning, men hur många normalt hockeyintresserade kan ens nämna en spelare i ryska Metallurg Magnitogorsk?
Men jag hoppas verkligen att Champions hockey league kommer tillbaka.
Det var en för bra start för att hamna på dödsbädden efter bara en säsong.
