Ni kanske redan läst det i papperstidningen, men om inte -- här är gårdagens författade LHC-krönika:
Upp till bevis, Lener
Nu är det upp till bevis för Slavomir Lener. Tränarens jobb är att få ut det bästa av laget och får han det – då kan det bli guldfest på Stora torget i vår.
Det får inte bli en ny flopp. Nu måste Lener ska visa att han är bra nog för att få jobbet gjort.
Alla gillar honom som person, men under åren i Luleå delade han truppen i två läger, mycket för att han matchade sina (få) stjärnspelare maximalt. De som inte höll måttet fick sitta kvar på bänken. Förra säsongen var det så gott om stjärnspelare i Linköping att tjeckens styrka som coach inte utnyttjades fullt ut.
Det blev för hattigt, för taskig balans.
Det fanns ett missnöje med sättet att leda laget, med främst ett för otydligt grundspel. Därför har det byggts om med en tydligare hierarki, därför kommer sportchefen Johan Hemlin nu att knytas närmare laget.
Själv är jag övertygad om att det handlade om för många olika hockeykulturer och att Lener aldrig lyckades skapa tillräckligt klara linjer. Ska laget spela på ett sätt måste alla göra det. Då kan inte Jaroslav Hlinka glida omkring och bara motvilligt delta i defensiven. Det är tränarens förbannade skyldighet att se till att spelarna gör det de ska och betyder det att stjärnor måste bänkas – så gör det då.
Nu blir det en nästan helsvensk satsning med bara tre utländska spelare.
Det är ingen tillfällighet det heller.
LHC gick med nästan sex miljoner i förlust i fjol. Det ska klubbledningen ha kritik för. Man kan skylla på att euron steg mot den svenska kronan och en massa annat, men det räcker inte. När guldet hägrar är det lätt att bli fartblind och det var just det som hände.
Men det hade varit ännu värre om man inte lärt sig av sitt eget misslyckande och tagit samma risker igen. Så att göra sig av med Teemu Aalto och en överbetald Tomas Surovy? Helt okej, om du frågar mig.
Det snackas om utarmning av spelartruppen, men när man förstärkt med Fredrik Norrena, Magnus Johansson, Niclas Hävelid och Tony Mårtensson blir det bara larvigt.
Visst, utan Hlinka och Hlavac – som inte kommer förrän i oktober – är det inte alls samma djup på forwardssidan och frågan är vem som ska göra målen. Det krävs att spelare som Patrik Zackrisson och Andreas Jämtin kliver fram. På första träningen matchades de förresten tillsammans med Tony Mårtensson i en tänkt förstakedja.
Teemu Aalto är ingenting att ha som fjärde till sjätte back. Det är han alldeles för dyr för. För i stort samma pengar fick både Erik Andersson och Andreas Pihl plats i truppen och det bytet hade jag gjort alla dagar i veckan. Med Johansson, Hävelid och Daniel Fernholm har LHC tre försvarare som bara blir bättre om de får spela i 20–25 minuter per match.
Jag hoppas att Slavomir Lener ser till att de får göra det också.
