Förstod att många var upprörda över Brynäs sätt att inleda matchen på i går. Småfult, hela tiden på gränsen till det tillåtna och ibland över samma gräns, för att få LHC-spelarna ofokuserade, ur balans och lägga energi på fel saker.
Man kan tycka vad man vill om det, men jag kan förstå tanken.
Det är klart att det är medvetet och utstuderat när retstickan Jonatan Granström åker och hackar på Jaroslav Hlinka under ett helt byte. Det var ett skadedrabbat Brynäs enda sätt att försöka matchen någorlunda jämn.
Då var det i så fall värre att domaren Thomas Forsström lät dem komma undan med det. Har inga exakta siffror i huvudet, men efter två perioder var det jämnt när det gäller utvisningar.
Med tanke på matchbilden en högst anmärkningsvärd fördelning.
Den svajiga domarnivån är ett bekymmer i elitserien. Vissa domare går efter känslor, medan andra strikt håller sig till regelboken. Säg att Christer Lärking hade dömt i går och Brynäs hade haft fem utvisningar till.
Bara i första perioden.
Självklart är regler till för att följas, men i min värld finns det något annat som är ännu viktigare för en domare, i vilket sammanhang det nu än må vara.
Sunt förnuft.
Med regelboken kan du komma långt, med sunt förnuft och känsla för spelet kommer du hur långt som helst.
