På måndagkvällens årsmöte presenterar LHC en ekonomisk förlust på cirka tre miljoner kronor.
Det är naturligtvis inte godkänt.
Det finns förklaringar -- överlägset högst hyra i elitserien är en -- men klart är att kvartsfinalförlusten mot Skellefteå blev dyr.
Efter förra verksamhetsårets vinst på en dryg miljon ökades det egan kapitalet till 7,9 miljoner kronor. Nu har det minskat med uppskattningsvis tre miljoner igen.
Till nästa säsong talas om ett nollresultat -- bara på grundserien. Låter bra. En liknande förlust igen är varken hållbar eller försvarbar. Ska man, på vägen mot det eftertraktade guldet, på sikt bli en av de största maktfaktorerna i svensk hockey och nå långvarig framgång krävs att det egna kapitalet byggs upp. Då krävs tålamod och ekonomiskt ansvarstagande.
Blir det slutspel 2012, och det blir det, förväntar jag mig att LHC också presenterar rejäla plussiffror. Det kommer att behövas, för till säsongen därefter återvänder med största säkerhet Mårtensson och Weinhandl från St Petersburg och då blir det 1) dyrare än med Hlinka och Hlavac och 2) inga utlåningspengar från Ryssland.
Det ska bli spännande att se hur man med nuvarande förutsättningar får ihop en sådan budget.
