Jag är egentligen fullständigt fel man att skriva de här raderna, men gör det ändå.
Det där med att ha hjälm när du cyklar -- det är inte så dumt ändå.
Sambon blev påkörd av en bilist i lördags eftermiddag. Lyckligtvis klarade hon sig bra även om hon nu och under de närmaste dagarna, mörbultad i stora delar av kroppen, tvingas hoppa fram på kryckor.
Hon hade tur i oturen.
Det kunde ha gått åt helvete.
Det kan det naturligtvis göra även om du har hjälm på huvudet, men det ökar åtminstone chanserna till ett lyckligt slut.
Även för undertecknad blev det förstås en omtumlande dag. I all hast lämnade jag oroligt jobbet på LHC-matchen i lördags och när jag kom till olycksplatsen låg sambon redan i ambulansen. Men allt var lugnt, jag kunde återvända till hockeyn för att några timmar senare sammanstråla på sjukhuset innan det var dags att gemensamt åka hem.
Ambulansföraren undrade om jag skulle blogga om det inträffade.
Det tog några dagar.
Men nu är det gjort.
