Blev en ganska sen natt i Bern. Inte helt lätt att varva ned efter rysaren mot Tjeckien.
Nu väntar Kanada och så mycket bättre fredagsunderhållning går inte att få. Om jag varit hemma hade jag till och med valt hockeyn före "Så ska det låta".
Det säger inte lite.
Förnuftet säger att Kanada vinner och det tror jag fortfarande. Men samtidigt: vi har Kung Kenny, vi har ett monster i mål och vi har en sällsynt förmåga att uppträda som ett lag.
Det kan räcka.
Det kan faktiskt det.
Defensiven måste vara lika felfri som senast -- men vi får inte dra på oss lika många utvisningar. Det kan straffa sig direkt. Det som oroar är kanadensarnas förmåga att vara som bäst framför båda målen och frågan är om de svenska backarna pallar att vinna den kampen?
Det gäller att stå upp och rensa framför Jonas Gustavsson. Kanadas styrka är att få långa anfall och på sätt skapa tryck i anfallszon. Som vanligt kommer att det att läggas in puckar mot mål från alla möjliga positioner.
Men Tre Kronor ska inte fokusera för mycket på det.
Tre Kronor ska spela svenskt.
Oavsett vilket är det svårt att inte imponeras av detta lag. Det ser ofta taffligt ut på vägen fram till slutspelet, men väl där kan vi utmana vilken nation som helst.
Räkna med en ny rysare.
Klockan 20.15 är det dags att bänka sig.
