4--o till LHC mot Frölunda och det var som det låter.
Det var imponerande.
Nu ska man inte låta lura sig av motståndet -- det är lätt att överskatta Frölunda, som inte vunnit på åtta raka bortamatcher, som nu har 1--9 på de tre senaste matcherna och som inte gjort mål på 120 minuter -- men det föringar inte det faktum att LHC var bra.
Riktigt bra.
Nu vet jag också att det inte är förrän långt fram i vår som allting avgörs (fråga alla som var med i fjol, om ni inte tror mig), så nu gäller det att behålla hungern, energin och kraften.
Då kan det bli guldhjälm på i Linköping.
Pratade lite kort med Tony Mårtensson efteråt och han var inne på styrkan med en så bred topp.
I dag kom först Mårtensson, Håkanson och Hlavac in och hade lekstuga i offensiv zon.
Sen, i nästa byte, var det samma sak med Hlinka, Zackrisson och Jämtin.
Aldrig har LHC haft två så bra kedjor som nu.
-- Jag skulle tro att vi är ganska jobbiga att möta, sa Mårtensson och log.
Slavomir Lener har fått mycket skit, men ska ha massor av beröm för att han tog det trots allt obekväma beslutet att inte låta Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac att spela tillsammans.
Med stjärnorna i varsin lina blir slagkraften bättre fördelad -- och sen får tjeckerna spela tillsammans i numerära överlägen.
Perfekt.
-- Det är en förändring. Vi är vana att spela mycket tillsammans och vet var vi har varandra. Men som det ser ut nu finns ingen anledning att ändra, sa Hlinka när vi språkade efteråt.
H & H var givna femmor när jag skulle sätta betyg. Fredrik Norrena fick det också. Inte för att han hade vansinnigt mycket att göra -- sjutton vet om han haft så bra hjälp någon gång tidigare i höst -- men han höll nollan och var hur stabil som helst.
Det går liksom inte att göra mer.
Niclas Hävelid var bäst bland många bra backar. Svårt att inte också nämna Robin Persson, som onekligen växt massor när han fått spela oväntat mycket under hösten.
Jag gillade verkligen balansen och avvägningarna när man ska gå fram hårt eller ställa upp för styrspel. Det är lätt att konstatera att LHC aldrig har haft ett så välkomponerat lag som nu.
Men återigen:
Det är slutspelet som avgör om det blir succé eller misslyckande.
Man ska inte glömma det.
