Det är inte alltid som det bästa laget vinner.
Men den här gången var det verkligen så.
Finns bara en sak att säga:
Stort grattis, Färjestad.
Det blev 4--1 i femte SM-finalen mot Skellefteå.
Det kunde ha blivit mycket, mycket mer.
Skellefteå hade inget försvar och bjöd på så mycket att det nästan blev pinsamt. Det kunde ha stått 5--0 redan efter första perioden. Lätt. Satt och tänkte att det var länge sedan jag såg en match där ett lag var så fullständigt överlägset.
Det gjorde att det blev rätt trist och inte mycket till final.
Färjestad förlorade inte en enda match under ordinarie i slutspelet och svämmar över av vinnare. Det sitter i väggarna där uppe i Karlstad. Håkan Loob och Thomas Rundqvist. Jörgen Jönsson. Sanny Lindström och Jonas Frögren. Dick Axelsson. Rickard Wallin och Christian Berglund. Anders Bastiansen.
. . . för att inte tala om Tommy Samuelsson.
Tränaren har knappast någon framtid i stå upp-branschen, men ingen kan säga annat än att han verkligen lyckats med lagbygget och ska massor av cred. Med en sådan bredd vinner man guld.
Rätt lag vann.
Allt annat är skitsnack.
Då får man ta att väldigt många i hockey-Sverige tycker om Färjestad, men inte tycker om Färjestad.
