Färjestad tryckte på, spelade bäst och Skellefteå gick på knäna.
So what?
Det var Skellefteå som gjorde målet.
3--2 av Jimmie Ericsson i slutet av femte perioden.
Avgjort.
Kvitterat.
Rättvist?
Skit samma.
Spänningen gjorde det till en höjdarfinal och nu är det plötsligt öppet i striden om SM-guldet.
Det känns fortfarande som fördel Färjestad, som är som en gammal Volvo som bara går och går och som nästan aldrig hackar. Hade det blivit 2--0 i matcher kunde det här ha varit avgjort redan i början av nästa vecka.
Nu är det 1--1 och det är en enorm skillnad.
Anders Söderberg fick inte spela särskilt mycket, men låg bakom de två sista målen och hade bra fart på benen under hela matchen. Kul också att Jimmie Ericsson fick avgöra.
Det är en personlig favorit.
Måste också ge Jonas Junland beröm.
Var länge sedan jag såg honom så här bra.
Mycket speltid, stort förtroende, stark med pucken och löste många svåra situationer på ett bra sätt.
Det snackas om Junland till Linköping till nästa säsong, men jag är tveksam. Dels för att LHC i första hand behöver en mer defensivinriktad försvarare, dels för att han, som läget är nu, inte ryms inom lönebudgeten.
Men visar det sig att han verkligen VILL tillbaka -- då kan det säkert bli något.
Symbolvärdet i att ha så många Linköpingskillar som möjligt i laget ska inte underskattas.
