Herzlich willkommen in Deutschland.
Tidig uppstigning, buss, flyg, buss, promenad och spårvagn/tåg– och nu på plats i SAP Arena i Mannheim.
Misty heter, om jag minns rätt, någon gammal jazzlåt och det är precis vad det är här.
Misty.
Regntunga skyar är det förresten också, om vi nu ska fortsätta med gamla låttitlar.
Och kyligt.
Borde kanske inte ha lämnat långkalsongerna hemma.
Två svenska segrar, men halvdant spel så här långt.
Vad det säger om fortsättningen?
Ingenting.
Absolut ingenting.
Smidigt att euron står i 9,97. Krävs inget mattesnille för att hela tiden räkna gånger 10.
Hemma på jobbet är det utbildningsdag idag.
Jag får vara outbildad ett tag till.
Damen i stolen bredvid på flyget löste korsord. Hon kom inte på vad det skulle vara där det stod strålmotor.
Inte jag heller.
Fick inte checka in på hotellet, men fick just veta att Expressengänget med Boork och Ek huserar där också.
Trevligt.
-- Spartanskt, men bra frukost, var Boorks betyg på hotellet.
Flygplatser är mötesplatser. Hälsade i kön vid gaten på Skavsta på Patric Joelsson med familj. Vi är jämngamla och spelade fotboll mot, och någon gång även med, varandra för hundra år sedan. Han var målvakt, jag var snedsparkande mittback.
Det tyska landskapet är bedårande vackert på sina ställen. Det är mycket som är prunkande grönt.
Höll på att tappa byxorna i passkontrollen. Vad gör man inte för att det inte ska tjuta?
På planet kunde man köpa ”smokeless cigaretter”. Kanske var sådana som man fanns när man var barn.
Med choklad i.
Senarelagd svensk träning idag. Perfekt. Då hinner jag dit.
Rapport utlovas.
