Blev ett riktigt race i går kväll.
Lämnade med fem minuter kvar en krönika och meddelade att "om inte Sverige vinner måste jag skriva om". Skrev till några rader när Tony Mårtensson äntligen gjorde mål. Sprang ned till den mixade zonen för att snacka med spelare. Väntade. Och väntade. Pratade med Mårtensson. Väntade på Niklas Persson. Som kom -- och först skulle prata med andra. Pratade med Persson. Eller rättare sagt: han pratade. Jag lyssnade. Länge. Tittade inte på klockan. Trodde den var strax före 23. Tittade på klockan. 23.10. Rusade till presscentret. Slog på datorn. Skrev. Skrev mer. Tittade på klockan. 23.35. Klar. Skickade texten. Meddelade redigerare Nilsson. Hämtade hem bild på Persson. Pratade med Nilsson. Sa godnatt. Pratade med kollegor. Midnatt. Fick skjuts tillbaka till hotellet. Godnatt.
