Skrev det här inlägget redan före läggdags i går, men tydligen lyckades jag med det omöjliga och tryckte på fel knapp.
Kalla mig teknisk idiot. . .
På väg ned till omklädningsrummet sprang jag på tv-reportern Chris Härenstam.
Han skakade på huvudet.
-- Usch, vilken tråkig match.
Samtidigt satt Hans Särkijärvi, LHC-tränaren, på presskonferensen och tyckte att hans lag "gjort en ganska bra prestation".
Jag kan hålla med båda två.
Det var ingen match som fick någon att dra på smilbanden. För lite chanser, för halvdan fart och för lite rakt på mål. Samtidigt spelade LHC under stora delar helt okej bortahockey. Stabilt, bra jobb försvarsmässigt och trots allt en del lägen (det var inte många) för att ta ledningen. Känslan var länge att LHC var det något, något vassare laget.
Men mer udd och mer desperation framåt krävs.
Nu har det spelats 125 minuter (plus straffar) mot Djurgården på Hovet och LHC har fortfarande inte gjort mål.
Det är alldeles för dåligt.
Den trista sviten är uppe i tolv raka bortamatcher utan trepoängare och det känns som om fullträffen måste komma snart för att inte problemet ska växa sig än större. Mötet med Södertälje blir extremt viktigt på det sättet.
Christian Engstrand var nära en ny nolla och inget snack om att han har gjort det bra efter comebacken. Ändå satt han där som en förlorare efteråt och förbannade sitt misstag.
-- Jag borde ha tagit det där skottet, sa han.
Ja, det borde han.
Då hade det blivit förlängning och förmodligen straffar.
Igen.
LHC:s bästa i min bok: backen Niclas Hävelid.
