Daniel Fernholm, Joakim Eriksson och Fredrik Emvall erbjuds inga nya kontrakt med LHC -- även om den sistnämnde trots allt kan bli kvar som spelare.
LHC uttryckte det lite luddigt i sitt pressmeddelande, men så här är det:
Om knäet håller efter operationen och Emvall spelar vidare -- med en ny tränare finns suget där -- så gör han det i LHC. Om det inte blir något mer spel övergår han i stället till någon annan roll i föreningen.
Så veteranen stannar i Linköping.
På ett eller annat sätt.
Jag vet att Slavomir Lener inte varit någon favorit hos vare sig Fernholm, Eriksson och Emvall. Nu lämnar tränaren och då försvinner paradoxalt nog också spelarna.
Ingen av dem var något vidare under grundserien, men alla lyfte sig sig rejält under slutspelet. Och både Eriksson och Emvall har tillhört kärnan och stått för kontinuiteten.
Man ska inte underskatta den betydelsen.
På isen, men kanske ännu mer i omklädningsrummet.
Har just författat en krönika i ämnet till tisdagstidningen.
Ett kort utdrag:
"Det är inte ens mitten av april, men för tillfället känns LHC-bygget en smula svajigt. . . Vad gäller Eriksson anses han 1) för dålig för att vara andracenter och 2) för dyr för att vara tredjecenter.
Om LHC gör rätt?
Jag är inte så säker på det.
Det hade kunnat fungera med Patrik Zackrisson och Joakim Eriksson som center ett och två – för att med Stenbeckpengar i stället satsa på en ytterligare en ytterforward av högsta klass. Det kunde ha varit en något billigare, men ändå framkomlig, väg. Nu ska det hittas två nya spelare till toppkedjorna och det kommer att kosta."
Jag kommer att sakna framförallt Joakim Eriksson.
En av landets smartaste spelare. Både på och utanför isen. Alltid kul att prata med, alltid trevlig, alltid med något vettigt att säga och väldigt ofta med en klockren analys.
Nu snackas det om en återkomst till Södertälje.
Han skulle vara guld värd där.