6--1 till Sverige mot Tjeckien.
Bra.
Riktigt bra.
Som Alexander Salak, tjeckisk målvaktsstjärna i Färjestad och på bänken i dag, sa efteråt:
-- All heder till svenskarna. Vi kunde lika gärna ha fått stryk med 10--1.
Nu var motståndet osedvanligt svagt i nästan två perioder, men det märks tydligt att Mårts tankar och spelidé börjar sätta sig. Mycket attack, mycket press och mycket fart.
Den blågula intensiteten var bra i nästan 60 minuter.
Magnus Johansson är förstås självskriven till VM, var inne på fyra av sex mål och tillhörde de allra vassaste. Som vanligt.
Men jag gillade också Mattias Ekholm ("man kan inte tro att han bara är 20 år", sa backkompis Johansson, 37), David Petrasek (det trodde jag inte att jag skulle skriva), Jonas Andersson, Niklas Persson (som vanligt), Jimmie Ericsson och Dick Axelsson (det trodde jag inte heller).
Det är många som måste vara fortsatt bra i Globen för att ha en chans att ta sig in i ett, antar jag, NHL-dominerat VM-lag.
Tjeckien var som sagt dåligt.
Stämningen var ännu sämre.
Inte nog med bara 6 613 åskådare. Det var ett totalt fantasilöst arrangemang med ingen som helst underhållning utöver det som hände på isen.
Uselt.
Bara att hoppas att det blir bättre till helgen.
Det kan i alla fall inte bli sämre.
