Det var länge sedan jag fick vänta så länge på en presskonferens som tidigare under kvällen.
Vi väntade på Slavomir Lener.
Och väntade.
Och väntade.
Till slut kom LHC-tränaren, harklade sig och sa:
-- Ursäkta att ni fått vänta. Men jag hade mycket att prata med laget om.
Sen pratade han länge med oss, eller framförallt med undertecknad som var den som ställde ett antal frågor, också.
3--6 mot Luleå var illa.
Men ännu värre: bara en poäng på de fem senaste hemmamatcherna i Cloetta center och 22 insläppta mål. Lener pratade om att spelarna blivit för bekväma och jag tror att det ligger mycket i det. Spelet fungerade inte klockrent i början av säsongen heller, men det blev segrar ändå och det kan ha gjort att det smög sig in en känsla av att "äh, det löser sig".
Det gör inte det.
Det gör inte det om du inte jobbar tillräckligt hårt.
Det gör inte det om du tror att du är förmer än vad du är.
Utan ödmjukhet kommer du ingenstans och alla måste inse att laget är viktigare än jaget.
Jag tror absolut att spelarna vet vad de ska göra på isen, men det ser inte så ut. Det blir osäkert och ineffektivt. De senaste veckornas taskiga resultat har satt sig på självförtroendet, det är tydligt.
Jag hävdar fortfarande att årets upplaga av LHC har den högsta potentialen jämfört med övriga klubbar i elitserien. Men det får inte tummas på några detaljer och det får inte göras så många misstag. LHC:s svåraste motståndare är -- LHC.
Så känns det.
Målvakterna har fått mycket skit under hösten och har naturligtvis del i resultaten. Men samtidigt har de hamnat i en taskig sits när försvarsspelet inte alls fungerat. Där har tränar-Lener ett stort ansvar, på samma sätt som han inte kommer undan att inte ha fått ut tillräckligt av laget i tillräckligt många matcher.
Har redan fått flera mejl om att Lener borde sparkas.
Men nej, det tycker inte jag.
LHC är i delad serieledning, man ska trots allt inte glömma det. Men uppehållet kommer lägligt, för det gäller att ta problemen på allvar och absolut inte nonchalera dem.
Då blir det bara värre.
Mot Luleå var det säkert många som tyckte att kedjan med Hlavac, Hlinka och Emvall skapade en del framåt. Visst, men plus/minus-statistiken avslöjade obarmhärtigt sanningen.
--2 för Hlavac, --3 för Hlinka och --4 för Emvall.
Underkänt, så att det sjunger om det.
Ödmjukhet är nyckelordet om LHC ska vända den negativa trenden.
