Imponerande insats av LHC i Göteborg i går. Helt klart starkt att ta tredje raka segern i Scandinvaium och även om inte allt såg bra ut så var det mycket som gjorde det.
Daniel Henriksson så stabil i målet som han måste vara för att LHC ska ha en chans att slåss om guldet.
Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac stundtals lysande när de i nästan varenda byte flyttade spelet till offensiv zon och väldigt ofta skapade chanser. Tjeckerna ska ha beröm, men glöm inte Fredrik Emvall.
Det är sånt som ofta kallas för jobb i det tysta -- och som är nog så viktigt.
Mattias Carlsson, Eric Beaudoin och Tomas Surovy uppträdde som allt annat än en fjärdekedja.
-- De var det bara på papperet, sa Slavomir Lener, tränaren, när vi språkade en stund efter träningen tidigare idag.
Den bredden kan bli toppen.
Ansågs inte Ulf Dahlén som en rätt rolig kille, full av hyss, när han spelade själv? Nu, som tränare i Frölunda, uppträder han som Mr Bister himself. Åtminstone i intervjuer och på presskonferenser.
-- Vi spelar alltid med bästa laget, svarade Dahlén på frågan hur mycket skadade Niklas Andersson saknades.
Tjenare.
Frölundas spel i numerära överlägen var verkligen inte bra. Eller också var det LHC:s box play som var så starkt.
Förmodligen var det väl en kombination av dem båda.
Jag gillade verkligen Marcus Vinnerborgs sätt att döma.
Med känsla för spelet, utan att peta för mycket.
Mer sånt, tack.
Jo, jag vet att jag tippade fel.
Alla som är förvånade räcker upp en hand.
