Gnällde en del på Andreas Jämtin i dagens tidning.
Vet inte om han läste det, men i första perioden mot HV är i alla fall LHC-forwarden precis som han ska vara.
Tuff, elak och allmänt jävlig att möta.
Jag tror fortfarande att LHC kommer att få en massa nytta av honom i vår.
Dessutom målskytt, även om det får läggas på slumpens konto. Men som han själv sa i tv-intervjun alldeles nyss:
-- De målen räknas också.
Annars var det en taskig LHC-start, med tidigt underläge och dubbla skador, på både Mikael Håkanson (hjärnskakning) och Daniel Fernholm (knä). Nichlas Torps tackling på Håkanson just som han avlossat ett skott tog olyckligt och av tv-bilderna att döma var den inte heller klockren.
Nog sjutton såg det ut som en armbågstackling.
Det såg otäckt ut när Håkanson blev liggande på isen, men till slut reste han sig. Skönt. Frågan är hur det blir med landslaget nästa vecka. Hjärnskakningar är inte att leka med och . . . ja, de brukar ta sin tid att rehabilitera.
