Alltid lika kul att träffa Jim Brithén.
Har sagt det tidigare och . . . ja, det är en personlig tränarfavorit efter säsongerna i Linköping för snart hundra år sedan.
Han var sig lik på presskonferensen.
Glimten i ögat, som vanligt med något vettigt att säga.
-- Jag förstår att Linköping behövde det här inför slutspelet, så jag kan unna dem att få göra sju mål. Men då borde vi ha fått göra åtta. Jag tycker att det var total orättvisa att vi förlorade. Man kan väl säga att det var en del tveksamma domslut.
Brithén har varit flitigt omskriven de senaste dagarna på grund av att han polisanmält hot och trakasserier. Nu skyddas tränaren, som tidigare jobbat som polis, av vakter i samband med matcherna.
-- Det har varit rejält överdrivet i tidningarna. Jag har inte fått några hot, men däremot en del sms vid olämpliga tillfällen. Man ska inte behöva ta sån skit från folk som man inte vet vilka de är. Nån jävla måtta får det vara.
Sen log han och frågade Rolf Ö Johansson, som ledde presskonferensen, om han mindes ilskan och samtalen till LHC-kansliet i början av 90-talet.
-- Var det efter förlusten mot Grästorp?
Undrade jag efteråt.
-- Nej, det var när vi beslutade att inte Stefan Nilsson fick vara kvar.
Sa Brithén.
Sen skulle jag ha frågat varför han placerat Linus Klasen i frysfacket.
Men det glömde jag bort.
