Snart slutspel -- och på de tre senaste matcherna har LHC släppt in 15 mål.
Det är illavarslande.
För att vända trenden gäller att börja bakifrån.
Med försvaret.
Nu var jag inte på plats i Karlstad, men såg den märkliga matchen på teve och i sisådär 13 minuter kändes LHC som det något bättre laget. Sen rasade allt.
Precis allt.
Avslutningen i första perioden var under all kritik och försvarsspelet i egen zon var ännu sämre. Att falla igenom på det sättet och släppa in fyra mål på fem minuter är rent förödmjukande. Nu visade ändå LHC moral genom att i de två sista perioderna i alla fall försöka att putsa till resultatet.
Alltid något.
Har varnat för Färjestad under hela säsongen och i min värld är Wallin & Co en given guldkandidat. Mot LHC inledde Peter Nordström, Jörgen Jönsson och Marcus Johansson som fjärdekedja.
Det säger rätt mycket om djupet och bredden.
Dessutom välbalanserat och effektivt värre.
LHC hade lite vittring efter Patrik Zackrissons 4--2, men 5--2 strax senare släckte hoppet.
Nu saknades ett antal tunga namn och det märktes. LHC har stabilt på bortaplan under säsongen, men utan både Fernholm och Majesky blir det svårare att spela lika utstuderat taktiskt och kontrollerat.
LHC måste tillbaka till noggrannheten, enkelheten och det hårda jobbet.
Slutspelet börjar nu.
Det är den känslan som måste infinna sig.
Mika Noronen kom in i målet efter första perioden och jag är fortfarande inte övertygad om finländarens storhet. En puckmotare, men nog kändes det som han väl ofta inte hade koll på var pucken befann sig framför mål.
Kan inte tänka mig annat än att Daniel Henriksson går in i slutspelet som etta.
