söndag 8 februari 2009

Hull bad om ursäkt

Kul med två raka svenska segrar i hemmaturneringen. De behövdes. Jag gillar verkligen det här laget och tror på tredje raka mot Finland.

Enormt många NHL-scouter i Globen och väldigt många av dem är gamla storspelare. Den störste av dem alla är förmodligen Brett Hull, som gjorde som Lucky Luke.
Han sköt snabbare (och hårdare) än sin egen skugga.
Alldeles nyss bad han om ursäkt när han stod i vägen när jag skulle ta en dricka ur kylskåpet i pressrummet.

Inte slut än, men 6--3 till Ryssland mot Tjeckien just nu.
LHC-centern Jaroslav Hlinka, som inte varit särskilt bra, och hans lagkompisar har ingen kul turnering.

Känns verkligen som det är frågetecken för målvaktsstandarden i många lag.

En omtumlande upplevelse att se Liverpool mot Portsmouth i går. Att ställa upp med det laget, att till slut vända och vinna -- det hade inte gått om inte motståndet varit så taskigt.
Rafael Benitez vägar äro ofta outgrundliga.

Kan meddela tv-John att uppdraget är utfört.
Ni som kollar på hockeymagasinet på söndag får se vad jag menar.

Fredrik Johnson ringde mig för en och en halv timme sedan och meddelade att Karim Darwish tvingas dra sig ur Swedish open-finalen på grund av skada.
Jag lider verkligen med arrangörerna.
Bara att hoppas att det inte var jag som körde för hårt med honom i onsdags.

Vissa saker bör helst föregås med tystnad.
Som melodifestivalen i går.
Så blekt, så färglöst.
Och Petra Mede, programledaren, var så forcerad och skrikig att det bara blev . . . ja, jag inte vad.
Men det var rätt låtar som gick vidare.
Alltid något.