Massor att kommentera de senaste dagarna.
Landslagsbråk, nystart i elitserien, Tre Kronor i Helsingfors, historisk damseger mot Kanada, svensk juniorvinst i Uppsala och mål av utlånade LHC-backen Viktor Ekbom, Mjölbys derbyseger i Norrköping, Kalmars SM-guld, Linda Isacsson ny programledare för Robinson (nåja, det där sista kan jag gott hoppa över) . . .
. . . men ändå har blogginläggen lyst med sin frånvaro.
Jag helt enkelt inte orkat.
Kände i fredags att det var något på gång (det brukar vara det när halsen smärtar) och de senaste dagarna har jag varit mer eller mindre utslagen av någon slags influensa. Jag har som träningsvärk i hela kroppen, fast jag knappt tagit ett steg. Näsan rinner och hostan ekar över hela Tallboda.
Sambon mumlar nåt om "det är märkligt hur sjuka ni män kan bli" och kallar mig på sitt holländska modermål för "een watje".
Snällt översatt betyder det bomullstuss. Elakt översatt betyder det mes.
Jag vet inte vilket som passar bäst.
Det blir sängläge i dag också, men i mitten av veckan ska jag vara tillbaka i full tjänst.
Hoppas jag.
Man vill ju inte vara en mes.
