Det började redan när speakern skulle läsa upp LHC:s startuppställning.
Det blev fel och så fortsatte det hela kvällen.
LHC--Timrå 2--6.
-- Det kändes som om allt de gjorde gick in. Vi hade ingenting med oss, sa Daniel Fernholm.
Det var rena rama dagiset i omklädningsrummet efteråt. Det lirades hockey till höger och vänster och det gällde att se upp så att man inte fick en puck eller tennisboll i huvudet. Oskar Emvall fångade puckar i plocken. Karl Eriksson sköt hårt. Oliver Håkanson ville inte gå hem.
Överhuvudtaget kändes det inte alltför deppigt trots förlusten.
Det har varit mycket matcher på slutet, det har varit mycket resande och då var det inte så konstigt att det någon gång blir förlust.
-- De har varit ute och farit mycket på sistone och vunnit en hel del. Dessutom hade LHC en trygg serieledning och vi förstod att det var ett perfekt läge att vinna härnere, sa Charles Berglund, Timråtränaren.
-- Man kan naturligtvis inte vara glad när man förlorat med 2--6, men jag måste ända berömma spelarna för att de aldrig gav upp, sa Slavomir Lener, kollegan i LHC.
Är ni lediga i morgon? frågade jag Lener på väg ned till omklädningsrummet.
-- Ja. Och det behövs, sa han.
