Man kan prata mycket annat än hockey efter en match. Nu pratade jag med Queen med Jocke Eriksson.
-- Inte visste jag att du var en sådan Queen-fan. Jag såg allt hur du sjöng med på idrottsgalan, sa jag.
-- Haha. Ja, jag gillar Queen. Det är bra musik, sa han.
-- Trevlig gala. Men kanske lite långdragen, sa jag.
-- Jo, vi hade jättetrevligt vid vårt bord och satt och surrade med Thomas Johansson. Men när själva galan och prisutdelningarna kom igång blev det inte lika mycket snack, sa han.
LHC-kaptenen var förstås besviken över förlusten, men trots allt inte alltför nedslagen.
-- Det som känns retligt är att vi verkligen hade chansen att rycka och skaffa oss runt tio poängs försprång. En sak om vi förlorat mot ett bra Färjestad, Frölunda eller så. Nu låg matchen där framför oss . . . men vi tog den inte.
Han var inte helt nöjd med Christer Lärkings domarinsats.
-- I två perioder var han bra, men i tredje . . . det var en del konstiga grejer. Jag påpekade det för honom efteråt, men han hävdade att han inte sett de situationer vi pratade om. Och då är det ju svårt att argumentera.
