Lika bra att ta det direkt.
Jag är imponerad.
Mycket imponerad.
5--0 till LHC mot Frölunda, efter tre raka förluster en välriktad snyting på alla så kallade experter (inklusive undertecknad) som trodde på hemmaseger i Scandinavium. Gästerna gjorde, om ni frågar mig, höstens bästa insats och var inte långt från en maxprestation.
Svar på tal?
Definitivt.
Förlust igen och det hade varit lite "fritt fall-läge".
Man ska akta sig för för stora ord, men det var guldstämpel på spelet och när LHC inte tummar på någonting, inte slarvar med några detaljer och når upp till den här nivån är laget bäst i Sverige.
Jag vågar påstå det.
Bara ett problem: det skulle oftare se ut så här.
Det tror jag spelarna också är helt inne på. Nu gäller det att fortsätta när det inte är lika adrenalinstinnt och glamoröst motstånd, som mot Djurgården på tisdag.
Daniel Henriksson tystade alla tvivlare och den hållna nollan var som ett "lita på mig-rop", försvarsspelet var klockrent med Andreas Pihl som den stora stjärnan i min bok och effektiviteten framåt var inte att klaga på den heller. Många var bra, Jaroslav Hlinka och Niklas Persson allra bäst. Snacka om succé för den relativt nykomponerade kedjan där även Andreas Jämtin ingick tills han fick matchstraff för slagsmålet mot Patric Blomdahl.
En annan positiv detalj var också hur speltiden fördelades relativt jämnt mellan nästan alla spelare. Att alla får vara med och bidra är sånt som ytterligare stärker lagkänslan.
Fem måls differens var mycket. Men med tanke på hur det såg ut i slutperioden kunde det ha varit ännu mer.
1--0 och 2--0 i första perioden blev på många sätt avgörande. LHC fick något att gå på, kunde spela på ledningen och i fortsättningen låg det karbonpapper mellan verkligheten och den uppgjorda taktiken.
Sen kan man ju också säga mycket om Frölundas försvarsspel i allmänhet och stjärnförvärvet Janne Niskala i synnerhet.
Eller, förresten, kanske lika bra att låta bli.
Det blir så många hårda ord annars.
Men tränare Dahlén och Karlsson kunde ha sagt som Anders Linderoth:
-- Det är synd om hönsen att likna vårt försvarsspel vid en hönsgård.
