Många upprörda LHC-känslor efter förlusten på Hovet.
Dels på den egna svaga insatsen, men på sina håll ännu mer på domarparet Lärking/Bergman.
Mike Helber, klubbdirektören, var arg. Hans Särkijärvi, tränaren, var ännu argare. Förmodligen var Fredrik Norrena eller Andreas Jämtin argast, men det vet jag inte.
Jag kan förstå irritationen.
Domarna var inte bra.
Men det var inte LHC heller, vilket också alla erkände utan omsvep.
Det var ingen som ens försökte skylla förlusten på rättsskiparna.
Den taskiga starten satte ton för hela matchen. Alla utvisningar avgjorde, och många av dem drog LHC på sig när man 1) var alldeles för passivt och/eller 2) inte orkade stå emot med regelrätt fysiskt spel.
Som alltid lika kloke Joakim Eriksson uttryckte det:
-- Vi kan vara upprörda på domarnivån, men ingen kan säga annat än att Djurgården var mycket bättre och att 4–1 var välförtjänt, sa centern Joakim Eriksson.
Med tillägget:
-- Det var Norrenas spel och Guds försyn som höll oss kvar i matchen så länge.
/ PB
