onsdag 12 oktober 2011

Lagerbäckskt med hamrénsk touch

Hemma från en festkväll på Råsunda.
Hustrun satt ganska tyst i bilen från huvudstaden.
Hon påstod att det berodde på trötthet, men jag vet inte.
3--2 bet nog ganska hårt i det holländska hjärtat.
Nåväl, nu blir det betydligt roligare i huset under EM nästa sommar med både Sverige och Holland med.
Kanon.
Stark blågul insats och kapten Hamrén lyckades perfekt med både taktik och laguttagning. Det är precis så här Sverige kan vinna -- och måste spela -- mot bättre nationer. Hårt jobb, stark defensiv, en massa spring i benen och en bra organisation. Vi ska inte tro att vi kan utmana stornationerna på deras villkor.
Nu var det lagerbäckskt med hamrénsk touch.
Underbart.
Sen ska också sägas att vi vann för att vi var tvungna. Om Holland gått på absolut max, om van Bommel & Co också haft kniven mot strupen -- då hade resultatet blivit annorlunda.
Jag vågar nästintill lova det.
Men shit the same.
Ingen som helst skugga över Blågults 92 genomförda minuter på Råsunda.
Andreas Isaksson i målet. Kim Källström. Rasmus Elm och Sebastian Larsson, som gjorde ett stort jobb i det tysta och starkt bidrog till att backlinjen kunde ligga rätt i sina positioner. Olof Mellberg. Mikael Lustig. Och har inte Johan Elmander slutat att springa gör han det förmodligen än.
Holland hade bollen nästan hela tiden, men det ger inga poäng.
Sverige skapade mest framåt och Sverige vann.
Fullständigt välförtjänt i min bok.
Utan Zlatan Ibrahimovic har det nu blivit seger i tio raka EM-kvalmatcher. Utan Zlatan Ibrahimovic har Sverige under de senaste åren gjort två stora bragdinsatser: mot världslagen Spanien och Holland.
Det kan inte vara en tillfällighet.
Där har Erik Hamrén sin viktigaste uppgift framöver.
Rätt motiverad ska förstås Sveriges bästa spelare vara med i landslaget.
Det borde vara självklart.
Men kan vi spela på samma sätt även med superstjärnan? Kan vi inse vilken typ av lag vi är även med superstjärnan? Kan alla elva jobba lika jävla hårt även med superstjärnan?
Det är frågor som åtminstone bör funderas över.
Med rätt attityd och inställning är Zlatan Ibrahimovic en tillgång för varenda lag i hela världen. Men det kan också vara så att hans sätt att vara kväver nödvändig energi. Som lagkapten är det hans förbannade skyldighet att visa engagemang och ge kraft åt sina lagkompisar. I nöd och lust. I med- och motgång.
Annars måste Hamrén sätta bindeln på någon annan.
Om han vågar.

Förstod att det inte var någon höjdare i CC.
Men segern var tung och överhuvudtaget har det för LHC under hösten blivit flera knappa vinster på hemmais. En bra tendens. Den tryggheten kan vara nog så viktig i en lång serie.
/ PB