Pekka Saravo lämnar LHC och det låter säkert som en billig efterhandskonstruktion, men . . . på något sätt hade jag det på känn. Den supertrevlige finnen har inte varit alls lika bra som han var i Luleå och haft problem att hitta en riktig roll.
Inte offensiv, inte defensiv . . . utan något mittemellan.
Det blir sällan bra.
Nu väljer LHC att satsa på tydligare roller och det är svårt att anmärka på det. Fortfarande är sju backar kontrakterade, men då ska Dennis Bozic med 99-procentig säkerhet lånas ut till allsvenskan. Det betyder att det saknas en om man ska upp till sju seniorförsvarare i truppen.
Jag tror att det blir Andreas Pihl.
-- Det här gör att samtalen med Pihl och Majesky intensifieras, sa sportchef Hemlin när vi pratades vid i går kväll.
Kan det bli aktuellt att behålla båda två?
-- Det tror jag inte.
Det ryktas mycket om att en stjärnback ska vara på ingång. Stämmer det?
-- Nej.
Jag undrade vem av de stora, defensiva backarna som klubben helst vill behålla och fick -- inte oväntat -- ett långt och ganska svävande svar. Magkänslan säger ändå att det är Pihl som är nummer ett. Dels för att han efter alla år känns som en riktig Linköpingsspelare, dels för att Majesky av skattetekniska skäl rimligen bara är aktuell med så kallat artistkontrakt.
-- Risken finns förstås att båda spelarna gör klart med någon annan klubb. Den risken finns alltid i den här branschen, sa Hemlin.
Andreas Pihl gjorde inget bra slutspel, men hade hade klart bäst plus- /minus i LHC under grundserien och är det någon statistik som säger något så är det den.
Man ska inte glömma det.
