Det snackas om den jämnaste elitserien någonsin.
Premiären vittnade om just det.
Straffavgörande i tre av sex matcher.
Det är en match spelad, det är 54 matcher och naturligtvis fullständigt omöjligt att dra några som helst slutsatser. Men jag har ungefär samma känsla som jag hade före nedsläpp.
Det kan bli en kul vinter i Cloetta center.
Med lite tjeckisk spets till det här laget ser det klart spännande ut.
Två poäng kändes som tre efter den starka vändningen. Brynäs spelade smart, men LHC tog över mer och mer och kunde/borde ha avgjort redan efter ordinarie tid. Moraliskt betyder det massor med den här typen av vinster.
Paradoxalt att Magnus Johansson fick avgöra -- efter en match där kaptenen gjorde fler misstag än vanligtvis under en hel säsong.
Bäst på plan: nyförvärvet Calle Söderberg, som dominerade stort i två perioder och verkligen ledde förstalinan. Niclas Hävelid bäst av backarna. Fredrik Norrena bra -- mycket bra i straffavgörandet -- förutom missen vid 0--1. Bloggfavoriten Christopher Fish sköt i insidan av stolpen i sitt första byte. Pär Arlbrandt fick till slut utdelning och för en målskytt betyder det mer än ni kan tro. Kalle Olsson överraskande vass i fjärdekedjan. Joakim Eriksson fick -- och gjorde sig förtjänt av -- allt mer speltid ju längre matchen led.
Fortsätter han göra lika mycket nytta blir det ett tufft beslut att inte förlänga kontraktet om någon månad.
/ PB
